Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Handledning i pedagogiskt arbete

Skickas följande arbetsdag

Handledning i pedagogiska sammanhang har under senare år blivit en allt vanligare företeelse. Området är mångfasetterat och omspänner såväl handledning av elever, studenter och lärlingar i undervisning, utbildning och praktik som handledning av yrkesaktiva lärare i samtliga skolformer. För första gången samlas 21 av de främsta nordiska forskarna inom handledningsområdet i en gemensam antologi. Bidragen representerar olika sätt att uppfatta handledningsbegreppet och står för olika teoretiska a...

Handledning i pedagogiska sammanhang har under senare år blivit en allt vanligare företeelse. Området är mångfasetterat och omspänner såväl handledning av elever, studenter och lärlingar i undervisning, utbildning och praktik som handledning av yrkesaktiva lärare i samtliga skolformer. För första gången samlas 21 av de främsta nordiska forskarna inom handledningsområdet i en gemensam antologi. Bidragen representerar olika sätt att uppfatta handledningsbegreppet och står för olika teoretiska antaganden och utgångspunkter. De beskriver handledning som involverar olika typer av handledare, till exempel specialpedagoger, akademiker från universitet och högskola samt externa handledarkonsulter. Olikheterna utgör bokens intellektuella styrka och utmaning. De olika kapitlen inspirerar var för sig och tillsammans till fortsatt dialog om handledningens möjligheter och gränser. Boken vänder sig till studenter, lärare och forskare med pedagogik och pedagogiskt arbete i fokus. Den vänder sig dessutom till alla som arbetar med handledning inom skola, utbildning och yrkesverksamhet.

        • 11
          Förord
      • 1
        19
        Handledaren – guru eller kritisk vän
        • Gunnar Handal
        • 20
          Handledarens roll och kompetens
        • 24
          Relationen mellan handledare och student
        • 28
          Hur handledning kan genomföras
    • 31
      Referenser
      • 2
        33
        Ett tema av yttersta betydelse
        • Om handledning under senmodernismen
        • Kaare Skagen
        • 34
          Verklighetsuppfattningar som kontext för handledning
        • 38
          Handledningsbegreppet
        • 39
          Lite mer om handledningsexpansionen
        • 41
          Psykologi med ambitioner
        • 44
          Bues handledningsteori och den humanistiska psykologin
        • 46
          Några drag i norsk handledningstradition
        • 51
          Coaching: från kontext till prat
        • 55
          Terapeutiskt och psykologiskt tänkande på ny social grund
        • 57
          Sammanfattning
    • 58
      Referenser
      • 3
        61
        Livslångt lärande och handledning i ett postmodernt konsumtionssamhälle
        • Steinar Kvale
        • 61
          Handledning i olika världar
        • 65
          Livslångt lärande under postmoderna betingelser
        • 68
          Handledning under postmoderna villkor
        • 68
          Konsument- och elevstyrning genom skenbar frihet och kontroll
        • 71
          En illusion om jämlikhet i utbildnings- och handledningsdialoger
        • 73
          Sammanfattning
    • 74
      Referenser
      • 4
        77
        Handledda lärargrupper – för vad och vem
        • Karin Åberg
        • 78
          Varför handledning – tre förklaringsmodeller
        • 79
          Handledda lärargrupper som medel för lärande och utveckling
        • 80
          Handledda lärargrupper som medel för anpassning
        • 82
          Handledda lärargrupper som trygghetsskapande medel
        • 83
          Forskningsgrundad kunskap om handledda lärargrupper
        • 84
          Syftet med handledningen
        • 88
          Vilken sorts förändringar leder handledda lärargrupper till
        • 92
          Handledning – för vad och vem
    • 93
      Referenser
    • 95
      BILAGA 1 Vetenskapliga texter om handledda lärargrupper
      • 5
        99
        Handledning i ljuset av aktionsforskning
        • Karin Rönnerman
        • 100
          Aktionsforskning
        • 103
          Aktion – forskning – lärande
        • 105
          Handledning – ett kunskapsmöte
        • 109
          Handledning inom ramen för en kurs
        • 110
          Förväntningar på handledning
        • 113
          Handledning drivkraften i aktionsforskning
        • 115
          Kunskapsbaserad förändring
    • 116
      Referenser
      • 6
        119
        Handledning i forskningscirklar
        • – om mötet mellan forskare och lärare
        • Sven Persson
        • 119
          Vad är en forskningscirkel
        • 121
          Den reflekterande pedagogen
        • 122
          Ett deltagarorienterat forskningsparadigm
        • 125
          En fallbeskrivning: Ansvars- och rollfördelning i en forskningscirkel
        • 130
          Fördelning av makt i forskningscirkeln
        • 133
          Är det handledning som bedrivs i forskningscirkeln
        • 135
          En jämförelse mellan handledning och forskningscirkelns verksamhet
        • 137
          Parallella processer
        • 138
          Slutsatser
        • 139
          Dualistiska diskurser om teori och praktik försvårar mötet
        • 140
          Den asymmetriska roll- och ansvarsfördelningen är fruktbar och nödvändig
    • 141
      Referenser
      • 7
        143
        I handledarens fotspår
        • Elisabet Jernström
        • 146
          Spår av handledning flera generationer bakåt i tiden
        • 147
          Handledningens ”stamtavla”
        • 147
          Rönnbergs herraffär, 1910-talet
        • 148
          Olles minnen av sin handledare
        • 149
          Siris minnen av sina handledare
        • 149
          Bodeckers hattfabrik – Graucob och Sporrong, 1881 och 1926/1949
        • 151
          Martins minnen av sina handledare
        • 151
          Katjas minnen och upplevelser av sina handledare
        • 152
          Eriksson & Larsson Felbvalsfabrik, 1920-talet
        • 153
          Hugos minnen av sina handledare
        • 153
          Mias minnen av Hugo som handledare
        • 154
          Gustav Nilssons hattaffär, 1910-talet
        • 154
          Gerds minnen av sina handledare
        • 155
          Axelssons modeaffär, 1930-talet
        • 155
          Ingas minnen av sin chef/handledare
        • 156
          Alvas minnen av Inga och Lotta som handledare
        • 157
          Handlett lärande
        • 159
          Förståelsen av handlett lärande
        • 162
          Slutsats
    • 164
      Referenser
      • 8
        165
        Socialpsykologiska aspekter på makt i handledning
        • Johan Näslund
        • 165
          Introduktion
        • 166
          Mål och syften med handledning
        • 166
          Olika traditioner
        • 167
          Handledningens många varianter
        • 167
          Den lärande relationen
        • 168
          Handledning och makt
        • 169
          Olika typer av makt
        • 170
          Attitydförändringar
        • 172
          Makt i relation till systemnivå
        • 172
          Makt i relationen mellan handledare och handledd
        • 173
          Olika maktspel
        • 175
          En avslutande diskussion
    • 177
      Referenser
      • 9
        179
        Meningsskapande handledning
        • Liv Gjems
        • 180
          Ett teoretiskt perspektiv på handledning
        • 181
          Socialkonstruktivism
        • 182
          Systemteoretiska perspektiv
        • 184
          En grund för att förstå och förändra insikten om yrkeserfarenheter och yrkesuppgifter
        • 186
          Dialog
        • 189
          Kontext
        • 192
          Meningsskapande genom dialog i handledning
        • 193
          Handledares möte med den handleddes narrativ
    • 197
      Referenser
      • 10
        199
        Specialpedagogers handledningssamtal som verktyg och rum för reflektion
        • Kerstin Bladini
        • 199
          Inledning
        • 200
          Bakgrund
        • 202
          Några begrepp från social systemteori
        • 204
          Handledning som form för styrning
        • 205
          En studie av specialpedagogers handledningssamtal
        • 207
          Beskrivningar av handledningssamtalens funktion och innehåll
        • 209
          Parterna i samtalet enligt första och andra ordningens observation
        • 213
          Analysen av specialpedagogernas styrning av samtalen
        • 215
          Styrningsdiskurser
        • 217
          Två förändringsdiskurser
        • 218
          Två distinktionsdiskurser
        • 218
          Handledning som verktyg och rum för reflektion
        • 221
          Några avslutande reflektioner
    • 222
      Referenser
      • 11
        225
        Reflektionen, dialogen och demokratin
        • Kari Søndenå
        • 226
          ”Fixa och färdiga – innerst inne”
        • 230
          Reflektion som infekterat tal – till vem och vad återvänder tanken
        • 232
          Den reflekterandes skröplighet
        • 234
          När vi vänder tanken tillbaka
        • 235
          Reflektionens polis – om nödvändigheten av det personliga och det abstrakta
        • 236
          En avrundande kommentar
    • 237
      Referenser
      • 12
        241
        Handledning för förändring
        • Ann Ahlberg
        • 241
          Inledning
        • 242
          Handledning för att utveckla lärares professionalism
        • 244
          Handledning som reflekterande samtal
        • 245
          Undervisning och lärande i matematik
        • 247
          Specialpedagogik – en väg till utveckling
        • 249
          En studie av handledning för pedagogisk förändring
        • 250
          Specialpedagogiskt perspektiv och teoretisk ram
        • 250
          Metod och genomförande
        • 251
          Det empiriska materialet, etiska överväganden och trovärdighet
        • 253
          Analys och tolkning
        • 253
          Reflekterande samtal för pedagogisk utveckling
        • 254
          Perspektiv på praktiken – den inledande fasen
        • 255
          Perspektiv på praktiken – den fortlöpande fasen
        • 258
          Perspektiv på praktiken – den avslutande fasen
        • 261
          Lärarnas praktik i ord och handling
        • 261
          Samtalens riktning
        • 261
          Samtalens rörelse
        • 262
          Samtalens referens
        • 263
          Lärande
        • 265
          Skolan som social praktik
        • 265
          Skolans mål och värdegrund
        • 266
          Reflekterande samtal i skolans vardag
    • 267
      Referenser
      • 13
        269
        Att utveckla pedagogisk dokumentation med hjälp av handledning
        • Karin Alnervik
        • 269
          Varför pedagogisk dokumentation
        • 270
          Kort historik
        • 270
          Barnobservationer
        • 271
          Stadietänkande kring det normala barnet
        • 273
          Bilden av barnet och barndomen
        • 274
          Lärande i förskolan
        • 275
          Ett kollektivt arbetsverktyg med syfte att utveckla verksamheten
        • 277
          Pedagogisk dokumentation och kvalitet
        • 277
          Reggio Emilia och pedagogisk dokumentation
        • 278
          Ett tolkande förhållningssätt för att vägleda barnens lärande
        • 281
          Handledning och pedagogisk dokumentation
        • 281
          Att nyfiket tolka
        • 282
          Yrkesspråk och tolkning av pedagogisk dokumentation
        • 283
          Handledning med fokus på lärandebegreppet och pedagogisk dokumentation
        • 284
          Att lägga texter på bordet
        • 284
          Att lägga praktiken på bordet
        • 287
          Handledning för att utveckla dokumentation som utgår från barnobservationstänkande
        • 288
          Avslutande diskussion
    • 289
      Referenser
      • 14
        291
        Funktionalistisk handledning i grupp
        • – på postmodern fenomenologisk grund
        • Tomas Kroksmark
        • 291
          En bakgrund
        • 297
          Postmodern fenomenologi
        • 298
          En funktionalistisk handledningsteori
        • 304
          Handledning
        • 306
          Grupphandledning av doktorander
        • 310
          Postmodern och funktionalistisk grupphandledning i praktiken
        • 314
          En avslutande reflektion
    • 316
      Referenser
      • 15
        319
        Psykologiska kontrakt i doktorandhandledning
        • – lärdomar för utveckling av handledningskompetens
        • Jitka Lindn
        • 321
          Kontrakt mellan rationella agenter
        • 323
          Rationella agenter ifrågasatta
        • 324
          Kontrakt mellan diskursiva kommunikationssystem
        • 324
          Diskursiva projekt och civilrätt
        • 326
          Diskursiva projekt och offentlig förvaltning
        • 329
          Diskursernas allmakt ifrågasatt
        • 329
          Kontrakt mellan moraliska subjekt
        • 329
          Löfte och identitet
        • 331
          Identitet och etik
        • 332
          Lärdomar för utveckling av handledningskompetens
    • 334
      Referenser
      • 16
        337
        Handledarens val
        • Peter Emsheimer
        • 338
          Produkt och process
        • 339
          Handledare om sina uppgifter
        • 340
          Forskning och framställning
        • 342
          Frihet och styrning
        • 343
          Uppgift och relation
        • 345
          Den treställiga relationen
        • 346
          Vem arbetar med forskningsprojektet och var
        • 347
          En modell för att granska handledningens dynamik
        • 349
          Klienten ingår i blickfältet
        • 350
          Interventioner och vad handledaren ska göra
        • 352
          Slutdiskussion
    • 353
      Referenser
      • 17
        355
        Handledning mellan politiska mål, lärarpraxis och vetenskaplighet
        • – lärarutbildningens examensarbete
        • Anders Persson
        • 356
          Den komplexa, politiserade och spänningsfyllda lärarutbildningen
        • 360
          Examensarbetet inom lärarutbildningen
        • 361
          Lundamodellen
        • 364
          Översättning till lärarutbildningen i Halmstad
        • 366
          Coaching, grupphandledning, examination och medreflektion
        • 369
          Fågelungar, teorimotståndare och kvackare i lärarutbildningens studiekultur
        • 376
          Samverkan, samarbete och tydliga roller
    • 377
      Referenser
      • 18
        379
        Handledning i lärandekulturer
        • – tomt mantra eller effektivt medium?
        • Liv Sundli
        • 379
          Handledning i nya planer för skola och utbildning i Norge
        • 380
          Termen handledning
        • 385
          Lärandekulturer, ideal och planer, kvalitets- och kvantitetsreform
        • 388
          Olika forskningsperspektiv på handledning i lärarutbildningen
        • 389
          Bilder från handledningsforskning om lärarutbildningens praktik
        • 399
          Handledning som effektivt medium i lärandekulturer
    • 400
      Referenser
      • 19
        403
        Professionskvalificering och handledning
        • Christer Brusling
        • 405
          Handledning under praktik
        • 406
          Praktik i socionomutbildningen
        • 408
          Praktik i journalistutbildningen
        • 410
          Journalister mellan professionsfält och högskola – två år efter utbildningen
        • 411
          Starthjälp i första arbetet
        • 412
          Fortbildning – handledningens plats
        • 413
          Diskussion
    • 415
      Referenser
      • 20
        417
        Berättelser om levande ögonblick

Författare

Karin Åberg

Karin Åberg, lektor i pedagogik och verksam som forskare, handledare och handledarutbildare vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping...

Tomas Kroksmark

Tomas Kroksmark, legitimerad lärare och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han har tidigare va...

Sven Persson

Sven Persson är senior professor i pedagogik vid Malmö universitet. Han har skrivit flera forskningsöversikter om förskolan, dess likvärdighet och ...

Johan Näslund

Johan Näslund är universitetslektor vid Linköpings universitet samt verksam som konsult och handledare för yrkesverksamma hjälpare. Johans kunskaps...

Anders Persson

Anders Persson är professor i utbildningsvetenskap respektive sociologi vid Lunds universitet, har lång erfarenhet som forskare och universitetslär...

Gunnar Handal

Gunnar Handal är professor och verksam vid Pedagogisk forskningsinstitutt vid Universitetet i Oslo.

Karin Rönnerman

Karin Rönnerman är professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Forskningsintressen ...

Peter Emsheimer

Peter Emsheimer är lektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm med särskild inriktning på handledning och utveckling av lärarutbildning.

Elisabet Jernström

Elisabet Jernström är fil.dr i lärande, och har tidigare varit anställd vid Umeå universitet samt Luleå tekniska universitet. Hon arbetar numera so...

Ann Ahlberg

Ann Ahlberg är professor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet och vid Högskolan i Jönköping. Hon har varit verksam som lärare och specialpe...

Christer Brusling

Christer Brusling är professor emeritus i pedagogik vid Høgskolen i Oslo, Senter for profesjonsstudier. Hans forskning handlar i huvudsak om läraru...

Steinar Kvale

Steinar Kvale var professor i pedagogisk psykologi och föreståndare för Center for kvalitativ metodeudvikling vid Aarhus Universitet samt biträdand...

Liv Gjems

Liv Gjems är verksam vid avdelningen för lärarutbildning vid Høgskolen i Vestfold, Norge. Hon har lång erfarenhet av handledning av grupper inom sk...

Jitka Lindén

Jitka Lindén är professor emerita i psykologi och legitimerad psykolog. Hon tillhör pionjärerna när det gäller studier av forskarhandledning.

Edward Pajak

Edward F Pajak är professor i professionell utveckling för lärare vid John Hopkins universitetet i Baltimore, USA. Han är internationell expert ino...

Liv Sundli

Liv Sundli är första amanuensis i pedagogik vid Høgskolen i Oslo. Hon har lång erfarenhet som lärare och övningslärare i grundskolan, och som pedag...

Kaare Skagen

Kaare Skagen är professor i grundskolepedagogik vid Høgskolen i Oslo. Han är filosofie doktor i pedagogisk handledning. Skagen har skrivit en rad b...

Karin Alnervik

Karin Alnervik, universitetslektor, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping

Kerstin Bladini

Kerstin Bladini är fil.dr i pedagogik samt utbildad förskollärare och special­pedagog. Hon arbetar som lektor vid institutionen för pedagogiska stu...

Kari Søndenå

Kari Søndenå är fil.dr och förstaamanuensis i pedagogikk vid Universitetet i Stavanger. Hon är professor II vid Høgskolen i Tromsø. Søndenå är utbi...

Anna-Lena Östern

Anna-Lena Østern är professor i dramapedagogik vid Jyväskylä universitet i Finland. Hennes forskningsområden är didaktik, läroplansteori och konstn...

 ;