Privatperson Logga in

Tidig litteracitet ger försprång i skolan

Forskning visar att ordförrådet hos 4-åringar är en avgörande faktor för hur bra barnen klarar sig i skolan längre fram. Och Liv Gjems menar att redan vardagssamtalen med 1-åringar på förskolan är en viktig grund för god språkutveckling.

 

Liv Gjems är professor i pedagogik vid Høgskolen i Sørøst-Norge. Hon har alltid varit intresserad av kommunikation och samtal i skola och förskola, och på senare år alldeles särskilt av samtalets betydelse för tidig litteracitet hos förskolebarn.

– Med litteracitet menar vi förmågan att läsa och skriva, och det är en förmåga som grundläggs med muntlig språkutveckling redan när barn är väldigt små, berättar hon. Ordförråd, meningsbyggnad och hur ljud representerar mening är inlärningsprocesser som startar tidigt. Vi brukar prata om den så kallade Matteus-effekten, att den som redan kan mycket vill kunna ännu mer. Och tidig språkutveckling gynnar verkligen litteraciteten längre fram.

"Matteus-evangeliets 'Den som har mycket, kommer att få mer' gäller verkligen för tidig språkutveckling."

Vad gäller förskolans betydelse för språkutveckling betonar Liv Gjems särskilt vikten av de goda vardagssamtalen. Samtal mellan vuxna och barn vid matstunder, påklädning och blöjbyten är viktiga tillfällen för att förmedla ords betydelse.

– När vi pratar om språkutveckling läggs ofta mycket fokus på högläsning och språklekar. Det är också viktigt, men att arbeta medvetet med de små samtalen i vardagen är minst lika viktigt, eftersom de sker under en så stor del av dagen, säger Liv Gjems.

Men hur anpassar man samtalet med barnet för att gynna tidig litteracitet? För riktigt små barn är namngivning av objekt och handlingar den allra viktigaste inlärningen. Både betoning och intonation kan användas medvetet för att barnet ska kunna koppla till exempel ljudbilden ”mjölk” med den där vita vätskan i muggen på bordet.

Vad gäller större barn är det viktigt att bjuda in barnen till att dela med sig av tankar och funderingar i ett ömsesidigt samtal, menar Liv Gjems.

– Forskning visar att vi vuxna använder alldeles för många slutna frågor när vi kommunicerar med barn. Istället för att fråga ”Är du hungrig?” eller ”Vill du gunga?” borde vi använda fler frågor med Vad? Hur? och Varför? och uppmuntra barnen att dela med sig av sina egna tankar och ge utrymme att formulera sig.

Att arbeta medvetet med litteracitet behöver inte vara krångligt eller tidskrävande, menar Liv Gjems. Barn lär sig språk som allra bäst när de är engagerade i något och att uppmuntra språk mitt i leken kan vara minst lika effektivt som särskilda språkstunder eller högläsning. Det är också viktigt att tänka på att samtalen ska inkludera alla barn – och inte bara de som är lättast att prata med. Ofta kan de tysta och blyga barnen vara de som behöver samtalet mest.

– De första åren är så otroligt viktiga för språket. Våra förskollärare måste få med sig det från utbildningen, annars kommer våra barn att halka efter i skolan. En av mina studenter intervjuade en förskollärare på en småbarnsavdelning som sa: ”Jag pratar inte så mycket med barnen. I den åldern är det ju mest kroppen som är viktig.” Det är ett sorgligt och farligt synsätt, avslutar Liv Gjems

 

Nyfiken på Liv Gjems? 

Liv Gjems är professor i pedagogik vid Høgskolen Sørøst-Norge och har i sin forskning särskilt intresserat sig för barns lärande om språk och genom språk.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer