Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Nyanser av grammatik

Gränser, mångfald, fördjupning
Skickas följande arbetsdag

Det är välkänt att grundläggande läroböcker i grammatik av pedagogiska skäl behöver utgå från en starkt idealiserad bild av språket och grammatiken. Men efter det alldeles nödvändiga tragglandet av form, funktion och klassificering väcks också nyfikenheten för vad som kan finnas mer att förstå om språkets mönster och principer. Grammatisk fördjupning innebär därför att i viss mån slå sönder flera av de ”sanningar” och föreställningar som den grundläggande grammatiska beskrivningen förmedlar. ...

Det är välkänt att grundläggande läroböcker i grammatik av pedagogiska skäl behöver utgå från en starkt idealiserad bild av språket och grammatiken. Men efter det alldeles nödvändiga tragglandet av form, funktion och klassificering väcks också nyfikenheten för vad som kan finnas mer att förstå om språkets mönster och principer. Grammatisk fördjupning innebär därför att i viss mån slå sönder flera av de ”sanningar” och föreställningar som den grundläggande grammatiska beskrivningen förmedlar. I 18 kapitel problematiserar författarna en rad olika aspekter av svenskans grammatik och diskuterar grammatikbeskrivningens praktiska och teoretiska nytta. Hur många ordklasser finns det, egentligen? Hur kan man skilja mellan adverb och adjektiv, eller huvudverb och hjälpverb? Och hur gör man med konstruktioner som förekommer i vardagligt språk? Nyanser av grammatik är avsedd för universitetskurser i svenska och nordiska språk samt för ämneslärarutbildning i svenska.

Förord 13

Författarpresentation 17

Del I Enhetlighet och mångfald

1. Ordklasser – finns de? 23

Mikael Kalm

Varför har vi de ordklasser vi har? 26

Vad räknas som en ordklass? 27

Kriterier för ordklassindelning 28

Particip – med drag av flera ordklasser 30

När formkriteriet inte räcker till 33

Olika språk – samma ordklasser? 37

Avslutning 40

Mer att läsa 41

Referenser 41

2. Adverb eller adjektiv? 43

Pernilla Hallonsten Halling

Gränser mellan adjektiv och adverb 45

När gränserna suddas ut 49

Egenskaper – hos vad? 53

Bestämning – av vad? 56

Avslutning 57

Mer att läsa 58

Referenser 59

3. Objekt eller adverbial? 61

Johanna Prytz

Form och funktion 62

Bundna och fria bestämningar 63

Referens och semantiska roller 66

Dubbelobjekt eller objekt plus adverbial 68

Syntaktiska tester 70

Passivtestet 70

Ledföljdstestet 71

Inget vanligt adverbial 73

Avslutning 76

Mer att läsa 77

Referenser 77

4. Hjälpverb och huvudverb 79

Maria Bylin

Vad hjälper hjälpverbet till med? 80

Hjälpverbfrasens syntaktiska struktur 82

Relationen till subjektet 84

Relationen till objektet 85

Hur blev det så här då? 91

Avslutning 94

Mer att läsa 94

Referenser 95

5. Grejen med verbfraser 97

Om frasstrukturer och språkets hierarki

David Håkansson

Fraser 98

Men verbfraserna då? 101

Linjära strukturer – och hierarkiska 102

Verbfrasens struktur 107

Hierarki och rekursivitet 110

Bestämningar på olika nivåer 113

Avslutning 115

Mer att läsa 116

Referenser 117

6. Huvud- och bisaker om huvud- och bisatser 119

Johan Brandtler

Satshierarki 120

Satser – och andra satser 124

Semantisk och syntaktisk hierarki 128

Inbäddad V2 128

Orsak och konsekvens 129

Avslutning 132

Mer att läsa 133

Referenser 133

7. Språkhandlingar och satstyper 135

Johan Brandtler

Språkhandlingar 137

Huvudsatstyper 140

Grundläggande satstyper 140

Övriga satstyper 144

Språkhandlingar och huvudsatstyper 146

Språkhandlingar i grammatikböcker 148

Avslutning 151

Mer att läsa 151

Referenser 152

8. Hur mycket variation tål en generalisering? 155

Maia Andréasson

Satsschemat 156

Regelbundna oregelbundenheter 158

Adverbet som ville fortsätta vara ett verb 158

Mittfältare som springer om varandra 161

Objekt som är så lätta att de flyger 164

Enkelhet eller detaljrikedom? 168

Avslutning 173

Mer att läsa 174

Referenser 174

Del II Nedslag och fördjupningar

9. Fundamentet 179

Syntaktisk struktur möter textgrammatisk funktion

Josefin Lindgren

Vad brukar stå i svenskans fundament? 180

Principer och preferenser för valet av satsled i fundamentet 181

Princip 1: Känd före ny information 182

Princip 2: Textbindning 184

Princip 3: Tyngdprincipen 185

Skillnader mellan genrer 186

Speciella typer av fundament 187

När fundamentet lämnas tomt 187

Fundamentsdubblering med |*så|* 189

Avslutning 191

Mer att läsa 191

Referenser 192

10. Finithet och finitlösa satser 193

Det kanske du aldrig trott om svenskan!

Ida Larsson

Vad är finithet, egentligen? 196

Finitlösa satser 202

Begränsningar på finitlöshet 204

Ha-lösa satser är finita 206

Avslutning 210

Mer att läsa 211

Referenser 212

11. Inkongruent tempus 215

När tid och tempus inte matchar

Per Klang

Inkongruent preteritum 216

Värderande preteritum 216

Modifierande preteritum 218

Preteritum med osannolik eller irreell innebörd 219

Inkongruent presens 221

Historiskt presens 221

Annalistiskt presens 222

Avslutning 223

Mer att läsa 223

Referenser 224

12. Konjunktioner 225

De binder samman likadana led, och-

Susanna Karlsson

Samordning och samordning och samordning 227

Det talade och det skrivna 228

Åter till konjunktionerna! 229

Avslutning 233

Mer att läsa 234

Transkriptionsnyckel 235

Referenser 235

13. Flätor och strandningar 237

Var börjar en sats och slutar en fras?

Filippa Lindahl

Satsflätning 239

Data från spontant språkbruk 242

Flyttningar hur som helst? 244

Öar 246

Avslutning 248

Mer att läsa 248

Referenser 249

14. Dubbla verbformer 251

Efterapare eller betydelseskapare?

Anna-Lena Wiklund

Dubbelsupinum i talspråket 252

Ett gammalt fenomen 254

Hypotetiskt sett 255

Dubbel imperativ 257

Avslutning 259

Mer att läsa 261

Referenser 261

15. Aspekter som sällan uppmärksammas 263

Kristian Blensenius

Tempus och aspekt i svenskan 265

Aspektens två komponenter 266

Komponent 1: situationstyp 267

Komponent 2: synvinkel 269

Aspekt: kompositionen av 1 och 2 270

Avslutning 273

Mer att läsa 273

Referenser 274

Del III Grammatikens gränser

16. Grammatik i skolan: till hjälp för skrivande? 277

Philippe Collberg

Talspråk och skriftspråk 278

Grammatik för skrivutveckling 283

Grammatik för språkriktighet 288

Avslutning 292

Mer att läsa 293

Referenser 294

17. Valens och konstruktioner 295

Om samspelet mellan lexikon och grammatik

Benjamin Lyngfelt

Valens: ordens umgängesvanor 296

Semantisk och syntaktisk valens 298

När den lexikala valensen blir överkörd av den syntaktiska kontexten 301

Argumentstruktur och satsens struktur 302

Valens i ordböcker (och grammatikor) 304

Varken fågel eller fisk – semigenerella konstruktioner 306

Avslutning 311

Mer att läsa 311

Referenser 312

18. Vems grammatik, och vilken? 315

Gustav Bockgård

Grammatikforskningens fokus och avgränsningar 316

En normativ eller deskriptiv grammatik? 319

Samtalsspecifika konstruktioner 329

Avslutning 332

Mer att läsa 333

Referenser 334

Register 335

I Nyanser av grammatik skildrar sjutton forskare olika aspekter av svenskans dna. De olika kapitlen fungerar som vägvisare till en mer komplex syn på grammatikens grundstenar. /…/ Det här är en antologi som – i positiv bemärkelse – förvirrar och fördjupar. Den kräver en hel del av läsaren. Men den gläntar också på dörren till en verklighetsförankrad bild av svenskans grammatik

Nyanser av grammatik är ett mycket välkommet tillskott som kan användas som ett lite mer avancerat läromedel för grammatik och locka till grammatiska diskussioner och forskning. Boken visar hur man testar olika analyser, diskuterar grammatik och ger många idéer till vidare studier.

Författare

Johan Brandtler

Johan Brandtler är docent i nordiska språk vid Stockholms universitet. Hans primära forskningsintresse rör samspelet mellan syntax, semantik och pr...

Mikael Kalm

Mikael Kalm är fil.dr i nordiska språk och lektor i svenska vid Stockholms universitet. I sin forskning har han bland annat intresserat sig för hur...

Maia Andréasson

Maia Andréasson är docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och har i sin forskning huvudsakligen fokuserat på ledföljdens relation till s...

Kristian Blensenius

Kristian Blensenius är fil.dr i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Hans avhandling handlar om progressiva konstruktioner i svenska och hans ...

Gustav Bockgård

Gustav Bockgård är docent i nordiska språk samt universitetslektor i svenska språket vid Mälardalens högskola. I sin forskning har han särskilt int...

Maria Bylin

Maria Bylin är fil.dr i nordiska språk och verksam på Språkrådet, en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen. Hennes forskningsintressen...

Philippe Collberg

Philippe Collberg är fil.dr i nordiska språk vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen rör grammatik, textanalys och skrivande ur både teoret...

Pernilla Hallonsten Halling

Pernilla Hallonsten Halling är fil.dr i lingvistik vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör sig inom språktypologi, vilket handlar om hur o...

David Håkansson

David Håkansson är docent i nordiska språk vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien. H...

Susanna Karlsson

Susanna Karlsson är docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Hon intresserar sig för hur grammatiska konstruktioner kan kopplas ihop med ...

Per Klang

Per Klang är doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet. Han skriver en avhandling om inkongruent tempus i svenskan, och är allmänt intress...

Ida Larsson

Ida Larsson är professor i nordiska språk vid Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo. Hon har i sin forskning främst ...

Filippa Lindahl

Filippa Lindahl är fil.dr i nordiska språk och postdoktor vid Göteborgs universitet och Islands universitet. Hon disputerade 2017 med en avhandling...

Josefin Lindgren

Josefin Lindgren, fil.dr, biträdande universitetslektor, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala

Benjamin Lyngfelt

Benjamin Lyngfelt är professor i svenska vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han forskar huvudsakligen om grammatik, med ...

Johanna Prytz

Johanna Prytz är fil.dr i nordiska språk och lektor i svenska vid Södertörns högskola. Hennes forskning rör verbfrasens semantiska och syntaktiska ...

Anna-Lena Wiklund

Anna-Lena Wiklund är docent i lingvistik vid Lunds universitet och har i sin forskning undersökt bland annat dubbelsupinum, pseudosamordning, verbp...

 ;