Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård

Skickas följande arbetsdag

Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Hur ska vården i framtiden bli säkrare och hur ska patienttillfreds­ställelsen och vårdkvaliteten öka? Boken innehåller forsknings­baserad kunskap om olika betydelsefulla aspekter för kvalitets­arbete och patientsäkerhet. Förutom en teoretisk genomgång av begreppen får läsaren handfasta tips på hur förbättringsarbete kan utföras, liksom tips om ledarens och teamets roll i detta sammanhang. Vikten av att systematiskt använda forsknings­resultat och information från kvalitetsregister i förbättr...

Hur ska vården i framtiden bli säkrare och hur ska patienttillfreds­ställelsen och vårdkvaliteten öka? Boken innehåller forsknings­baserad kunskap om olika betydelsefulla aspekter för kvalitets­arbete och patientsäkerhet. Förutom en teoretisk genomgång av begreppen får läsaren handfasta tips på hur förbättringsarbete kan utföras, liksom tips om ledarens och teamets roll i detta sammanhang. Vikten av att systematiskt använda forsknings­resultat och information från kvalitetsregister i förbättrings­arbete tas också upp. Kvalitetsarbete kan bedrivas på olika sätt och boken ger många konkreta exempel på hur detta kan genomföras. Boken riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå inom hälso- och sjukvårdsutbildningar (sjuksköterskor, läkare, fysio­terapeuter, arbetsterapeuter med flera). Den kan med fördel även läsas av redan yrkesverksamma inom vård och omsorg.

    • 11
      Författarpresentation
    • 17
      Foreword
      • 1
        23
        Säker vård – i dag och i morgon
        • Marion Lindh & Pelle Gustafson
        • 23
          Från Hippokrates till patientsäkerhetslag
        • 24
          Utvecklingen i Sverige
        • 25
          Patientsäkerheten har gått framåt
        • 26
          Vad är säkerhet?
        • 27
          Vidgad syn på säkerhet
        • 28
          Varför gick det fel? – om Säkerhet-I
        • 28
          Varför gick det rätt? – om Säkerhet-II
        • 29
          Resiliens – att arbeta säkert under skiftande förhållanden
        • 31
          Säkerhet är ett rörligt mål
        • 31
          Säkerhet ur patientens perspektiv
        • 32
          Varför skadas patienten?
        • 33
          Vårdskador ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv
        • 35
          Verktyg för att arbeta med avvikelser och risker
        • 36
          Olika verksamheter – olika risknivåer
        • 37
          Arbete för att öka säkerheten
        • 40
          Ledning och kultur
        • 40
          Ledningssystem
        • 41
          Vilken kvalitet och säkerhet ska uppnås?
        • 42
          En organisationskultur för säker vård
        • 45
          Hur uppstår ett gott säkerhetsklimat?
        • 49
          Att utveckla säkerhetsklimatet
        • 50
          Avslutande kommentar
        • 51
          Frågor för reflektion
        • 52
          Referenser
      • 2
        57
        Säkrare vård – från teori till praktik i det kliniska mikrosystemet
        • Christian von Plessen & Boel Andersson Gäre
        • 58
          Metoder för ökad säkerhet och förbättring omsatta i det kliniska mikrosystemet
        • 59
          Det kliniska mikrosystemet
      • 5
        60
        – en analysmodell för att framkalla det kliniska mikrosystemet
        • 62
          Purpose
        • 62
          Patient/population
        • 62
          Personal/professioner
        • 62
          Processer
        • 63
          Patterns
        • 64
          En neonatalavdelning på ett länssjukhus – ett exempel på analys med 5P
        • 64
          Purpose
        • 64
          Patienter/population/kunder
        • 65
          Personal/professioner
        • 65
          Processer
        • 65
          Patterns
        • 66
          Förbättrad säkerhet på neonatalavdelningen
        • 68
          Patientsäkerhet som systemegenskap
        • 69
          Genomgång av processer och system för att finna och eliminera säkerhetsrisker
        • 70
          Lära av fel för att öka säkerheten för nästa patient
        • 70
          Implementering och monitorering av en säker praktik
        • 74
          Mikrosystemet inbäddat i meso-makrosystem
        • 75
          Avslutande kommentar
        • 75
          Frågor för reflektion
        • 76
          Referenser
      • 3
        79
        Vårdkvalitet och patienttillfredsställelse
        • Gerry Larsson & Bodil Wilde-Larsson
        • 80
          Långsiktiga samhällstrender
        • 82
          Vårdkvalitet – med fokus på patientens syn
        • 84
          Mätning av patienters upplevelse av vårdkvalitet
        • 86
          Exempel – mätning med KUPP-instrumentet
        • 89
          Vidareutveckling av KUPP
        • 91
          Patienttillfredsställelse
        • 92
          Lazarus teori
        • 94
          Sammanfogning till en modell över patienttillfredsställelse grundad på Lazarus teori
        • 96
          Mätning av patienttillfredsställelse
        • 99
          Avslutande kommentarer
        • 100
          Frågor för reflektion
        • 101
          Referenser
      • 4
        107
        Förbättringsarbete och förändringsprocessen
        • Johan Thor
        • 108
          Relationen mellan kvalitet och förbättringsarbete
        • 110
          Relationen mellan kvalitet och kostnader
        • 112
          Bättre kvalitet kan sänka kostnaderna
        • 114
          Hur åstadkommer man förbättring?
        • 117
          En modell för förbättring
        • 120
          Förbättringskunskap i praktiken
        • 122
          Avslutande kommentar
        • 122
          Frågor för reflektion
        • 123
          Referenser
      • 5
        127
        Att leda förändringsarbete
        • Gerry Larsson
  • 129
    Del 1: Teori
        • 129
          Ledarskapsmodeller
        • 132
          Ledarskapets nivåer och former
        • 134
          Kompletterande teoretiska byggstenar
        • 136
          Tillit
        • 137
          Sammanfattande hypoteser
  • 139
    Del 2: Forskningsbaserade illustrationer
        • 140
          Hypotes 1
        • 141
          Hypotes 2
        • 143
          Hypotes 3
        • 144
          Avslutande kommentar
        • 145
          Frågor för reflektion
        • 145
          Referenser
      • 6
        149
        Teamarbete och patientsäkerhet
        • Teresa Söderhjelm & Christer Sandahl
        • 149
          Varför team?
        • 150
          Arbete i autentiska team bidrar till bättre vård och bättre arbetsmiljö
        • 169
          Avslutande kommentar
        • 171
          Frågor för reflektion
        • 172
          Referenser
      • 7
        175
        Systematiska översikter som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete i vården
        • Måns Rosn
        • 176
          Historik och vikten av systematiska översikter
        • 177
          Evidensbaserad vård
        • 177
          Systematisk översikt
        • 178
          Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården
        • 178
          För- och nackdelar med olika studieupplägg?
        • 180
          Hur gör man en systematisk översikt steg för steg?
        • 181
          Precisera frågor
        • 182
          Sök litteratur
        • 182
          Värdera och välja ut studier
        • 182
          Grovsållning av artiklar från abstraktlistan
        • 183
          Urval vid granskning av artiklar
        • 184
          Värdera studiernas kvalitet
        • 184
          Tabellera studierna och gradera deras kvalitet och relevans
        • 186
          Sammanfattande presentation av resultat
        • 186
          Evidensgradera resultat och sammanställa rapport
        • 189
          Påverkar systematiska översikter vården?
        • 191
          Hur kan hälso- och sjukvården använda systematiska kunskapsöversikter?
        • 192
          Avslutande kommentar
        • 192
          Frågor för reflektion
        • 193
          Referenser
      • 8
        195
        Användning av forskningsresultat i vården
        • Anne-Marie Boström, Gun Nordström & Bodil Wilde-Larsson
        • 195
          Användning av forskningsresultat
        • 197
          Implementering av forskningsresultat
        • 198
          Rogers diffusionsteori
        • 201
          PARIHS (Promoting Action on Research Implementation in Health Services)
        • 203
          Instrument för mätning av användning av forskningsresultat
        • 207
          Användning av forskningsresultat och faktorer som har betydelse för detta
        • 208
          Individuella faktorers betydelse för användning av forskningsresultat
        • 210
          Organisationens betydelse för användning av forskningsresultat
        • 212
          Avslutande kommentar
        • 212
          Frågor för reflektion
        • 213
          Referenser
      • 9
        219
        Kvalitetsregister – en guldgruva för vården
        • Måns Rosn
        • 219
          Personnummer och nationella register – Sveriges bidrag till världen
        • 219
          Hälsodataregister
        • 221
          Kvalitetsregister
        • 221
          Hur kan registren användas för att förbättra vården – några exempel
        • 222
          Öppna jämförelser av hjärtinfarktvård och ortopedi leder till förbättringar
        • 223
          Utvärdering av förbättringsarbete tack vare kvalitetsregister
        • 224
          Bättre proteser tack vare kvalitetsregister
        • 224
          Förbättrad strokevård tack vare kvalitetsregister
        • 225
          Bättre behandlingsresultat för ljumskbråcksoperationer, tack vare kvalitetsregister
        • 225
          Antalet infektioner efter kataraktoperationer har halverats tack vare kvalitetsregister
        • 225
          Patientens delaktighet i vården har stärkts
        • 226
          Kvalitetsregister kan användas för långtidsuppföljning av risker med behandling
        • 226
          Kvalitetsregister kan användas för mer individualiserad vård
        • 227
          Register kan användas för att belysa frågan om vård på lika villkor
        • 228
          Stora möjligheter att förbättra den kliniska forskningen i Sverige
        • 228
          Utvecklingstendenser – brister och framtida möjligheter
        • 229
          Avslutande kommentar
        • 230
          Frågor för reflektion
        • 230
          Referenser
      • 10
        233
        Kvalitetsregister i klinisk praxis, forskning och utbildning
        • Ami Hommel
        • 233
          Att mäta för att veta
        • 234
          Q-Regprojekten startade kliniska förbättringsarbeten
        • 237
          Kvalitetsregister i forskning
        • 239
          Kvalitetsregister i utbildning
        • 239
          Lärmodeller om kvalitetsregister i förbättringskunskap inom vårdutbildningar
        • 241
          Användning av data från nationella kvalitetsregister
        • 242
          Kvalitetsregister i ST-utbildning
        • 244
          Avslutande kommentar
        • 244
          Frågor för reflektion
        • 244
          Referenser
      • 11
        247
        Checklistor i vården
        • Jon Ahlberg
        • 248
          Minnesstöd
        • 248
          Instruktion
        • 250
          Kontroll, dokumentation, registrering
        • 255
          Kommunikation
        • 256
          Checklista för säker kirurgi
        • 258
          Lansering i Sverige
        • 258
          Läget i dag i Sverige
        • 261
          Andra checklistor
        • 262
          Har checklistor verkligen effekt?
        • 262
          Socialstyrelsen rensar ut bland gamla och alltför detaljerade föreskrifter
        • 263
          Utformning av checklistor
        • 264
          Avslutande kommentarer
        • 264
          Frågor för reflektion
        • 265
          Referenser
      • 12
        267
        Hälsoekonomi i relation till kvalitets- och förbättringsarbete i vården
        • Marianne Heibert Arnlind & Thomas Davidson
        • 267
          Vad är hälsoekonomi?
        • 269
          Etik och hälsoekonomi
        • 271
          Livskvalitet är en viktig del inom hälsoekonomi
        • 275
          Hälsoekonomiska analyser – för prioritering mellan olika åtgärder
        • 277
          Vad är kostnadseffektivt?
        • 278
          Hälso- och sjukvårdens kostnader
        • 279
          Ekonomiska konsekvenser av vårdrelaterade skador
        • 281
          Exempel
        • 283
          Avslutande kommentar
        • 284
          Frågor för reflektion
        • 285
          Referenser

Information

Redaktörer:
Anne-Marie Boström Gun Nordström Bodil Wilde Larsson
Kapitelförfattare:
Jon Ahlberg Boel Andersson Gäre Thomas Davidson Pelle Gustafson Marianne Heibert Arnlind Ami Hommel Gerry Larsson Marion Lindh Christian von Plessen Måns Rosén
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144116181
Utgivningsår:
2012
Revisionsår:
2017
Artikelnummer:
33783-02
Upplaga:
Andra
Sidantal:
288

Författare

Anne-Marie Boström

Anne-Marie Boström är leg. sjuksköterska och docent i omvårdnad vid Karolinska Institutet (KI) med en förenad anställning som universitetslektor vi...

Gun Nordström

Gun Nordström är leg. sjuksköterska och var verksam som professor i omvårdnad vid Karlstads universitet under drygt 10 år. För närvarande är hon pr...

Bodil Wilde Larsson

Bodil Wilde-Larsson är leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Karlstads universitet och vid Högskolan Hedmark i Norge. Bodil har bedrivit...

Jon Ahlberg

Jon Ahlberg var fram till 2013 chefläkare vid Patientförsäkringen Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och senior medicinsk rådgivare til...

Boel Andersson Gäre

Boel Andersson Gäre är professor vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Högskolan Jönköping och chef för Futurum, forsknings-...

Thomas Davidson

Thomas Davidson är docent i utvärdering och hälsoekonomi vid Linköpings universitet, verksam både vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknolog...

Pelle Gustafson

Pelle Gustafson, docent, chefläkare, landstingens ömsesidiga försäkringsbolag i Stockholm.

Marianne Heibert Arnlind

Marianne Heibert Arnlind har arbetat som projektledare och hälsoekonom vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och är knut...

Ami Hommel

Ami Hommel är leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap, klinisk professor vid Malmö universitet och Skånes universitetssjukhus samt docent ...

Gerry Larsson

Gerry Larsson är legitimerad psykolog och professor i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan. Han är också adjungerad professor i stresspsykolog...

Marion Lindh

Marion Lindh är sakkunnig i patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor. Marion är specialist i geriatrik och internmedicin. Med bakgrund som läkare, che...

Christian von Plessen

Christian von Plessen är chef vid Center for Kvalitet, Region Syddanmark och lektor vid Institut for Regional Sundhedsforskning, Syddansk Universit...

Måns Rosén

Måns Rosén har varit chef för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), en myndighet som arbetar med att utvärdera metoder i hä...

Christer Sandahl

Christer Sandahl, professor emeritus, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi och organisationspsykologi, leg. psykoterapeut, Medical Managem...

Teresa Söderhjelm

Teresa Söderhjelm är journalist, leg. psykolog, UGL-handledare och med.dr. Hon disputerade i Medical Management på Karolinska Institutet och hennes...

Johan Thor

Johan Thor, läkare, specialist i socialmedicin, Master of Public Health, docent lektor (50 procent) vid the Jönköping Academy for Improvement of He...

 ;

Hur ska vården i framtiden bli säkrare och hur ska patienttillfredsställelsen och vårdkvaliteten öka? Boken innehåller forskningsbaserad kunskap om olika betydelsefulla aspekter för kvalitetsarbete och patientsäkerhet. Förutom en teoretisk genomgång av begreppen får läsaren handfasta tips på hur förbättringsarbete kan utföras, liksom tips om ledarens och teamets roll i detta sammanhang. Vikten av att systematiskt använda forskningsresultat och information från kvalitetsregister i förbättrings...

Hur ska vården i framtiden bli säkrare och hur ska patienttillfredsställelsen och vårdkvaliteten öka? Boken innehåller forskningsbaserad kunskap om olika betydelsefulla aspekter för kvalitetsarbete och patientsäkerhet. Förutom en teoretisk genomgång av begreppen får läsaren handfasta tips på hur förbättringsarbete kan utföras, liksom tips om ledarens och teamets roll i detta sammanhang. Vikten av att systematiskt använda forskningsresultat och information från kvalitetsregister i förbättringsarbete tas också upp. Kvalitetsarbete kan bedrivas på olika sätt och boken ger många konkreta exempel på hur detta kan genomföras. Boken riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå inom hälso- och sjukvårdsutbildningar (sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera). Den kan med fördel även läsas av redan yrkesverksamma inom vård och omsorg.

Information

Redaktörer:
Anne-Marie Boström Gun Nordström Bodil Wilde Larsson
Kapitelförfattare:
Jon Ahlberg Boel Andersson Gäre Thomas Davidson Pelle Gustafson Marianne Heibert Arnlind Ami Hommel Gerry Larsson Marion Lindh Christian von Plessen Måns Rosén
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144162935
Utgivningsår:
2012
Revisionsår:
2017
Artikelnummer:
33783-SB02
Upplaga:
Andra

Författare

Anne-Marie Boström

Anne-Marie Boström är leg. sjuksköterska och docent i omvårdnad vid Karolinska Institutet (KI) med en förenad anställning som universitetslektor vi...

Gun Nordström

Gun Nordström är leg. sjuksköterska och var verksam som professor i omvårdnad vid Karlstads universitet under drygt 10 år. För närvarande är hon pr...

Bodil Wilde Larsson

Bodil Wilde-Larsson är leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Karlstads universitet och vid Högskolan Hedmark i Norge. Bodil har bedrivit...

Jon Ahlberg

Jon Ahlberg var fram till 2013 chefläkare vid Patientförsäkringen Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och senior medicinsk rådgivare til...

Boel Andersson Gäre

Boel Andersson Gäre är professor vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Högskolan Jönköping och chef för Futurum, forsknings-...

Thomas Davidson

Thomas Davidson är docent i utvärdering och hälsoekonomi vid Linköpings universitet, verksam både vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknolog...

Pelle Gustafson

Pelle Gustafson, docent, chefläkare, landstingens ömsesidiga försäkringsbolag i Stockholm.

Marianne Heibert Arnlind

Marianne Heibert Arnlind har arbetat som projektledare och hälsoekonom vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och är knut...

Ami Hommel

Ami Hommel är leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap, klinisk professor vid Malmö universitet och Skånes universitetssjukhus samt docent ...

Gerry Larsson

Gerry Larsson är legitimerad psykolog och professor i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan. Han är också adjungerad professor i stresspsykolog...

Marion Lindh

Marion Lindh är sakkunnig i patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor. Marion är specialist i geriatrik och internmedicin. Med bakgrund som läkare, che...

Christian von Plessen

Christian von Plessen är chef vid Center for Kvalitet, Region Syddanmark och lektor vid Institut for Regional Sundhedsforskning, Syddansk Universit...

Måns Rosén

Måns Rosén har varit chef för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), en myndighet som arbetar med att utvärdera metoder i hä...

Christer Sandahl

Christer Sandahl, professor emeritus, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi och organisationspsykologi, leg. psykoterapeut, Medical Managem...

Teresa Söderhjelm

Teresa Söderhjelm är journalist, leg. psykolog, UGL-handledare och med.dr. Hon disputerade i Medical Management på Karolinska Institutet och hennes...

Johan Thor

Johan Thor, läkare, specialist i socialmedicin, Master of Public Health, docent lektor (50 procent) vid the Jönköping Academy for Improvement of He...

 ;