Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Nya utmaningar för juridiken

Tillsammans med teknikens kommersiella potential utmanar AI och digitalisering rättens formella regleringsmakt. AI, digitalisering och rätten – En lärobok vill öka kunskapen om hur AI och digitalisering påverkar juridiken. Syftet är att visa hur juridiken kan förändras inifrån och ta kommandot över processen. Boken kopplar diskussionen om teknologiska lösningar till rättens centrala begrepp och institutioner. Frågan är om rätten kommer att samverka med tekniken i fråga eller motverka den.

– Vi observerar hur en teknik som gjort stora landvinningar de senaste 20 åren påverkar det juridiska fältet. Även jobben inom juridiken förändras och relateras till digitala system. Det är angeläget att i ett tidigt skede i utbildningen väcka debatt om vad teknikskiftet gör med rätten. Juristkåren har precis börjat förhålla sig till automatiseringen. Jag tror att det är rätt ögonblick för en grundläggande reflektion kring hur vi vill att digitalisering och AI påverkar fundamentala frågor om rättskipning, det sociala kontraktet och mänskliga rättigheter. Juridikens uppdrag är att påverka, inte bara reagera. Det hände till exempel i en uppmärksammad dom i Nederländerna 2020 där rätten dömde ut en algoritm som användes av fyra kommuner för att granska bidragsansökningar. Algoritmen ansågs inte vara tillräckligt transparent och rätten kunde inte vara säker på att den respekterade rätten till privatliv, säger Gregor Noll.

Antologin täcker in ett tiotal rättsområden och innehåller bidrag från 14 forskare som ligger i framkant inom sina forskningsdiscipliner. De olika kapitlen erbjuder fördjupande perspektiv på hur tekniken påverkar områden som rättsfilosofi, yttrandefrihet, offentlig rätt och processrätt

– Vårt budskap är inte att jurister måste vara systemvetare eller programmerare, men de behöver kommunicera med människor som jobbar med tekniken. Juridikens gräns börjar omförhandlas och om vi inte erbjuder vår kunskap försvinner tillfället att aktivt påverka och gestalta teknikskiftet. I dag efterfrågas förmågan att svara på de stora frågorna om ingrepp i relation till grundläggande rättigheter.

Boken riktar sig till juridikstudenter men kan även vara relevant för systemvetare eller programmerare som behöver förstå den juridiska biten av tekniken.

– De flesta studenter lever redan med den här tekniken. Vi hoppas att de ska tilltalas av diskussionen och inse att de har makten att påverka hur juridiken utvecklar sig, avslutar Gregor Noll.

Nyfiken på författaren?

Gregor Noll är professor i internationell rätt vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Han innehar Torsten Söderbergs forskningsprofessur vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet fram till år 2022. Noll forskar och undervisar om migrationsrätt, krigets lagar och folkrättens teori. Han har byggt upp en miljö som arbetar med frågor om AI, digitalisering och rätten.