Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Kommunikation

Samtal och bemötande i vården
Skickas följande arbetsdag

All vård innebär kommunikation och behovet av praktisk kunskap om kommunikation verkar vara större än någonsin. Många menar att kommunikation och bemötande är en av de svåraste arbetsuppgifterna inom hälso- och sjukvården. Vi vet från klinisk erfarenhet och från studier att patienter och närstående värdesätter en god kommunikation och ett gott bemötande. Flera undersökningar visar att kommunikation är det allra viktigaste för att vården ska bli optimal, utifrån säkerhet, nöjdhet och bästa möj...

All vård innebär kommunikation och behovet av praktisk kunskap om kommunikation verkar vara större än någonsin. Många menar att kommunikation och bemötande är en av de svåraste arbetsuppgifterna inom hälso- och sjukvården. Vi vet från klinisk erfarenhet och från studier att patienter och närstående värdesätter en god kommunikation och ett gott bemötande. Flera undersökningar visar att kommunikation är det allra viktigaste för att vården ska bli optimal, utifrån säkerhet, nöjdhet och bästa möjliga behandlings- och omvårdnadsresultat. Denna tredje upplaga innehåller fem nya kapitel och övriga kapitel är reviderade och uppdaterade. Boken är uppdelad i två delar, den första innehåller centrala grunder för kommunikation i vården, till exempel patienters utsatthet, personcentrering, genus, makt, hur patienter och närstående kan uppfattas och hur de kan uppfatta oss i vården. Den andra delen beskriver hur man kan samtala om läkemedel, prata med barn och föräldrar, när man använder tolk och hur man kan samtala med svårt sjuka inom cancervård eller palliativ vård. Här kan man även läsa om mångkulturella vårdmöten samt om hur man kan tala med personer som är psykiskt traumatiserade. Den här boken riktar sig till alla blivande och redan yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, men används framför allt i utbildning av sjuksköterskor på såväl grundläggande som avancerad nivå.

    • 11
      Författarpresentation
    • 17
      Förord till tredje upplagan
    • 19
      Introduktion till bokens kapitel
  • Del I Generella aspekter för kommunikation, samtal och bemötande
      • 1
        27
        Kommunikation och bemötande
        • Bjöörn Fossum
        • 27
          Vad är kommunikation och hur kan begreppet definieras?
        • 29
          Vad är samtal och hur kan det definieras?
        • 30
          Teoretisk ansats
        • 32
          Vad är bemötande?
        • 48
          Kommunikationshinder
        • 53
          Några kommunikationsmodeller
        • 62
          Ytterligare kommunikationsmodeller
        • 70
          Normkritik och normativ kommunikation
        • 71
          E-hälsa och digitalisering
        • 73
          Sammanfattning
        • 73
          Referenser
      • 2
        77
        Kommunikation ur ett maktperspektiv
        • Stellan Vinthagen
        • 77
          Teoretiska perspektiv på kommunikation och makt
        • 84
          Samtal och makt
        • 84
          Diskursens etik: Habermas kommunikativa handling
        • 91
          Diskursens maktpräglade praktik
        • 93
          Det falska samtalet – manipulation
        • 95
          Foucaults makter: sanningsregim och disciplin
        • 101
          Vårdens makt- och motståndskamp
        • 104
          Diskursens metodik – att underlätta dialog
        • 109
          Sammanfattning
        • 109
          Referenser
      • 3
        113
        Utlämnad, liten och sårbar
        • Björn Enqvist
        • 113
          Inledning
        • 113
          Vårdpersonalens empati och bemötande
        • 114
          Barnets sätt att fungera, tidiga upplevelser, språket
        • 114
          Hypnoskunskap kan påverka språket
        • 115
          Hypnosfenomen som förklaringsmodell
        • 117
          Allra viktigast – det första mötet
        • 119
          Vårdgivarens eller terapeutens tillstånd – ofta bortglömt men viktigt
        • 119
          Språk och omformulering
        • 121
          Sammanfattning
        • 122
          Referenser
      • 4
        123
        Mötet och samtalet
        • Sven-Olof Andersson
        • 123
          Inledning
        • 124
          Det intresserade och reflekterande lyssnandet
        • 125
          Mötet
        • 129
          Inre arbetsmodeller, relationsmönster och anknytning
        • 132
          Professionalitet – en reflekterande hållning till sig själv, kunskapen och patienten
        • 135
          Samtalets syfte, struktur och process
        • 137
          Samtalets tre delar
        • 151
          Att samtala i telefon
        • 153
          Möten med anhöriga och andra närvarande
        • 154
          Sammanfattning
        • 154
          Referenser
      • 5
        157
        Personcentrering – samtal och kommunikation
        • Joakim Öhlén och Febe Friberg
        • 157
          Inledning
        • 157
          Vad är en person?
        • 160
          Person och samhälle
        • 161
          Personcentrering i samtalet
        • 166
          Personcentrerad kommunikation – några perspektiv
        • 171
          Olika typer av personcentrerade samtal
        • 180
          Sammanfattning
        • 181
          Referenser
      • 6
        185
        Klagomål och missnöje med vården – hur kommunicerar vi då?
        • Bjöörn Fossum
        • 185
          Inledning
        • 185
          Bakgrund
        • 188
          Kommunikation vid klagomål och missnöje i vården
        • 189
          Varför klagar vi?
        • 189
          Respekt
        • 191
          Tid
        • 192
          Moderna behandlingar
        • 193
          Är klagomål eller missnöje något nytt?
        • 197
          Olika klagomål
        • 198
          Är klagomål bra?
        • 199
          Vad består klagomål i vården av?
        • 199
          Varför klagar vi?
        • 200
          Vem är det som klagar?
        • 200
          Varför är det så få läroböcker som tar upp klagomål och missnöje med vården?
        • 202
          Lär vi oss av patienters och anhörigas klagomål eller uppfattar vi det enbart som störande?
        • 204
          Tillit
        • 206
          Missnöjda patienter, vad vill de påverka?
        • 206
          Förändringar som utmanar maktstrukturer och hur klagomål kan påverka vårdpersonal
        • 208
          Hur man kan undvika att klagomål och missnöje utvecklas
        • 211
          Sammanfattning
        • 211
          Referenser
      • 7
        213
        Vad blev det? Genusperspektiv och kommunikation
        • Eva Robertson
        • 213
          Den moderna vetenskapens framväxt
        • 216
          Genusperspektiv – vad är det?
        • 224
          Genusforskning inom medicin och vård
        • 226
          Kommunikation och bemötande utifrån ett genusperspektiv
        • 228
          Kvinnors dubbla arbetsbördor
        • 238
          Sammanfattning
        • 241
          Referenser
      • 8
        247
        Bilden av den andre – förvrängningar med ursprung inom individ, grupp eller organisation
        • Hans Peter Söndergaard
        • 247
          Inledning
        • 249
          Motöverföring och projektiv identifikation
        • 264
          Att reflektera över
        • 264
          Sammanfattning
        • 265
          Referenser
  • Del II Spefika aspekter för kommunikation, samtal och bemötande
      • 9
        269
        Kommunikation och läkemedel
        • Karin Kjellgren
        • 270
          Föreställningar om läkemedel
        • 270
          Kulturella olikheter i synen på läkemedel
        • 272
          Evidensbaserad läkemedelskommunikation
        • 273
          Att genomföra läkemedelsbehandling
        • 277
          Samsyn och teamarbete
        • 280
          Hur kan läkemedelsbehandling följas upp på ett bra sätt?
        • 281
          Praktiska råd i samtal
        • 282
          Hur kan vi förbättra samtal om läkemedel?
        • 284
          Sammanfattning
        • 285
          Referenser
      • 10
        287
        Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar
        • AnnaKarin Johansson
        • 287
          Inledning
        • 288
          Föräldrarnas roll
        • 289
          Styrdokument
        • 291
          Betydelsen av barns utvecklingsnivå och mognad
        • 294
          Barnets underläge
        • 296
          Möten som innebär obehagliga procedurer för barnet
        • 297
          Trepartssamtal – en dans för tre
        • 301
          Föräldrareaktioner vid stress
        • 302
          Krav på den professionelle
        • 305
          Sammanfattning
        • 306
          Referenser
      • 11
        309
        Att kommunicera med hjälp av tolk
        • Jennie Fors
        • 309
          Inledning
        • 310
          Vem behöver tolk?
        • 312
          Vem är tolk?
        • 313
          Tolkrollen
        • 314
          Neutralitet och opartiskhet
        • 315
          Jäv
        • 316
          Tystnadsplikt
        • 317
          Vittnesplikt
        • 317
          Vem är inte tolk?
        • 318
          Det tolkmedierade samtalet
        • 319
          Beställning av tolk
        • 320
          Tolkens uppgift
        • 322
          Telefontolkning
        • 323
          Att tänka på när du samtalar genom tolk
        • 324
          Tolkning i psykoterapi
        • 326
          Tolkning inom psykiatrin
        • 326
          Sammanfattning
        • 327
          Referenser
      • 12
        329
        Att möta och kommunicera med personer med cancer
        • Karin Bergkvist
        • 329
          Inledning
        • 329
          Att få diagnosen cancer
        • 332
          Möta personen genom behandling – skapa delaktighet genom patientberättelsen
        • 335
          Kontaktsjuksköterskan i cancervården
        • 337
          Att vara närstående
        • 338
          Sammanfattning
        • 339
          Referenser
      • 13
        343
        Kommunikation i palliativ vård
        • Anna Klarare
        • 343
          Inledning
        • 343
          Palliativ vård och förhållningssätt
        • 347
          Kompetenser för kommunikation i palliativ vård
        • 350
          Strategier för samtal
        • 359
          Ordlös kommunikation
        • 360
          Trygghet att leva – palliativ vård i hemmet
        • 361
          Sammanfattning
        • 362
          Referenser
      • 14
        365
        Möten i den mångkulturella vården
        • Sofie Bäärnhielm
        • 365
          Inledning
        • 366
          Sjukvård i förändring
        • 394
          Sammanfattning
        • 395
          Referenser
      • 15
        399
        Kommunikation efter psykiskt trauma
        • Sabina Gušić och Hans Peter Söndergaard
        • 399
          Inledning
        • 399
          Innebörden av "psykisk traumatisering"
        • 401
          Traumatiserade barn och unga i vården
        • 403
          Typiska behandlarreaktioner
        • 411
          Sammanfattning
        • 412
          Referenser
    • 413
      Slutord
    • 415
      Referenser
    • 417
      Register

Boken bidrar på ett utmärkt sätt till kunskap om det goda mötet i sjukvården och är viktig utbildningslitteratur för sjuksköterskestuderande och yrkesverksamma.

Information

Redaktörer:
Bjöörn Fossum
Kapitelförfattare:
Sven-Olof Andersson Karin Bergkvist Sofie Bäärnhielm Björn Enqvist Jennie Fors Febe Friberg Sabina Gusic AnnaKarin Johansson Karin Kjellgren Anna Klarare
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144120522
Utgivningsår:
2007
Revisionsår:
2019
Artikelnummer:
32428-03
Upplaga:
Tredje
Sidantal:
432

Författare

Bjöörn Fossum

Bjöörn Fossum är barnsjuksköterska, medicine doktor i socialmedicin och professor i omvårdnadsvetenskap vid Sophiahemmet Högskola, Stockholm. Under...

Sven-Olof Andersson

Sven-Olof Andersson är medicine doktor och har arbetat som allmänläkare sedan 1974. Han har psykoterapeutisk utbildning vid S:t Lukas och disputera...

Karin Bergkvist

Karin Bergkvist är legitimerad sjuksköterska, medicine doktor och lektor vid Sophiahemmet Högskola, Stockholm. Hon har mångårig klinisk erfarenhet ...

Sofie Bäärnhielm

Sofie Bäärnhielm, docent i psykiatri, Karolinska Institutet, överläkare, sektionschef Transkulturellt Centrum, Region Stockholm. Transkulturellt Ce...

Björn Enqvist

Björn Enqvist är leg. tandläkare, specialist i ortodonti/käkortopedi, medicine doktor och leg. psykoterapeut, han är även utbildad vid Svenska Inst...

Jennie Fors

Jennie Fors är samhällsvetare och filosofie kandidat i statskunskap och freds- och konfliktforskning. Hon började tolka mellan spanska och svenska ...

Febe Friberg

Febe Friberg är leg. sjuksköterska, professor emerita i sykepleievitenskap, Helsevitenskapelig fakultet, Universitetet i Stavanger, Norge. Hennes f...

Sabina Gusic

Sabina Gušić är legitimerad psykolog och fil.dr i klinisk psykologi. Hon har de senaste tio åren arbetat med svårt traumatiserade flyktingfamiljer ...

AnnaKarin Johansson

AnnaKarin Johansson är distriktssköterska, magister i folkhälsovetenskap, medicine doktor, docent och tidigare universitetslektor vid Institutionen...

Karin Kjellgren

Karin Kjellgren är sjuksköterska, medicine doktor i klinisk farmakologi, professor i omvårdnad och numera professor emerita. Under sammanlagt tio å...

Anna Klarare

Anna Klarare är sjuksköterska, vårdlärare, medicine doktor och lektor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon disputerade 2016 med en avhandling som...

Eva Robertson

Eva Robertson är barnmorska, vårdlärare, medicine doktor i folkhälsa med migrationsinrikting och professor i helsevitenskap vid Nord Universitet, N...

Hans Peter Söndergaard

Hans Peter Söndergaard är docent i psykiatri, pensionerad överläkare och legitimerad psykoterapeut. Han har forskat vid Karolinska Institutet, Inst...

Stellan Vinthagen

Stellan Vinthagen är professor i sociologi vid University of Massachusetts, Amherst och vid Göteborgs universitet, och forskar om sociala rörelser,...

Joakim Öhlén

Joakim Öhlén är leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik och professor i omvårdnad vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska aka...

 ;