Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Skolsköterskans hälsofrämjande arbete

Skickas följande arbetsdag

Skolsköterskans hälsofrämjande arbete

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

I samband med regelbundna hälsobesök möter skolsköterskan alla elever i skolan och får kunskap om deras hälsa och livssituation. Tillsammans med övriga yrkeskategorier inom elevhälsan och i skolan har skolsköterskan en viktig uppgift, dels att främja elevernas hälsosamma levnadsvanor, dels att förmedla kunskap om faktorer som bidrar till hälsa och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Denna omarbetade och utökade upplaga har fokus på situationer i skolsköterskans vardag och bely...

I samband med regelbundna hälsobesök möter skolsköterskan alla elever i skolan och får kunskap om deras hälsa och livssituation. Tillsammans med övriga yrkeskategorier inom elevhälsan och i skolan har skolsköterskan en viktig uppgift, dels att främja elevernas hälsosamma levnadsvanor, dels att förmedla kunskap om faktorer som bidrar till hälsa och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Denna omarbetade och utökade upplaga har fokus på situationer i skolsköterskans vardag och belyser skolsköterskans insatser för att möta de behov som barn och unga har i dag. Ett kapitel om hälsofrämjande skola, ett ytterligare kapitel om sexuell hälsa och utsatthet för våld i olika kontext samt ett utförligt kapitel om sekretess inom elevhälsans medicinska insats är exempel på nyheter som har tillkommit sedan förra upplagan. Dessutom visar denna nya upplaga på skolsköterskans fortsatt viktiga roll i skolan, inspirerar till utveckling av yrket och lyfter fram ny forskning samt metoder som kan användas i arbetet med skolbarns hälsa. Så gott som alla författare har egen erfarenhet av arbete som skolsköterska. Flera arbetar med undervisning och som forskare inom områden och ämnen som ingår i skolsköterskans verksamhet. Boken är till största delen skriven av skolsköterskor – för skolsköterskor, såväl blivande skolsköterskor i utbildning som yrkesverksamma. Förhoppningen är också att boken ska inspirera till vidare forskning och utveckling inom området.

Författarpresentation 15

Förord 21

Del I

Profession och organisation

              1  Skolsköterska – från yrke till profession 25

Siv Morberg

Samhällsförändringar 26

Skolhälsovården växer fram 27

Skolsköterskor anställs 28

Från yrke till profession 30

Kännetecken för en profession 31

Sjuksköterskans profession 32

Omvårdnad, medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap 32

Skolsköterskans tillgänglighet och stödjande roll 34

Skolsköterskans professionella villkor 35

Skolsköterskans profession med inspiration av Bourdieus teori om kapital, habitus och fält 36

Sammanfattning 37

Litteraturförteckning 38

 

              2  Den samlade elevhälsan 41

Siv Morberg

Elevhälsans övergripande ansvar 42

Elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete 43

FN:s konvention om barnets rättigheter 44

Barnkonventionens grundprinciper 44

Barnet, familjen och staten 45

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling 46

God och nära vård 46

Elevhälsa i skolans organisation 48

Huvudman 48

Huvudman/vårdgivare 48

Verksamhetschef 49

Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) 49

Rektor 50

Elevers egenvård 50

Elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd 51

Elevernas arbetsmiljö 53

Elevhälsans medicinska insats (EMI) 53

Hälsobesök 54

Vaccinationer 56

Sammanfattning 57

Litteraturförteckning 58

 

              3  Offentlighet och sekretess inom elevhälsans medicinska insats 61

Staffan Olsson

Offentlighetsprincipen 62

Sekretess och tystnadsplikt i skolan 64

Sekretessbestämmelser vid en skolmyndighet 65

Sekretessbestämmelser i fristående skolverksamhet 66

Särskilt om EMI:s tystnadsplikt 67

Skolsköterskans tystnadsplikt 68

Bestämmelser som genombryter EMI:s sekretess och tystnadsplikt 70

Harmlösa, redan kända och entydigt positiva uppgifter 70

Samtycke 70

Avidentifierade uppgifter och mer allmän rådgivning 72

För att fullgöra egen verksamhet 72

Polisanmälan och vittnesuppgifter till polis 72

Vittnesplikt i domstol 74

Nöd bryter lag 75

Uppgift som behövs för nödvändig vård, behandling eller annat stöd 75

Uppgiftslämnande från EMI till annan personal vid samma skolmyndighet 76

Generalklausulen – en sekretessbrytande bestämmelse från övrig skola till EMI 76

Patientjournalen och sekretess i kommunala och fristående skolor 77

Skyddade personuppgifter 78

Samverkan – lagar, etik och moral vid uppgiftslämnande 78

Etik och moral – lagarnas nödvändiga överbyggnad 79

Pliktetik och konsekvensetik 80

Moral 81

En vårdnadshavares insynsrätt i sitt barns förhållanden 81

Lagstiftning som reglerar en vårdnadshavares rätt till insyn 81

Anmälningsplikt vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa 83

Pliktens innebörd och betydelse 83

Möjlighet till möte och vad som får återföras till EMI efter en gjord anmälan 86

Något om socialnämndens utredningssystematik BBIC 86

Några utredningar på gång som kan påverka EMI:s tystnadsplikt och sekretess 89

Sammanfattning 89

Litteraturförteckning 91

 

              4  Dokumentation av elevers hälsa 93

Eva K. Clausson, Eva-Lena Einberg & Karin Teider

Journalen som kunskapskälla 94

Forskning om omvårdnadsdokumentation 95

Styrdokument 97

Skol-VIPS 99

Omvårdnadsanamnes 100

Omvårdnadsstatus 100

Medicinsk bedömning 101

Vårdplan/hälsoplan 101

Omvårdnadsdiagnos 101

Omvårdnadsåtgärder 102

Omvårdnadsresultat/omvårdnadsepikris 103

Framtiden 103

Sammanfattning 104

Litteraturförteckning 106

              5 Hälsofrämjande skola 109

Susanne Ragnarsson

Hälsofrämjande perspektiv 110

Att organisera en hälsofrämjande skola 110

Styrning och ledning på politisk och skolnivå 112

Samverkan 112

Skolans läroplan och hälsofrämjande undervisning 113

Hälsofrämjande psykosocial miljö 114

Hälsofrämjande fysisk miljö 114

Elevhälsa 116

Hälsofrämjande skola i svensk kontext 116

Skolsköterskans roll i en hälsofrämjande skola 116

Sammanfattning 117

Litteraturförteckning 118

 

              6  Skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ett kontextuellt perspektiv 121

Eva-Lena Einberg & Marie Wilhsson

Ekologisk systemteori – ett samspel på olika nivåer 122

Makrosystemet – lagar, normer och värderingar 122

Exosystemet – resurser och organisation 124

Mikrosystemen – hälsofrämjande miljöer 125

Mesosystemet – samverkan mellan mikrosystemen 131

Kronosystemet – förändring över tid 131

Sammanfattning 132

Litteraturförteckning 133

 

Del II

Skolbarns hälsa

              7  Svenska och internationella undersökningar om skolbarns hälsa 139

Solveig Petersen & Susanne Ragnarsson

Epidemiologiska undersökningar på internationell nivå 140

Epidemiologiska undersökningar på nationell nivå 142

Epidemiologiska undersökningar på lokal och regional nivå 144

Hälsodataregister 145

Epidemiologiska undersökningar och tillförlitlighet 145

Representativitet 145

Mätmetodens reliabilitet och validitet 146

Trendundersökningar 147

Resultatens giltighet 148

Sammanfattning 149

Litteraturförteckning 150

              8 Aktuellt hälso­panorama bland skolbarn i Sverige 151

Solveig Petersen & Susanne Ragnarsson

Psykisk hälsa hos barn och unga 152

Definition 152

Följder 155

Förekomst och trender 156

Orsaker 168

Åtgärder 170

Elevmedverkan 172

Information och uppföljning 173

Återkommande smärtproblem 173

Definition 173

Följder 174

Förekomst 175

Orsaker 178

Åtgärder 179

Tillväxtproblem 180

Definition 180

Följder 182

Förekomst och trender 183

Orsaker 184

Åtgärder 184

Sammanfattning 185

Litteraturförteckning 186

 

              9  Skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa 191

Lisbet Engh & Ulla-Britt Eriksson

Barn som far illa 192

Definition 192

Omfattning 193

Riskfaktorer för våld och särskilt utsatta grupper 194

Skolprestation och skolanknytning som skyddsfaktorer 196

Upptäckt och stöd 197

Avslöjandets paradox 199

Att fråga om våld 200

Sammanfattning 201

Litteraturförteckning 202

 

              10  Skolsköterskans hälso­främjande arbete med sexuell hälsa samt arbete med barn och ungas utsatthet för våld i olika kontexter 205

Susanna Loander Löf & Marie Wilhsson

Skolsköterskans hälsofrämjande arbete och sexuell hälsa 206

Sexuell hälsa 207

Våld i olika kontext 209

Våld i ungas relationer 209

Sugardejting och våldsutsatthet 211

Våld mellan syskon 211

Hedersrelaterat våld och förtryck 212

Sexualitet inom hederskontext 215

Barnäktenskap och tvångsäktenskap 216

Oskuldsnorm, oskuldskrav och könsstympning 217

Sammanfattning 219

Litteraturförteckning 222

 

Del III

Metoder och modeller

              11 Hälsosamtal och hälsokommunikation 229

Ina K. Borup & Eva K. Clausson

Hälsofrämjande arbete 229

Empowerment 231

Hälsokommunikation 231

Litteracitet 233

Hälsolitteracitet 233

Hälsoundervisning 234

Lärande 235

Hälsoarbetets möte med skolan 236

Modeller för hälsosamtal 237

Motiverande samtal 237

Utvecklingsfrämjande samtal 238

En modell för hälsosamtal 240

Sammanfattning 243

Litteraturförteckning 245

 

              12  Hälsobesök med hälsofrämjande samtal hos skolsköterskan 247

Malin Jakobsson & Marianna Moberg

Skolsköterskans perspektiv 248

Elevens perspektiv 250

Föräldrars perspektiv 251

Att hålla hälsosamtalet personcentrerat 252

Lyssna på elevens berättelse 252

Motiverande och vägledande förhållningssätt 254

Arbetsprocessen för ett hälsobesök med hälsosamtal 255

Planera och informera 256

Hälsosamtalets utformning 258

Metoder för hälsosamtal 262

Verkliga exempel 264

Den oroliga eleven 264

Den tysta eleven 265

Den stressade eleven 266

Den skadade eleven 267

Sammanfattning 268

Litteraturförteckning 269

 

              13  Det hälsofrämjande samtalet ur elevens perspektiv 271

Agneta Tinnfält & Siv Morberg

Elever i riskzon 271

Det hälsofrämjande samtalet 272

Vem vill eleverna prata med? 274

Hur visar barn och unga att de inte mår bra? 274

Elevers perspektiv på skolsköterskans bemötande och tillförlitlighet 276

Hur ska skolsköterskan och andra vuxna agera? 278

Etiska dilemman i samtal och i forskning med barn och unga 280

Sammanfattning 281

Litteraturförteckning 282

 

              14  Hälsostödjande familjesamtal 285

Eva K. Clausson

Att främja psykisk hälsa hos elever 285

Calgarymodellerna för familjefokuserad omvårdnad 286

Calgarymodellen för familjebedömning (CFAM) 287

Calgarymodellen för familjeintervention (CFIM) 289

Att leda familjesamtal 290

Familjesamtal i praktiken – en pilotstudie i skolmiljö 291

Samtalen 292

Utvärdering av studien 297

Skolsköterskorna 299

Familjesamtal för att vända en negativ viktutveckling 300

Sammanfattning 301

Litteraturförteckning 302

 

              15  Stress och nedstämdhet hos unga 305

Pernilla Garmy

Utveckling under ungdomstiden 306

Depressiva symtom 306

Hälsofrämjande arbete i skolan 307

Disa – ett program för att förebygga depressiva symtom 307

Disa – så går det till 308

Utvärdering av Disa 310

Andra övningar som förebygger stress och nedstämdhet 312

Konsten att må bra 313

Existentiell ensamhet 314

Psykisk sjukdom 315

En berättelse 315

Sammanfattning 316

Litteraturförteckning 317

 

              16  Sömn hos barn och unga – vad vet vi och vad kan vi göra? 319

Pernilla Garmy & Malin Jakobsson

Sömnvanor och sömnproblem 319

Varför sover vi? 321

Sömnens hormoner 321

Vad händer om vi inte sover? 322

Hur mycket sömn behöver barn och unga? 322

Sömn – vad försvårar och vad främjar? 323

Sömn och sociala medier 324

Sömnfrämjande arbete i skolan 325

Råd och rekommendationer 327

Tre berättelser 329

Somnar framåt småtimmarna 329

Konflikter vid läggdags 330

Förskjuten dygnsrytm 331

Sammanfattning 332

Litteraturförteckning 333

 

              17  Yrkesmässig handledning för skolsköterskor 335

Agneta Berg & Eva K. Clausson

Yrkesmässig handledning 335

Yrkesmässig handledning för skolsköterskor 336

Att vara ensam i sitt yrkesutövande 337

Stress i arbetet 340

Organisation, chef- och ledarskap i elevhälsan 342

Handledningens genomförande 344

Forskning om yrkesmässig handledning 346

Sammanfattning 347

Litteraturförteckning 348

 

Register 351

Information

Redaktörer:
Eva K. Clausson Siv Morberg
Kapitelförfattare:
Agneta Berg Ina K. Borup Eva-Lena Einberg Lisbet Engh Ulla-Britt Eriksson Pernilla Garmy Malin Jakobsson Susanna Loander Löf Marianna Moberg Staffan Olsson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144183947
Utgivningsår:
2012
Revisionsår:
2025
Artikelnummer:
33451-03
Upplaga:
Tredje
Sidantal:
356

Författare

Eva K. Clausson

Eva K. Clausson är barnsjuksköterska, doktor i folkhälsovetenskap och docent i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad. Hon har mångårig erfarenhet so...

Siv Morberg

Siv Morberg är leg. sjuksköterska, distriktssköterska, vårdlärare, magister i vårdpedagogik och licentiat i medicinsk vetenskap. Hennes licentiatup...

Agneta Berg

Agneta Berg är leg. sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom medicin, kirurgi och psykiatri. Hon har psykoterapiutbildning steg I och ä...

Ina K. Borup

Ina K. Borup, DrPH, är docent i folkhälsovetenskap och har varit anställd på The Nordic School of Public Health (NHV) (2002-2010). Där har hon främ...

Eva-Lena Einberg

Eva-Lena Einberg har lång erfarenhet som skolsköterska med medicinskt ledningsansvar. Hon är barnsjuksköterska, filosofie doktor i hälsa och vårdve...

Lisbet Engh

Lisbet Engh är leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom öppen hälso- och sjukvård och fil.dr i folkhälsovetenskap. Hon har disputerat med a...

Ulla-Britt Eriksson

Ulla-Britt Eriksson är docent och affilierad forskare i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Hon har varit programledare för masterprogram...

Pernilla Garmy

Pernilla Garmy är barnsjuksköterska, professor i omvårdnad och doktor i medicinsk vetenskap. Hon har lång erfarenhet som skolsköterska och forskar ...

Malin Jakobsson

Malin Jakobsson är barnsjuksköterska och distriktssköterska, lektor i omvårdnad och doktor i vårdvetenskap. Hon har många års erfarenhet som skolsk...

Susanna Loander Löf

Susanna Loander Löf är leg. sjuksköterska och specialistutbildad skolsköterska med en magisterexamen i omvårdnad. Hon har arbetat nationellt bland ...

Marianna Moberg

Marianna Moberg är medicine doktor och distriktssköterska med erfarenhet av att arbeta som skolsköterska i Stockholm. Hon är i dag verksam vid Karo...

Staffan Olsson

Staffan Olsson är före detta gymnasielärare och universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm. Han har i över 40 år utbildat förskole- och sko...

Solveig Petersen

Solveig Petersen är leg. sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen i barnsjukvård och i öppen hälso- och sjukvård, master i omvårdnad, med.dr...

Susanne Ragnarsson

Susanne Ragnarsson är specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom, med.dr. i epidemiologi och folkhälsoveten...

Karin Teider

Karin Teider är barnsjuksköterska och fil.kand. i omvårdnad. Hon har varit kliniskt verksam skolsköterska och har arbetat som medicinskt ledningsan...

Agneta Tinnfält

Agneta Tinnfält är leg. sjuksköterska och fil.dr i vårdvetenskap med fokus på folkhälsovetenskap. Hon har arbetat i många år som skolsköterska på g...

Marie Wilhsson

Marie Wilhsson är leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom och specialistutbildning inom psykiatris...

 ;

I samband med regelbundna hälsobesök möter skolsköterskan alla elever i skolan och får kunskap om deras hälsa och livssituation. Tillsammans med övriga yrkeskategorier inom elevhälsan och i skolan har skolsköterskan en viktig uppgift, dels att främja elevernas hälsosamma levnadsvanor, dels att förmedla kunskap om faktorer som bidrar till hälsa och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Denna omarbetade och utökade upplaga har fokus på situationer i skolsköterskans vardag och bely...

I samband med regelbundna hälsobesök möter skolsköterskan alla elever i skolan och får kunskap om deras hälsa och livssituation. Tillsammans med övriga yrkeskategorier inom elevhälsan och i skolan har skolsköterskan en viktig uppgift, dels att främja elevernas hälsosamma levnadsvanor, dels att förmedla kunskap om faktorer som bidrar till hälsa och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Denna omarbetade och utökade upplaga har fokus på situationer i skolsköterskans vardag och belyser skolsköterskans insatser för att möta de behov som barn och unga har i dag. Ett kapitel om hälsofrämjande skola, ett ytterligare kapitel om sexuell hälsa och utsatthet för våld i olika kontext samt ett utförligt kapitel om sekretess inom elevhälsans medicinska insats är exempel på nyheter som har tillkommit sedan förra upplagan. Dessutom visar denna nya upplaga på skolsköterskans fortsatt viktiga roll i skolan, inspirerar till utveckling av yrket och lyfter fram ny forskning samt metoder som kan användas i arbetet med skolbarns hälsa. Så gott som alla författare har egen erfarenhet av arbete som skolsköterska. Flera arbetar med undervisning och som forskare inom områden och ämnen som ingår i skolsköterskans verksamhet. Boken är till största delen skriven av skolsköterskor – för skolsköterskor, såväl blivande skolsköterskor i utbildning som yrkesverksamma. Förhoppningen är också att boken ska inspirera till vidare forskning och utveckling inom området.

Författarpresentation 15

Förord 21

Del I

Profession och organisation

              1  Skolsköterska – från yrke till profession 25

Siv Morberg

Samhällsförändringar 26

Skolhälsovården växer fram 27

Skolsköterskor anställs 28

Från yrke till profession 30

Kännetecken för en profession 31

Sjuksköterskans profession 32

Omvårdnad, medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap 32

Skolsköterskans tillgänglighet och stödjande roll 34

Skolsköterskans professionella villkor 35

Skolsköterskans profession med inspiration av Bourdieus teori om kapital, habitus och fält 36

Sammanfattning 37

Litteraturförteckning 38

 

              2  Den samlade elevhälsan 41

Siv Morberg

Elevhälsans övergripande ansvar 42

Elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete 43

FN:s konvention om barnets rättigheter 44

Barnkonventionens grundprinciper 44

Barnet, familjen och staten 45

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling 46

God och nära vård 46

Elevhälsa i skolans organisation 48

Huvudman 48

Huvudman/vårdgivare 48

Verksamhetschef 49

Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) 49

Rektor 50

Elevers egenvård 50

Elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd 51

Elevernas arbetsmiljö 53

Elevhälsans medicinska insats (EMI) 53

Hälsobesök 54

Vaccinationer 56

Sammanfattning 57

Litteraturförteckning 58

 

              3  Offentlighet och sekretess inom elevhälsans medicinska insats 61

Staffan Olsson

Offentlighetsprincipen 62

Sekretess och tystnadsplikt i skolan 64

Sekretessbestämmelser vid en skolmyndighet 65

Sekretessbestämmelser i fristående skolverksamhet 66

Särskilt om EMI:s tystnadsplikt 67

Skolsköterskans tystnadsplikt 68

Bestämmelser som genombryter EMI:s sekretess och tystnadsplikt 70

Harmlösa, redan kända och entydigt positiva uppgifter 70

Samtycke 70

Avidentifierade uppgifter och mer allmän rådgivning 72

För att fullgöra egen verksamhet 72

Polisanmälan och vittnesuppgifter till polis 72

Vittnesplikt i domstol 74

Nöd bryter lag 75

Uppgift som behövs för nödvändig vård, behandling eller annat stöd 75

Uppgiftslämnande från EMI till annan personal vid samma skolmyndighet 76

Generalklausulen – en sekretessbrytande bestämmelse från övrig skola till EMI 76

Patientjournalen och sekretess i kommunala och fristående skolor 77

Skyddade personuppgifter 78

Samverkan – lagar, etik och moral vid uppgiftslämnande 78

Etik och moral – lagarnas nödvändiga överbyggnad 79

Pliktetik och konsekvensetik 80

Moral 81

En vårdnadshavares insynsrätt i sitt barns förhållanden 81

Lagstiftning som reglerar en vårdnadshavares rätt till insyn 81

Anmälningsplikt vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa 83

Pliktens innebörd och betydelse 83

Möjlighet till möte och vad som får återföras till EMI efter en gjord anmälan 86

Något om socialnämndens utredningssystematik BBIC 86

Några utredningar på gång som kan påverka EMI:s tystnadsplikt och sekretess 89

Sammanfattning 89

Litteraturförteckning 91

 

              4  Dokumentation av elevers hälsa 93

Eva K. Clausson, Eva-Lena Einberg & Karin Teider

Journalen som kunskapskälla 94

Forskning om omvårdnadsdokumentation 95

Styrdokument 97

Skol-VIPS 99

Omvårdnadsanamnes 100

Omvårdnadsstatus 100

Medicinsk bedömning 101

Vårdplan/hälsoplan 101

Omvårdnadsdiagnos 101

Omvårdnadsåtgärder 102

Omvårdnadsresultat/omvårdnadsepikris 103

Framtiden 103

Sammanfattning 104

Litteraturförteckning 106

              5 Hälsofrämjande skola 109

Susanne Ragnarsson

Hälsofrämjande perspektiv 110

Att organisera en hälsofrämjande skola 110

Styrning och ledning på politisk och skolnivå 112

Samverkan 112

Skolans läroplan och hälsofrämjande undervisning 113

Hälsofrämjande psykosocial miljö 114

Hälsofrämjande fysisk miljö 114

Elevhälsa 116

Hälsofrämjande skola i svensk kontext 116

Skolsköterskans roll i en hälsofrämjande skola 116

Sammanfattning 117

Litteraturförteckning 118

 

              6  Skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ett kontextuellt perspektiv 121

Eva-Lena Einberg & Marie Wilhsson

Ekologisk systemteori – ett samspel på olika nivåer 122

Makrosystemet – lagar, normer och värderingar 122

Exosystemet – resurser och organisation 124

Mikrosystemen – hälsofrämjande miljöer 125

Mesosystemet – samverkan mellan mikrosystemen 131

Kronosystemet – förändring över tid 131

Sammanfattning 132

Litteraturförteckning 133

 

Del II

Skolbarns hälsa

              7  Svenska och internationella undersökningar om skolbarns hälsa 139

Solveig Petersen & Susanne Ragnarsson

Epidemiologiska undersökningar på internationell nivå 140

Epidemiologiska undersökningar på nationell nivå 142

Epidemiologiska undersökningar på lokal och regional nivå 144

Hälsodataregister 145

Epidemiologiska undersökningar och tillförlitlighet 145

Representativitet 145

Mätmetodens reliabilitet och validitet 146

Trendundersökningar 147

Resultatens giltighet 148

Sammanfattning 149

Litteraturförteckning 150

              8 Aktuellt hälso­panorama bland skolbarn i Sverige 151

Solveig Petersen & Susanne Ragnarsson

Psykisk hälsa hos barn och unga 152

Definition 152

Följder 155

Förekomst och trender 156

Orsaker 168

Åtgärder 170

Elevmedverkan 172

Information och uppföljning 173

Återkommande smärtproblem 173

Definition 173

Följder 174

Förekomst 175

Orsaker 178

Åtgärder 179

Tillväxtproblem 180

Definition 180

Följder 182

Förekomst och trender 183

Orsaker 184

Åtgärder 184

Sammanfattning 185

Litteraturförteckning 186

 

              9  Skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa 191

Lisbet Engh & Ulla-Britt Eriksson

Barn som far illa 192

Definition 192

Omfattning 193

Riskfaktorer för våld och särskilt utsatta grupper 194

Skolprestation och skolanknytning som skyddsfaktorer 196

Upptäckt och stöd 197

Avslöjandets paradox 199

Att fråga om våld 200

Sammanfattning 201

Litteraturförteckning 202

 

              10  Skolsköterskans hälso­främjande arbete med sexuell hälsa samt arbete med barn och ungas utsatthet för våld i olika kontexter 205

Susanna Loander Löf & Marie Wilhsson

Skolsköterskans hälsofrämjande arbete och sexuell hälsa 206

Sexuell hälsa 207

Våld i olika kontext 209

Våld i ungas relationer 209

Sugardejting och våldsutsatthet 211

Våld mellan syskon 211

Hedersrelaterat våld och förtryck 212

Sexualitet inom hederskontext 215

Barnäktenskap och tvångsäktenskap 216

Oskuldsnorm, oskuldskrav och könsstympning 217

Sammanfattning 219

Litteraturförteckning 222

 

Del III

Metoder och modeller

              11 Hälsosamtal och hälsokommunikation 229

Ina K. Borup & Eva K. Clausson

Hälsofrämjande arbete 229

Empowerment 231

Hälsokommunikation 231

Litteracitet 233

Hälsolitteracitet 233

Hälsoundervisning 234

Lärande 235

Hälsoarbetets möte med skolan 236

Modeller för hälsosamtal 237

Motiverande samtal 237

Utvecklingsfrämjande samtal 238

En modell för hälsosamtal 240

Sammanfattning 243

Litteraturförteckning 245

 

              12  Hälsobesök med hälsofrämjande samtal hos skolsköterskan 247

Malin Jakobsson & Marianna Moberg

Skolsköterskans perspektiv 248

Elevens perspektiv 250

Föräldrars perspektiv 251

Att hålla hälsosamtalet personcentrerat 252

Lyssna på elevens berättelse 252

Motiverande och vägledande förhållningssätt 254

Arbetsprocessen för ett hälsobesök med hälsosamtal 255

Planera och informera 256

Hälsosamtalets utformning 258

Metoder för hälsosamtal 262

Verkliga exempel 264

Den oroliga eleven 264

Den tysta eleven 265

Den stressade eleven 266

Den skadade eleven 267

Sammanfattning 268

Litteraturförteckning 269

 

              13  Det hälsofrämjande samtalet ur elevens perspektiv 271

Agneta Tinnfält & Siv Morberg

Elever i riskzon 271

Det hälsofrämjande samtalet 272

Vem vill eleverna prata med? 274

Hur visar barn och unga att de inte mår bra? 274

Elevers perspektiv på skolsköterskans bemötande och tillförlitlighet 276

Hur ska skolsköterskan och andra vuxna agera? 278

Etiska dilemman i samtal och i forskning med barn och unga 280

Sammanfattning 281

Litteraturförteckning 282

 

              14  Hälsostödjande familjesamtal 285

Eva K. Clausson

Att främja psykisk hälsa hos elever 285

Calgarymodellerna för familjefokuserad omvårdnad 286

Calgarymodellen för familjebedömning (CFAM) 287

Calgarymodellen för familjeintervention (CFIM) 289

Att leda familjesamtal 290

Familjesamtal i praktiken – en pilotstudie i skolmiljö 291

Samtalen 292

Utvärdering av studien 297

Skolsköterskorna 299

Familjesamtal för att vända en negativ viktutveckling 300

Sammanfattning 301

Litteraturförteckning 302

 

              15  Stress och nedstämdhet hos unga 305

Pernilla Garmy

Utveckling under ungdomstiden 306

Depressiva symtom 306

Hälsofrämjande arbete i skolan 307

Disa – ett program för att förebygga depressiva symtom 307

Disa – så går det till 308

Utvärdering av Disa 310

Andra övningar som förebygger stress och nedstämdhet 312

Konsten att må bra 313

Existentiell ensamhet 314

Psykisk sjukdom 315

En berättelse 315

Sammanfattning 316

Litteraturförteckning 317

 

              16  Sömn hos barn och unga – vad vet vi och vad kan vi göra? 319

Pernilla Garmy & Malin Jakobsson

Sömnvanor och sömnproblem 319

Varför sover vi? 321

Sömnens hormoner 321

Vad händer om vi inte sover? 322

Hur mycket sömn behöver barn och unga? 322

Sömn – vad försvårar och vad främjar? 323

Sömn och sociala medier 324

Sömnfrämjande arbete i skolan 325

Råd och rekommendationer 327

Tre berättelser 329

Somnar framåt småtimmarna 329

Konflikter vid läggdags 330

Förskjuten dygnsrytm 331

Sammanfattning 332

Litteraturförteckning 333

 

              17  Yrkesmässig handledning för skolsköterskor 335

Agneta Berg & Eva K. Clausson

Yrkesmässig handledning 335

Yrkesmässig handledning för skolsköterskor 336

Att vara ensam i sitt yrkesutövande 337

Stress i arbetet 340

Organisation, chef- och ledarskap i elevhälsan 342

Handledningens genomförande 344

Forskning om yrkesmässig handledning 346

Sammanfattning 347

Litteraturförteckning 348

 

Register 351

Information

Redaktörer:
Eva K. Clausson Siv Morberg
Kapitelförfattare:
Agneta Berg Ina K. Borup Eva-Lena Einberg Lisbet Engh Ulla-Britt Eriksson Pernilla Garmy Malin Jakobsson Susanna Loander Löf Marianna Moberg Staffan Olsson
Översättare:
Elisabet Flodin Margareta Brandin Berndtsson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144197692
Utgivningsår:
2012
Revisionsår:
2025
Artikelnummer:
33451-SB03
Upplaga:
Tredje

Författare

Eva K. Clausson

Eva K. Clausson är barnsjuksköterska, doktor i folkhälsovetenskap och docent i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad. Hon har mångårig erfarenhet so...

Siv Morberg

Siv Morberg är leg. sjuksköterska, distriktssköterska, vårdlärare, magister i vårdpedagogik och licentiat i medicinsk vetenskap. Hennes licentiatup...

Agneta Berg

Agneta Berg är leg. sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom medicin, kirurgi och psykiatri. Hon har psykoterapiutbildning steg I och ä...

Ina K. Borup

Ina K. Borup, DrPH, är docent i folkhälsovetenskap och har varit anställd på The Nordic School of Public Health (NHV) (2002-2010). Där har hon främ...

Eva-Lena Einberg

Eva-Lena Einberg har lång erfarenhet som skolsköterska med medicinskt ledningsansvar. Hon är barnsjuksköterska, filosofie doktor i hälsa och vårdve...

Lisbet Engh

Lisbet Engh är leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom öppen hälso- och sjukvård och fil.dr i folkhälsovetenskap. Hon har disputerat med a...

Ulla-Britt Eriksson

Ulla-Britt Eriksson är docent och affilierad forskare i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Hon har varit programledare för masterprogram...

Pernilla Garmy

Pernilla Garmy är barnsjuksköterska, professor i omvårdnad och doktor i medicinsk vetenskap. Hon har lång erfarenhet som skolsköterska och forskar ...

Malin Jakobsson

Malin Jakobsson är barnsjuksköterska och distriktssköterska, lektor i omvårdnad och doktor i vårdvetenskap. Hon har många års erfarenhet som skolsk...

Susanna Loander Löf

Susanna Loander Löf är leg. sjuksköterska och specialistutbildad skolsköterska med en magisterexamen i omvårdnad. Hon har arbetat nationellt bland ...

Marianna Moberg

Marianna Moberg är medicine doktor och distriktssköterska med erfarenhet av att arbeta som skolsköterska i Stockholm. Hon är i dag verksam vid Karo...

Staffan Olsson

Staffan Olsson är före detta gymnasielärare och universitetsadjunkt vid Lärarhögskolan i Stockholm. Han har i över 40 år utbildat förskole- och sko...

Solveig Petersen

Solveig Petersen är leg. sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen i barnsjukvård och i öppen hälso- och sjukvård, master i omvårdnad, med.dr...

Susanne Ragnarsson

Susanne Ragnarsson är specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom, med.dr. i epidemiologi och folkhälsoveten...

Karin Teider

Karin Teider är barnsjuksköterska och fil.kand. i omvårdnad. Hon har varit kliniskt verksam skolsköterska och har arbetat som medicinskt ledningsan...

Agneta Tinnfält

Agneta Tinnfält är leg. sjuksköterska och fil.dr i vårdvetenskap med fokus på folkhälsovetenskap. Hon har arbetat i många år som skolsköterska på g...

Marie Wilhsson

Marie Wilhsson är leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom och specialistutbildning inom psykiatris...

 ;