Privatperson Logga in

Så använder du elevernas egna erfarenheter

Inkluderingstanken ställs på sin spets när det gäller nyanlända elever.
– Länge trodde man att det bästa var att bara låta dem gå i en vanlig klass, säger Tore Otterup, fil.dr i svenska som andra språk.

En inkluderande undervisning innebär metoder och angreppssätt som gör att till exempel elever med kognitiva eller språkliga utmaningar också kan delta i den reguljära undervisningen. En sant inkluderande undervisning ställer stora krav på lärare.

– Det jag skulle önska är att alla lärare skaffar sig kunskap om flerspråkighet och vad det innebär att lära sig ett annat språk, och hur man kan undervisa språkutvecklande även om man undervisar i till exempel historia eller matematik. Det finns mycket forskning idag, säger Tore Otterup.

I dag är han pensionär, men fortsätter att skriva böcker för lärarstudenter och lärare. Den första boken heter En bra början, och är tänkt som just detta – en konkret vägledning inför mötet med nyanlända elever. Uppföljaren, En god fortsättning, har just kommit ut. Båda tar avstamp i ett multidisciplinärt och tvärvetenskapligt angreppssätt, här inkluderas språkvetenskap, pedagogik, psykologi – och en hel del konkreta erfarenheter ur lärarliv.

– Jag tänker väldigt mycket utifrån språket. Det är viktigt att se att nyanlända elever inte kommer tomma. De har erfarenheter och kunskaper, ett språk med sig. Som lärare måste du värdesätta de kunskaper de har, säger Tore Otterup.

Bland annat slår han ett slag för att använda modersmål i undervisningen, samt att ta vara på den studiehandledning som finns på flera olika språk.

– Det är väldigt viktigt att alla elever får använda språket under lektionerna, antingen muntligt eller skriftligt, inte bara att de sitter tysta och läraren talar. Då blir eleverna tvungna att använda språket, och genom att använda det så utvecklar man det, säger han.

Ofta har inkludering tolkats som att nyanlända elever placeras i en vanlig klass.

– Man har tänkt att bara för att de finns där, så lär de sig. Men så fungerar det inte. För mig betyder inkludering att förse eleverna med resurser, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmålet, så att de kommer in i skolan och på sikt kan delta i klassen, säger han.

Ett sådant angreppssätt har visat sig effektivt i forskning, menar Tore Otterup.

"Det gäller att se att de har resurser. Eleverna känner sig mer inkluderade om deras kunskaper värdesätts. Men så har vi inte alltid tänkt på det, länge har vi sett att de har brister av olika slag, inte sett dem som resurser. I stället har det handlat om hur vi snabbast ska göra dem svenska, säger han."

Det talas mycket om flyktingvågen 2015 och utmaningarna den presenterat för den svenska skolan. Men Tore Otterup vill utmana det synsättet.

– Vi har haft nyanlända elever i femtio år. Skolan är en trög organisation. Men sedan är lärarkåren hårt belastad, även om det finns eldsjälar, säger han.

Det stora problemet, enligt Tore Otterup, är att det saknas tillräcklig utbildning i språkutvecklande arbetssätt på lärarutbildningarna.

– När 25 procent av eleverna har utländsk bakgrund är det oförsvarligt att inte föra in kunskap på alla utbildningar. Vi kan inte blunda längre, det finns så mycket kunskap. Och det är illa om vi inte tar vara på den kunskap och den forskning som finns, säger han.

Nyfiken på
Tore Otterup? 

Tore Otterup är fil.dr och f.d. universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han har också mångårig praktisk erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella grundskoleelever.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer