Inkluderande högre utbildning

Förord 11

Författarpresentationer 15

 1 Varför denna bok? 19

Patricia Staaf

Om breddad rekrytering och breddat deltagande 21

Breddad rekrytering 21

Breddat deltagande 23

Vilka målgrupper avses – och varför? 24

Hur ser det ut i dag? 28

Varför arbeta med dessa frågor? 29

Vilka typer av insatser kan göras och när? 30

Vem har ansvaret? 31

Litteraturförteckning 32

 2 Att locka nya grupper till högre utbildning 35

Teresa Tomašević

Kontexten som rekryteringsbreddare 37

Kontextens betydelse för ungas vägval 38

Inspiration 5 39

Grundförutsättningar, målgrupp och syfte 40

Innehåll och aktiviteter 41

Sommarpraktik för killar 43

Målgrupp och syfte 43

Innehåll och aktiviteter 43

Mentorsprogrammet Näktergalen 45

Målgrupp och syften 45

Innehåll och aktiviteter 46

Avslutande kommentar 48

Litteraturförteckning 48

 3 Breddat deltagande och forskningsanknytning 51

Petri Gudmundsson

Breddad rekrytering och forskning – varför? 52

Forskningsanknytning i undervisningen 54

Vad är forskningsanknytning vid undervisning i högre utbildning? 54

Varför använda forskningsanknytning i grupper med breddat rekryterade studenter? 56

Varför använda forskningsanknytning för breddat deltagande? 58

Att bredda deltagandet med forskningsanknuten undervisning 62

Exempel: Seminarium – med disputation som förebild 64

Studenter som ingår i ett autentiskt forskarteam 65

Studenter som deltar via referensgrupper 66

Exempel: Institutionens forskningsdag, för alla 67

Sammanfattning 68

Litteraturförteckning 68

 4 Studieframgång och känsla av tillhörighet 71

Eva Davidsson & Niclas Andersson

Breddat deltagande och avhopp 73

Om genomströmning, prestationsgrad och avhopp 73

Faktorer som påverkar studieframgång och avhopp 74

Känsla av tillhörighet 78

Att arbeta med studieframgång och avhopp på olika nivåer 83

Litteraturförteckning 86

 5 Akademisk litteracitet i en ny kunskapsvärld 91

Lisa Bjernhager

Undervisning akademisk litteracitet som en del av ämnesundervisningen 92

Svårigheter med ett komplext skrivande 96

Utmaningar och möjliga vägar framåt 100

Samarbete ämnesutbildningar och lärosätenas studieverkstäder 104

Avslutande reflektioner 109

Litteraturförteckning 111

 6 Att utveckla studenters läsande och skrivande 117

Karin Zetterberg

Akademiska skriftspråkskompetenser 118

Akademiska skriftspråkskompetenser för alla 119

Att utveckla akademiska skriftspråkskompetenser 120

Ämnesintegrerad undervisning i akademisk skriftspråkskompetens 121

Ämnesintegrering i praktiken 121

Aktiv läsning 122

Läsning i praktiken 123

En inkrementell process 123

Den viktiga kontexten 124

Kontexten på ett andraspråk 124

Det inkrementella i praktiken 125

Stöttning för andraspråkare 127

Konstruktiv återkoppling 128

Återkoppling som process 128

Återkopplingsprocessen i praktiken 128

Olika typer av återkoppling 129

Konstruktiv återkoppling i praktiken 129

Kritiska reflexioner: mängden respons 130

Mängden respons: studenternas åsikter 131

Avslutande iakttagelser 133

Litteraturförteckning 133

 7 Att möta högre utbildning på ett andraspråk 135

Patricia Staaf

Vilka särskilda utmaningar har andraspråksstudenter? 136

Andraspråksstudenter – vilka är de? 138

(Outtalade) förväntningar på språkbruk 139

Synen på andraspråk – en- eller flerspråkig norm? 143

Vem ska arbeta med andraspråksstudenters skrivande – och hur? 145

Skribentroller som pedagogiskt verktyg 148

Språkfunktion – de viktiga verben 151

Respons/återkoppling på andraspråkstexter 151

Plagiat 153

Lärandemål och bedömningskriterier 154

Summering och framåtblick 154

Litteraturförteckning 156

 8 Inkluderande och studentaktivt lärande för delaktighet 159

Marie Leijon & Patricia Staaf

Inkluderande undervisning 160

Studentaktivt lärande 161

Inkluderande och studentaktiva arbetssätt – exempel 163

Planera 163

Genomföra 166

Utvärdera för att inkludera 177

Slutord 178

Litteraturförteckning 178

 9 Inkluderande handledning 183

Martin Stigmar & Eva Davidsson

Handledningens utmaningar och möjligheter 184

Förväntningar på handledning och lärande 185

Handledarkompetenser för inkluderande handledning 188

Ett gemensamt innehåll i handledarutbildningar 188

Handlednings- och lärandeteorier 189

Kommunikation, dialog och mål 191

Etik i handledningsrelationen 193

Återkoppling 195

Bedömning 198

Handledarens komplexa roll 200

Diskussion och praktiska implikationer 200

Litteraturförteckning 202

 10 Flexibla lärandemiljöer med inkludering i fokus 207

Marie Leijon

Flexibla miljöer 209

Inkludering och flexibla lärandemiljöer 210

Teoretisk ram 212

Ett tryggt rum 214

Inkluderande flexibla miljöer i praktiken 219

Rumslig kompetens 220

Att planera för undervisning i flexibla lärandemiljöer 223

Att undervisa i flexibla lärandemiljöer 226

Ett undervisningsexempel 228

Aktivitet Enskilt–Par–Alla 229

Utvärdera den flexibla lärandemiljön 232

Några avslutande ord 233

Litteraturförteckning 233

 11 Undervisa för anställningsbarhet 239

Lasse Lindhagen

Breddad rekrytering och anställningsbarhet 242

Begreppet anställningsbarhet 242

Modeller för att beskriva anställningsbarhet 244

Hur kan anställningsbarheten utvecklas inom ramen för utbildningen? 247

Bedömning av anställningsbarhet 249

Avslutande insikter 250

Litteraturförteckning 252

 12 Snedrekrytering till forskarutbildning 255

Lasse Lindhagen & Teresa Tomašević

Rekrytering och antagning till forskarutbildning 256

Ett program för breddad rekrytering till forskarutbildning i USA 259

Breddad rekrytering till avancerad nivå och doktorandstudier i Sverige (BRAD) 263

Projektets genomförande 264

Studentrekrytering 264

Programinnehåll 265

Avslutande iakttagelser 266

Litteraturförteckning 267

Reflektion

 13  Ett internationellt och kritiskt perspektiv 271

Adrian Lundberg & Roman Suter

Tillvägagångssätt 272

Resultat och diskussion 276

Avslutningsvis 279

Litteraturförteckning 280