Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Rättsfilosofi

Samhälle och moral genom tiderna
Skickas följande arbetsdag

Denna bok presenterar rättsfilosofins framväxt ur ett brett historiskt perspektiv, med fördjupningar inom både moralfilosofi och politisk filosofi. Författarna beskriver betydelsefulla och bestående teoribildningar från de senaste tusen åren, till exempel naturrättsläran, utilitarismen, den historiska skolan, rättsrealismen och moderna kritiska teorier. Tonvikten har lagts vid att belysa vilket inflytande olika teorier fått under olika perioder. I denna andra upplaga har framför allt avsnitte...

Denna bok presenterar rättsfilosofins framväxt ur ett brett historiskt perspektiv, med fördjupningar inom både moralfilosofi och politisk filosofi. Författarna beskriver betydelsefulla och bestående teoribildningar från de senaste tusen åren, till exempel naturrättsläran, utilitarismen, den historiska skolan, rättsrealismen och moderna kritiska teorier. Tonvikten har lagts vid att belysa vilket inflytande olika teorier fått under olika perioder. I denna andra upplaga har framför allt avsnitten om moderna filosofer utvecklats.Boken är främst avsedd som lärobok i juristutbildningen. Den vänder sig också till dem som är intresserade av principiella och rättsfilosofiska aspekter på juridiken, liksom till allmänt filosofiskt intresserade läsare.

        • 7
          Förord till andra upplagan
      • 1
        9
        Inledning
        • Joakim Nergelius
      • 2
        13
        Rättsfilosofins äldre historia
        • Christoffer Wong
        • 2.1
          13
          Inledande anmärkningar
        • 2.2
          14
          Platon
        • 2.3
          17
          Aristoteles
        • 2.4
          20
          Thomas av Aquino
        • 2.5
          21
          Litteraturtips
      • 3
        23
        Kontraktsteorier
        • Joakim Nergelius och Ola Zetterquist
        • 3.1
          23
          Inledning
        • 3.2
          27
          Grotius
        • 3.3
          28
          Hobbes
          • 3.3.1
            29
            Människo- och samhällssyn
          • 3.3.2
            30
            Naturtillståndet och samhällskontraktet
          • 3.3.3
            33
            Suveränen
          • 3.3.4
            36
            Rättspositivism
          • 3.3.5
            37
            Hobbes teori om rätten
          • 3.3.6
            38
            Hobbes och rättsstaten
        • 3.4
          39
          Locke
          • 3.4.1
            40
            Naturtillstånd och individerna hos Locke
          • 3.4.2
            41
            Property – rättigheter i konkret form
          • 3.4.3
            42
            Naturtillståndet och samhällsfördraget – trust
          • 3.4.4
            44
            Staten och medborgarna
          • 3.4.5
            45
            Maktdelningsläran hos Locke
          • 3.4.6
            47
            Locke och the rule of law
          • 3.4.7
            49
            Rätten till motstånd
          • 3.4.8
            50
            Lockes inflytande
        • 3.5
          51
          de Montesquieu
          • 3.5.1
            52
            Montesquieus syn på rätten
          • 3.5.2
            53
            De tre styrelseskicken
          • 3.5.3
            54
            Maktdelningsläran
          • 3.5.4
            57
            Montesquieus inflytande
        • 3.6
          58
          Rousseau
        • 3.7
          61
          Litteraturtips
      • 4
        64
        Varat och börat
        • Aleksander Peczenik och David Reidhav
        • 4.1
          65
          Empirismen
        • 4.2
          67
          Kant om syntetiska utsagor a priori
        • 4.3
          69
          Humes moralfilosofi
        • 4.4
          74
          Kants moral- och rättsfilosofi
        • 4.5
          77
          Litteraturtips
      • 5
        79
        Klassisk utilitarism
        • David Reidhav
        • 5.1
          79
          Inledning
        • 5.2
          80
          Individuell psykologisk hedonism
        • 5.3
          85
          Den klassiska utilitarismens normativa etik
        • 5.4
          88
          Kritiken mot den klassiska utilitarismen
        • 5.5
          89
          Utilitarism och rättspositivism
        • 5.6
          91
          Litteraturtips
      • 6
        93
        Den tyska rättsfilosofin 1800–1860
        • Aleksander Peczenik
        • 6.1
          93
          Hegel
        • 6.2
          100
          Den historiska skolan Savigny
        • 6.3
          108
          Litteraturtips
      • 7
        109
        Rättspositivism
        • Uta Bindreiter och Reidar Edvinsson
        • 7.1
          109
          Kelsen och den rena rättsläran
          • 7.1.1
            109
            Inledning
          • 7.1.2
            110
            Positivitet, giltighet och effektivitet
          • 7.1.3
            111
            Normen som tydningsschema ”Rättsnorm” och ”Rättssats
          • 7.1.4
            113
            Den Kelsenska rättsordningen ”Stufenbau” (avsatsteori) och giltighetsgrund
          • 7.1.5
            113
            Den ”hypotetiskt förutsatta” Grundnormen
          • 7.1.6
            115
            En monistisk syn på rätten
          • 7.1.7
            116
            Kritik av Kelsens teori
        • 7.2
          118
          Harts regelsystem
          • 7.2.1
            118
            Inledning
          • 7.2.2
            118
            Primära regler
          • 7.2.3
            119
            Sekundära regler
          • 7.2.4
            121
            ’Ramar för rättsligt tänkande
          • 7.2.5
            121
            Giltighet och existens
          • 7.2.6
            122
            ’Mjuk’ positivism
          • 7.2.7
            123
            Ett system av regler
          • 7.2.8
            123
            Den inre aspekten
          • 7.2.9
            124
            Generaliseringar angående mänsklig natur
          • 7.2.10
            124
            Kritik
        • 7.3
          126
          Kort jämförelse mellan Harts och Kelsens ”yttersta” regler
          • 7.3.1
            126
            Allmänt
          • 7.3.2
            127
            Kritisk analys av Hart
        • 7.4
          129
          Raz
          • 7.4.1
            129
            Inledning
          • 7.4.2
            129
            Den sociala tesen
          • 7.4.3
            130
            Den svaga sociala tesen
          • 7.4.4
            131
            Den starka sociala tesen
          • 7.4.5
            131
            Argument för ’Källtesen
          • 7.4.6
            133
            Rätten och rättsliga avgöranden
          • 7.4.7
            133
            Hård positivism
        • 7.5
          134
          Litteraturtips
      • 8
        136
        Den skandinaviska rättsrealismen
        • Aleksander Peczenik
        • 8.1
          136
          Uppsalaskolan
        • 8.2
          143
          Ross
        • 8.3
          146
          Litteraturtips
      • 9
        147
        Kritisk rättsteori
        • Christian Dahlman
        • 9.1
          147
          Inledning
        • 9.2
          147
          Marxismen
        • 9.3
          149
          Critical Legal Studies
        • 9.4
          153
          Feminismen
        • 9.5
          154
          Sammanfattning
        • 9.6
          155
          Litteraturtips
      • 10
        156
        Nyare teorier
        • Christian Dahlman, Reidar Edvinsson, Joakim Nergelius, David Reidhav och Christoffer Wong
        • 10.1
          156
          Rawls syn på rättvisa
        • 10.2
          159
          Kommunitarianism
          • 10.2.1
            159
            Inledning
          • 10.2.2
            160
            Kommunitarianismens filosofiska grundvalar
          • 10.2.3
            162
            Kommunitarianismen som politisk filosofi
        • 10.3
          164
          Dworkins teori om rättigheter
          • 10.3.1
            164
            Inledning
          • 10.3.2
            165
            ’Integrity
          • 10.3.3
            167
            Principer och ’teoretisk oenighet
          • 10.3.4
            168
            Åtskillnad mellan ’Principle’ och ’Policy
          • 10.3.5
            169
            ’Limited discretion
          • 10.3.6
            170
            Rättfärdigande av vad
          • 10.3.7
            170
            Avslutning
        • 10.4
          171
          Habermas
          • 10.4.1
            171
            Ideologikritik
          • 10.4.2
            172
            Kommunikativt handlande
          • 10.4.3
            173
            Diskursetik
          • 10.4.4
            175
            Rättens legitimitet
          • 10.4.5
            175
            Demokrati
        • 10.5
          176
          Rättsekonomi
          • 10.5.1
            177
            Coaseteoremet
          • 10.5.2
            181
            Riskfördelning
          • 10.5.3
            183
            Varför eftersträva ekonomisk effektivitet
          • 10.5.4
            184
            Det pragmatiska argumentet
          • 10.5.5
            186
            Två typer av ekonomisk effektivitet
          • 10.5.6
            188
            Samtyckesargumentet
        • 10.6
          191
          Litteraturtips
        • 194
          Författarpresentation
    • 195
      Personregister
    • 197
      Sakregister

Information

Redaktörer:
Joakim Nergelius
Kapitelförfattare:
Uta Bindreiter Christian Dahlman Reidar Edvinsson Aleksander Peczenik David Reidhav Ola Zetterquist Christoffer Wong
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144047041
Utgivningsår:
2001
Revisionsår:
2005
Artikelnummer:
7382-02
Upplaga:
Andra
Sidantal:
200

Författare

Joakim Nergelius

Joakim Nergelius har tjänstgjort vid EG-domstolen och EU:s regionkommitté och är sedan 2003 professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Han ...

Uta Bindreiter

Uta Bindreiter är lärare och forskare vid juridiska fakulteten i Lund. I sin doktorsavhandling i ämnet allmän rättslära presenterade hon en ny tolk...

Christian Dahlman

Christian Dahlman är professor i allmän rättslära vid Lunds universitet och undervisar bland annat på forskarutbildningen vid juridiska fakulteten....

Reidar Edvinsson

Reidar Edvinsson disputerade i allmän rättslära 2004 (då med efternamnet Andréasson). Avhandlingen Att beskriva rätten ifrågasätter om det är rimli...

Aleksander Peczenik

Aleksander Peczenik (1937–2005) var professor i allmän rättslära vid Lunds universitet och ordförande i den internationella föreningen för rättsfil...

David Reidhav

David Reidhav är jur. lic. och doktorand i allmän rättslära vid Lunds universitet. Hans forskning är bl.a. inriktad på analog tillämpning av rättsn...

Ola Zetterquist

Ola Zetterquist är juris doktor och arbetar som universitetslektor på Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Han är främst verksam inom...

Christoffer Wong

Christoffer Wong är lektor i straffrätt på Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Han är en hejare på internationell straffrätt.

 ;