Privatperson Logga in

Normkritisk pedagogik – ett begrepp som kräver engagemang

Egentligen hade hon tänkt att bli regissör, men när Lotta Björkman för många år sedan klev över tröskeln till klassrummet blev hon fast i skolans värld. Idag är hon frilansande utbildningskonsult och adjunkt i pedagogik vid Södertörns högskola. Dessutom är hon en av personerna bakom utvecklingen av normkritisk pedagogik, ett fenomen som fullkomligt exploderat under de senaste åren. På gott och ont, har det visat sig.

 

Teorierna bakom normkritisk pedagogik har ett brett internationellt ursprung och en historia flera decennier tillbaka, men själva begreppet är faktiskt en svensk uppfinning. Det föddes under en studiecirkel i queerpedagogik 2007, där Lotta Björkman var en av deltagarna.

– Att diskutera i de termerna var en naturlig fortsättning på mitt intresse för demokratifrågor och genusperspektiv. Även ett tydligt fokus på hbtq-frågor fanns med mig från mitt arbete inom RFSU. Det väckte mycket frågor om hur en icke-förtryckande undervisning kan bedrivas. Det ledde i sin tur till att jag och andra började tillämpa idéerna praktiskt i våra egna klassrum.

En utgångspunkt för normkritisk pedagogik i praktiken blev att påverka normer genom så kallade medvetna mikrohandlingar. Det betyder att genom till exempel språk, val av arbetsmaterial, gruppindelningar och hur ordet fördelas utmana existerande maktordningar. Sedan 2010 har begreppet fullständigt exploderat, säger Lotta Björkman. Mängder av metodmaterial har utvecklats och begreppet används flitigt i myndighetsrapporter.

– På gott och ont. Ett begrepp som används i många sammanhang riskerar att urvattnas och bli innehållslöst. Normkritisk pedagogik behandlas ibland som om det vore ett stringent teoretiskt begrepp, men det är det inte. Vi kan också se en ”juridifiering” av samhället som påverkar användningen av begreppet, där normkritisk pedagogik ses som en enkel ”vaccination” för att hålla sig på rätt sida om diskrimineringslagen.

I boken Normkritisk pedagogik, Perspektiv, utmaningar och möjligheter, med Lotta Björkman och Janne Bromseth som redaktörer, diskuterar forskare, lärare och utbildare hur begreppet normkritisk pedagogik utvecklats teoretiskt och i praktisk användning fram till idag.

"Sedan 2010 har begreppet fullständigt exploderat, säger Lotta Björkman. Mängder av metodmaterial har utvecklats och begreppet används flitigt i myndighetsrapporter. En utgångspunkt för normkritisk pedagogik i praktiken blev att påverka normer genom så kallade medvetna mikrohandlingar. Det betyder att genom till exempel språk, val av arbetsmaterial, gruppindelningar och hur ordet fördelas utmana existerande maktordningar."

–Att arbeta med normkritisk pedagogik innebär inte att kryssa i en box och så är det klart. Det är ett åtagande som kräver sant engagemang. Du måste läsa på ordentligt och framför allt fundera över varför du vill jobba normkritiskt. Vad är problemet som ska lösas? Och vilket är det bästa förhållningssättet för att lösa det? Lotta ger ett exempel från en fritidsgård som hade problem med våldsamma killar som styrde och tjejer som inte vågade gå dit. Regler och förma-ningar var ingen väg framåt utan lösningen i det här fallet blev istället att bygga om hela fritidsgården. Man tog bort biljardrummet där våldet uppstod och gav istället mer plats för pyssel och aktiviteter i köket.

– Ett normkritiskt förhållningssätt måste handla om ”Varför säger vi och gör vi så?”, inte ”Så ska man inte göra.” Vi pedagoger måste börja med oss själva, vad vi har för barnsyn och hur vi pratar kring de här frågorna i kollegiet. All förändring börjar inifrån, avslutar Lotta Björkman.

 

Nyfiken på Lotta Björkman?

Lotta Björkman är legitimerad gymnasielärare och expert på normkritisk pedagogik. Idag arbetar hon som utbildningskonsult och som adjunkt i pedagogik på Södertörns högskolas interkulturella lärarutbildning.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer