Sveriges nationella minoritetsspråk - nya språkpolitiska perspektiv

FÖRORD 11

FÖRFATTARPRESENTATIONER 13

1 Minoritetsspråkspolitik och sociolingvistiska verkligheter   17

LINUS SALÖ OCH TOMMASO M. MILANI

Ett flerspråkigt land 17

Begrepp och kategorier – några noteringar 24

De nationella minoritetsspråken – basfakta och kapitelintroduktion 29

Finska 29

Jiddisch 31

Meänkieli 32

Romani chib 33

Samiska 34

Svenskt teckenspråk 36

Övergripande perspektiv 37

Referenser 38

2 Tider och erfarenheter i språkpolitisk historia   43

LINUS SALÖ

Historia som skikt av tider och erfarenheter 43

Svensk minoritetsspråkspolitik – de stora penseldragen 45

Språkpolitik, språkideologier och språkregimer 48

En kritisk blick på historien 53

Avslutande ord: historia som en väg framåt? 60

Referenser 63

3 Våga finska! Sverigefinsk språkaktivism på sociala medier   67

TUIRE LIIMATAINEN OCH NINA CARLSSON

Finska i Sverige: mellan invandrarskap och historisk närvaro 67

Analytiskt ramverk 70

Erkännandeprocesser mellan invandrarskap och minoritetsskap   71 

Etnopolitisk mobilisering i förhållande till det finska språket   72 

Språkideologier och finskans föränderliga betydelser 74

Material och metod 76

Analys 78

Att våga? Kampanjens ramar 78

Från skam till prestige – upplevelser och motberättelser 80

Strukturmedvetenhet – barnavårdscentraler som kollektiv

upplevelse och rum för frigörelse 83

Att våga säga fel – normativa och alternativa uppfattningar om språk 86

Avslutning 90

Referenser 92

4 Slaget om jiddisch – språkligt medborgande mot alla odds  97

SARAH SCHULMAN OCH TOMMASO M. MILANI

Om jiddisch, spöken och språkligt medborgande 97

Språkliga rättigheter kontra språkligt medborgande 99

Materialet 104

En oförutsedd seger 105

Minoritetsspråkskommittén och dess villkor för språkligt

medborgande 106

Ortogonalt motstånd – skamningen av den svenska staten 111 

Implementering av språkpolitiken och negativ särbehandling 115 

Gräsrotsaktivism och diversifiering – ett språkligt

medborgande för framtiden 117

Avslutning 120

Referenser 121

5 ”Det ska få höras och synas” – meänkieli i uppsving  125

JAANA KOLU

Språkideologier i två unga tornedalingars språkliga livsberättelser 126

Material och studiedeltagare 128

Positioneringar som identitetshandlingar 131

Poststrukturalistiskt perspektiv på flerspråkighet, identitet och agens 132

Positioneringar och diskurser kring meänkieli 134

Språklig bakgrund och språkresurserna i familjen och i hembyn    135

Skoltiden 138

Flytten från Tornedalen och studietiden 140

Livet som ung vuxen 142

Tornedalsidentiteten och den egna agensen i dag 145

Framtiden för meänkieli i de två talarnas narrativ 147

Diskussion och implikationer 148

Referenser 152

6 Intervju med Bagir Kwiek, romsk aktivist 157

DAVID KARLANDER OCH BAGIR KWIEK

Romskt språk, engagemang och aktivism 157

Referenser 182

7 Mellan osynlighet och synlighet – den vilda kolonisationen   183

DAVID KROIK

Rättigheter, skyltar och vägar 183

Sydsamiska 185

Lingvistiska landskap och platsskapande 186

Centrum och periferi, vildmark och bygd 189

Det sydsamiska språkområdet, rättighetsdiskurser och språkrevitalisering 195

Levda erfarenheter, policydokument och foton 198

Synlighetsordningar i praktiken – en empirisk undersökning 199

Vildmark och terra nullius – ett samiskt kulturlandskap 205

Dekolonialt platsskapande 211

Ett samiskt lingvistiskt landskap 215

Referenser 217

8 I kläm mellan språkpolitik och språkskamning 221

INGELA HOLMSTRÖM

Det svenska teckenspråkets särställning 221

Språkskamning 224

Språkpolitik i form av olika språkplaneringsaktiviteter 226

Språkskamning i språkplanering 227

Statusplanering 227

Inlärningsplanering 231

Attitydplanering 238

Avslutning 241

Referenser 243

9 De nationella minoritetsspråken i läromedel 245

PIA RAATTAMAA VISÉN OCH YVONNE HALLESSON

Representation i läromedel 245

Nationella minoriteter i läromedel – en översikt av tidigare studier   249 

Olika stort utrymme för de nationella minoriteterna i läromedel    249 

Från exotiska och annorlunda till normala och inkluderade?

Bilden av samer i läromedel 251

Beskrivningar av svenskt och finskt i läroböcker 253

Berättelser om egenart och förtryck – romernas

historieskrivning i läromedel 254

Romer i UR:s program – en förändrad bild 255

Svensk skolkultur med dekoloniserande fickor – meänkieli i

skolans undervisning 256

Sammanfattning 257

Analys av läroböcker i svenska på gymnasiet 258

Kritisk multimodal textanalys 258

Material 260

Fem bildmässiga eller språkliga mönster 260

Samiska ges störst visuellt utrymme – finska och jiddisch minst 261 

Symboler, talare eller språkexempel – visuell representation 264

Minoritetsspråkstalarna som aktörer eller föremål för

handlingar – deltagarroller i läroböckerna 267

Att förlora eller vinna ett språk – uttryck för språkförlust

eller språkrevitalisering 268

När talarna ges en röst 269

Jämförande diskussion 271

Didaktiska konsekvenser för undervisning och lärande 273

Referenser 275

Material 277

10 Tankar om minoritetsspråken – ett språkideologiskt perspektiv 279

KENNETH HYLTENSTAM

Bokens bidrag till samhällsdebatt och policy 280

Den korta återblicken – implementering av en svensk

minoritetsspråkspolitik 284

Det långa historiska perspektivet – språkideologins kraft 289

1870 till 1950: en nation–ett folk–ett språk 291

Före 1880: tolererande flerspråkighet 295

1960 till nutid: bejakad flerspråkighet (?) 296

Framtiden 304

Tacknot 312

Referenser 312

PERSON- OCH SAKREGISTER 319