Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna

Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna

Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Digitalteknik

Teori och praktik
Skickas följande arbetsdag

432 kr

inkl. moms

Exkl. moms: 408 kr

Kommande

Digitalteknik

Teori och praktik
Valt format

432 kr

inkl. moms

Exkl. moms: 408 kr

Hitta produkten hos våra återförsäljare som levererar utanför Sverige
Hitta produkten hos våra återförsäljare som levererar utanför Sverige

Denna bok behandlar digitalteknikens teoretiska aspekter varvat med många praktiska tillämpningar och IC-kretsexempel från de klassiska till de allra modernaste. Boken har ett lättförståeligt och pedagogiskt språk och är rikt illustrerad. Ur innehållet: • Logisk algebra och binär aritmetik • Grindar och vippor • Kretsteknologier – klassiska och moderna • Kombinatoriska kretsar och sekvenskretsar • Minnen – klassiska och moderna • Digital konstruktion – mikroprocessorer, PLD, ASIC...

Denna bok behandlar digitalteknikens teoretiska aspekter varvat med många praktiska tillämpningar och IC-kretsexempel från de klassiska till de allra modernaste. Boken har ett lättförståeligt och pedagogiskt språk och är rikt illustrerad. Ur innehållet: • Logisk algebra och binär aritmetik • Grindar och vippor • Kretsteknologier – klassiska och moderna • Kombinatoriska kretsar och sekvenskretsar • Minnen – klassiska och moderna • Digital konstruktion – mikroprocessorer, PLD, ASIC, FPGA • Anpassning till en analog omvärld – A/D- och D/A-omvandling, indikatorer • Introduktion till VHDL-språket. Denna bok är framförallt avsedd för ingenjörsutbildning på högskolenivå, men lämpar sig även väl för företagsutbildningar och självstudier.

    • 7
      Förord
      • 1
        19
        Inledning
        • 1.1
          19
          Digitalt och analogt
        • 1.2
          21
          Logik
          • 1.2.1
            22
            Boolesk algebra – logikens matematik
        • 1.3
          24
          Digitala system – några exempel
          • 1.3.1
            24
            Datorn
          • 1.3.2
            25
            Numeriskt styrsystem – NC
          • 1.3.3
            26
            Processtyrning och A/D-omvandling
        • 1.4
          27
          Byggstenarna
      • 2
        29
        Talsystem och koder
        • 2.1
          30
          Positionssystem
          • 2.1.1
            31
            Andra talsystem
        • 2.2
          32
          Binära talsystemet
          • 2.2.1
            33
            Exempel på olika två-tillstånd
          • 2.2.2
            34
            Det binära talsystemets vikter
          • 2.2.3
            35
            Omvandling från binära till decimala tal
          • 2.2.4
            37
            Omvandling från decimala till binära tal
          • 2.2.5
            38
            Binära reella tal
        • 2.3
          40
          Oktala talsystemet
        • 2.4
          41
          Hexadecimala talsystemet
          • 2.4.1
            41
            Omvandling mellan binär och hexadecimal form
          • 2.4.2
            43
            Omvandling mellan hexadecimal och decimal form
        • 2.5
          45
          Binär aritmetik
          • 2.5.1
            45
            Binär addition
          • 2.5.2
            46
            Binär subtraktion
          • 2.5.3
            47
            Negativa tal skrivna som tecken-belopp
          • 2.5.4
            48
            Negativa tal skrivna med komplementmetoden
          • 2.5.5
            48
            2-komplement
          • 2.5.6
            50
            1-komplement
          • 2.5.7
            53
            Aritmetik med binära reella tal
          • 2.5.8
            54
            Representation med fixtal
          • 2.5.9
            54
            Representation med flyttal
          • 2.5.10
            56
            IEEE Standard för flyttal
          • 2.5.11
            58
            Binär multiplikation
          • 2.5.12
            59
            Binär division
          • 2.5.13
            60
            Sammanfattning av binär aritmetik
        • 2.6
          61
          Serie- och parallellform
        • 2.7
          62
          Alfanumeriska koder
          • 2.7.1
            63
            ASCII-kod
          • 2.7.2
            64
            Unicode
        • 2.8
          68
          BCD-kod
          • 2.8.1
            69
            BCD-aritmetik
        • 2.9
          70
          Excess-3-kod
        • 2.10
          70
          Gray-kod
        • 73
          Läs mer
        • 74
          Självkontrollfrågor
      • 3
        77
        Logisk algebra och grindar
        • 3.1
          77
          Lite historia
        • 3.2
          78
          ICKE-operationen
        • 3.3
          80
          Inverterare
          • 3.3.1
            82
            En enkel inverterare
        • 3.4
          83
          OCH-operationen
        • 3.5
          85
          AND-grind
          • 3.5.1
            87
            En enkel AND-grind
        • 3.6
          87
          ELLER-operationen
        • 3.7
          89
          OR-grind
          • 3.7.1
            90
            En enkel OR-grind
        • 3.8
          91
          EXKLUSIVT–ELLER-funktionen
        • 3.9
          94
          X–OR-grind och X–NOR-grind
          • 3.9.1
            94
            X–OR-grinden
          • 3.9.2
            94
            X–NOR-grinden
        • 3.10
          95
          NAND-grind
          • 3.10.1
            96
            En enkel NAND-grind
        • 3.11
          96
          NOR-grind
          • 3.11.1
            97
            En enkel NOR-grind
        • 3.12
          97
          Tolkning av sanningstabell
          • 3.12.1
            100
            Minimering av logiska uttryck
          • 3.12.2
            101
            Mintermer och SP-form
          • 3.12.3
            102
            Från SP-formen till sanningstabellen
          • 3.12.4
            103
            Maxtermer och PS-form
          • 3.12.5
            104
            Funktioner skrivna på SP- eller PS-normalform
        • 3.13
          105
          Logiska lagar
          • 3.13.1
            106
            Grundläggande postulat
          • 3.13.2
            106
            Dualitet
          • 3.13.3
            107
            Lagar för en variabel
          • 3.13.4
            107
            Bevis med perfekt induktion
          • 3.13.5
            108
            Bevis med sanningstabell
          • 3.13.6
            108
            Logiska lagar med flera variabler
          • 3.13.7
            109
            Bevis med Venndiagram
          • 3.13.8
            110
            De Morgans teorem
          • 3.13.9
            111
            Funktioners invers och dualitet
          • 3.13.10
            111
            Duala funktioner och positiv/negativ logik
        • 3.14
          113
          Olika grindsymboler
        • 114
          Självkontrollfrågor
      • 4
        119
        Logiska funktioner och kombinatorik
        • 4.1
          120
          AND/OR-logik
          • 4.1.1
            121
            AND/OR-logik och SP-form
          • 4.1.2
            122
            Grindnätets nivåer
          • 4.1.3
            123
            OR/AND-logik
        • 4.2
          124
          NAND-logik
          • 4.2.1
            126
            Ekvivalensmetoden för analys av NAND-nät
          • 4.2.2
            128
            Ekvivalensmetoden för syntes av NAND-nät
        • 4.3
          129
          NOR-logik
        • 4.4
          132
          NAND/NOR-logik och SP/PS-form
        • 4.5
          133
          Låsande insignaler
        • 4.6
          135
          Karnaughdiagram
          • 4.6.1
            137
            Hoptagningar i Karnaughdiagram
          • 4.6.2
            138
            Regler för hoptagningar i Karnaughdiagram
          • 4.6.3
            139
            Exempel på hoptagningar
          • 4.6.4
            142
            Föra in en funktion i Karnaughdiagrammet
          • 4.6.5
            142
            Hoptagning av nollor
          • 4.6.6
            144
            Hoptagning av nollor för att få SP-funktioner
          • 4.6.7
            145
            Hoptagning av ettor för att få PS-funktioner
        • 4.7
          146
          Quine–McCluskey-metoden
          • 4.7.1
            151
            Primimplikatortabellen
          • 4.7.2
            152
            Expandera en funktion så att den innehåller endast mintermer
        • 153
          Självkontrollfrågor
      • 5
        159
        IC-kretsteknologier
        • 5.1
          159
          Integrerade kretsar – introduktion
          • 5.1.1
            159
            IC-kretsens historia
          • 5.1.2
            161
            IC-kretsen – ett exempel på nanoteknologi
          • 5.1.3
            162
            Moores lag
          • 5.1.4
            163
            Digitala IC-kretsar – de tre huvudtyperna
        • 5.2
          164
          Bipolära digitala IC-kretsar
          • 5.2.1
            164
            De första bipolära IC-kretsarna
          • 5.2.2
            165
            ECL-tekniken
          • 5.2.3
            165
            TTL-tekniken
          • 5.2.4
            166
            ”Ur-TTL-kretsen” – 7400
          • 5.2.5
            166
            De olika TTL-familjerna
        • 5.3
          168
          Kapsling av digitala IC-kretsar
          • 5.3.1
            169
            Hålmontering
          • 5.3.2
            170
            Ytmontering
          • 5.3.3
            172
            Leadless ytmontering
        • 5.4
          173
          CMOS – den vanligaste digitala IC-teknologin
          • 5.4.1
            174
            PMOS och NMOS
          • 5.4.2
            174
            CMOS-inverteraren och dess effektförbrukning
          • 5.4.3
            176
            De olika spänningsfamiljerna för CMOS
          • 5.4.4
            177
            CMOS-ingångar
          • 5.4.5
            177
            Schmitt-trigger-ingång
          • 5.4.6
            179
            Open-drain utgång
          • 5.4.7
            180
            Trådade grindar
          • 5.4.8
            181
            3-state-utgång
        • 5.5
          182
          CMOS-familjerna
          • 5.5.1
            182
            Den första CMOS-serien – 4000-serien
          • 5.5.2
            182
            Efterföljaren till 4000-serien – high-speed CMOS
          • 5.5.3
            183
            AC-serien – en snabbare CMOS-familj i 5 V utförande
          • 5.5.4
            184
            AHC-serien – den ”senaste” 5 V CMOS-familjen
          • 5.5.5
            184
            Ett CMOS-datablad – SN74AHC00
          • 5.5.6
            188
            BiCMOS – en lyckad blandning av bipolär och CMOS-teknologi
          • 5.5.7
            189
            CMOS- och BiCMOS-familjerna med ||V||CC ner till 0,8 V
          • 5.5.8
            191
            En konfigurerbar IC-krets
          • 5.5.9
            193
            Little Logic
          • 5.5.10
            194
            IC-kretsfamiljernas historia
        • 5.6
          194
          Anpassning mellan system med olika ||V||CC
        • 5.7
          195
          ESD – IC-kretsens värste fiende
          • 5.7.1
            196
            Hur man skyddar IC-kretsen mot ESD-skador
          • 5.7.2
            197
            Hur man bygger in ESD-skydd i systemen
        • 199
          Läs mer
        • 199
          Självkontrollfrågor
      • 6
        203
        Kombinatoriska kretsar
        • 6.1
          203
          Digital komparator
          • 6.1.1
            203
            4-bitars komparatorn HEF4585B
          • 6.1.2
            206
            8-bitars komparatorn SN74HC684
        • 6.2
          208
          Paritetsgenerator/-detektor
          • 6.2.1
            208
            Paritetskontroll
          • 6.2.2
            209
            Enkel paritetsgenerator och paritetsdetektor
        • 6.3
          210
          Multiplexer
          • 6.3.1
            211
            Enkel multiplexer med två dataingångar
          • 6.3.2
            213
            En liten multiplexer – 74AUP1G157
          • 6.3.3
            214
            Multiplexer med fyra dataingångar
          • 6.3.4
            214
            IEC-symbolen för multiplexern
          • 6.3.5
            215
            4–1-multiplexern 74HC253
          • 6.3.6
            217
            IEC-symbolen för multiplexern 74HC253
          • 6.3.7
            218
            Logiska funktioner realiserade med multiplexer
        • 6.4
          219
          Demultiplexer
        • 6.5
          220
          Avkodare
          • 6.5.1
            222
            2–4-avkodaren/demultiplexern 74AHC139
          • 6.5.2
            224
            IEC-symbolen för avkodare och demultiplexer
        • 6.6
          225
          BCD-till-sjusegment-avkodare
        • 6.7
          228
          Kodare
          • 6.7.1
            228
            8-bitars kodaren MC14532B
        • 6.8
          230
          Binärtalsadderare
          • 6.8.1
            231
            Halvadderare
          • 6.8.2
            231
            Heladderare
          • 6.8.3
            234
            Parallelladderare
          • 6.8.4
            235
            Binär subtraktionskrets
        • 6.9
          236
          ALU – Arithmetic Logical Unit
        • 237
          Läs mer
        • 237
          Självkontrollfrågor
      • 7
        241
        Vippor
        • 7.1
          241
          Sekvenskretsar
        • 7.2
          242
          Låskrets med NOR-grindar
          • 7.2.1
            243
            Låskretsens omslagsförlopp
        • 7.3
          245
          Låskrets med NAND-grindar
          • 7.3.1
            245
            S'R'-låskrets
          • 7.3.2
            246
            Kontaktstuds
        • 7.4
          248
          Grindade låskretsar
          • 7.4.1
            248
            Grindad SR-låskrets
          • 7.4.2
            249
            Grindad SR-låskrets med preset och clear
          • 7.4.3
            250
            Grindad D-låskrets
          • 7.4.4
            251
            Grindade D-låskretsen SN74LVC1G373
          • 7.4.5
            252
            Större grindade D-låskretsar
          • 7.4.6
            252
            När är den grindade D-låskretsen inte så lämplig?
        • 7.5
          253
          Master–slave-vippor
        • 7.6
          254
          Flanktriggade D-vippor
          • 7.6.1
            255
            Flanktriggade D-vippan SN74AUP1G80
          • 7.6.2
            256
            Tidsparametrar för flanktriggade vippor
        • 7.7
          257
          JK-vippan
          • 7.7.1
            259
            Flanktriggade JK-vippan 74HC107
        • 7.8
          260
          T-vippan
        • 261
          Läs mer
        • 261
          Självkontrollfrågor
      • 8
        265
        Sekvenskretsar
        • 8.1
          266
          Modeller för synkrona sekvenskretsar
          • 8.1.1
            266
            Mealy-modellen
          • 8.1.2
            268
            Moore-modellen
        • 8.2
          269
          Ett syntesexempel
          • 8.2.1
            269
            Tillståndsgrafen
          • 8.2.2
            271
            Tillståndstabellen
          • 8.2.3
            272
            Tillståndskodning
          • 8.2.4
            273
            Flödestabellen
          • 8.2.5
            274
            Karnaughdiagram för funktionerna Q+ och Y
          • 8.2.6
            275
            Realisering med grindar och vippor
          • 8.2.7
            276
            Kontroll av odefinierade tillstånd
          • 8.2.8
            277
            Sammanfattning
          • 8.2.9
            278
            Syntes enligt Moore-modellen
        • 8.3
          280
          Några olika tillståndsbegrepp
          • 8.3.1
            280
            Stopptillstånd
          • 8.3.2
            281
            Förlusttillstånd
          • 8.3.3
            281
            Isolerat tillstånd
          • 8.3.4
            281
            Starkt förbunden tillståndsgraf
          • 8.3.5
            282
            Autonoma nät
        • 8.4
          283
          Tillståndsminimering
          • 8.4.1
            284
            Ekvivalenta tillstånd
          • 8.4.2
            285
            1-ekvivalens
          • 8.4.3
            286
            k-ekvivalens
          • 8.4.4
            288
            Ett tillämpningsexempel
        • 8.5
          290
          Ytterligare

Information

Författare:
Per Carlson Staffan Johansson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144093727
Utgivningsår:
2016
Artikelnummer:
37836-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
612

Köp- och leveransvillkor

Författare

Per Carlson

Civilingenjör Per Carlson skrev för 45 år sedan som ung teknolog den första boken i det då nya och spännande ämnet Digitalteknik. Därefter har ett ...

Staffan Johansson

Civilingenjör Staffan Johansson skrev för 45 år sedan som ung teknolog den första boken i det då nya och spännande ämnet Digitalteknik. Därefter ha...

Förlagskontakt

Jens Fredholm

Förläggare Teknik
Teknik, matematik och statistik
046-31 21 58 E-post

Fritjof Janson

Förlagskoordinator Kurslitteratur och Kompetensutveckling
046-31 22 57 E-post
 ;

Det här lärarmaterialet är framtaget till boken Digitalteknik. Materialet är gratis och kan endast beställas av lärare som använder, eller tänker börja använda, boken.

Information

Författare:
Per Carlson Staffan Johansson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144192628
Utgivningsår:
2016
Artikelnummer:
37836-WM01
Upplaga:
Första

Digital produkt

Författare

Per Carlson

Civilingenjör Per Carlson skrev för 45 år sedan som ung teknolog den första boken i det då nya och spännande ämnet Digitalteknik. Därefter har ett ...

Staffan Johansson

Civilingenjör Staffan Johansson skrev för 45 år sedan som ung teknolog den första boken i det då nya och spännande ämnet Digitalteknik. Därefter ha...

Förlagskontakt

Jens Fredholm

Förläggare Teknik
Teknik, matematik och statistik
046-31 21 58 E-post

Fritjof Janson

Förlagskoordinator Kurslitteratur och Kompetensutveckling
046-31 22 57 E-post
 ;