Med goda relationer i fokus
Diskussionen kring undervisning fokuserar ofta mest på pedagogiska metoder och effektivt lärande. Men då riskerar vi att missa något väsentligt. Det menar Ann-Louise Ljungblad som i sin doktorsavhandling studerade fyra matematiklärare kända för sina goda elevrelationer. Och hon gjorde det med mycket närgångna metoder.
Ann-Louise Ljungblad är speciallärare med matematik som ämnesinriktning. Hon har arbetat på grundskolans alla stadier och med inkluderande matematik på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hon har skrivit flera böcker och är en uppskattad föreläsare om pedagogiska metoder för matematikundervisning. Ändå, säger hon själv, missade hon länge något mycket viktigt.
"Jag har hela tiden fokuserat på det didaktiska och hur man undervisar. Ja, inte bara jag utan också lärarutbildningen och mycket av diskussionen kring skolan. Men det som händer i den vardagliga relationen mellan lärare och elever pratar vi nästan inte alls om. Jag bestämde mig för att om jag någonsin skulle doktorera skulle min avhandling utforska det."
Sagt och gjort. Ann-Louise valde ut fyra matematiklärare som eleverna ansåg särskilt bra på att skapa goda relationer, i grundskolan, gymnasiet och gymnasiesärskolan. Under ett års tid filmade hon lärarna i klassrummet och i samtal om lärararskapet, på jakt efter nyckeln till det outtalade som händer mellan lärare och elever i en tillitsfull relation.
– Det är verkligen en studie på mikronivå. Jag följde lärarna med en videokamera på en meters avstånd i deras möten med eleverna. I början var de lite ovana, men jag och min kamera blev snart ett självklart inslag. Läraryrket har inget utvecklat relationellt språk och jag hittade inga psykologiska teorier att använda. Till och med lärarna själva hade svårt att förklara hur de gjorde. Men med videokamerans hjälp kunde jag fånga relationen mellan elever och lärare och därefter analysera skeendet i mikrodetalj.
Takt och hållning. Det blev begreppen Ann-Louise valde för att beskriva det som skapar en trygg och tillitsfull relation mellan lärare och elever. Lärarens pedagogiska takt skapar en grundton och framträder som en följsamhet i rörelser, mimik och röstläge. Hållningen blir särskilt tydlig när läraren hanterar undervisningens svåraste situationer.
"Ett relationellt lärarskap handlar mycket om improvisation och att vara i nuet. Det innebär en pedagogisk taktfullhet där oväntade situationer tas hand om när de kommer och där läraren följer och stödjer varje elevs behov."
Men går ett gott relationellt lärarskap verkligen att öva upp, eller är det något som man antingen har eller inte? Ann-Louise Ljungblad menar att ett gemensamt fokus på relationsskapande kan öppna nya dörrar för såväl elever som lärare. Det handlar om att öva sig på att vara följsam och se till vad varje individ behöver i relationen, utanför de fasta rollerna som elev respektive lärare. Och att ibland våga lägga lektionsplaneringen åt sidan och improvisera i nuet.
– Det är också viktigt att vi diskuterar det relationella lärarskapet i ett brett perspektiv, avslutar Ann-Louise. Det är lätt att fokusera för mycket på stök, konflikthantering och att det ska vara tyst i klassrummet. Jag pratar hellre utifrån begreppet arbetsro. Det kan betyda mycket prat och liv, men på ett tryggt och respektfullt sätt.
