Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Makroekonomi

Teori, politik och institutioner
Skickas följande arbetsdag

Lärarmaterial - Makroekonomi

Teori, politik och institutioner
Skickas inom 3 timmar

Makroekonomi

Teori, politik och institutioner

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomisk-politiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden – nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt – analyseras ur den lilla öppna ekonomins perspektiv. Stor vikt läggs vid teorin och empirin kring finansiella kriser. Nytt i denna femte upplaga är ett självständigt kapitel om f...

Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomisk-politiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden – nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt – analyseras ur den lilla öppna ekonomins perspektiv. Stor vikt läggs vid teorin och empirin kring finansiella kriser. Nytt i denna femte upplaga är ett självständigt kapitel om finanssektorn. Fördelarna och riskerna förknippade med bankernas dubbla funktion som kredit- och betalningsförmedlare beskrivs grundligt. Det unika med denna bok är att den utgår från det rika makroekonomiska arv i form av bidrag till teori och praktisk politik som vårt land kan uppvisa. Svenska nationalekonomer som Knut Wicksell, Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin har påverkat den makroekonomiska teorin. Hit hör också Dag Hammarskjöld, vars bild pryder bokens omslag. Sverige uppvisar ett antal spännande makroekonomiska experiment. Riksbanken är den äldsta centralbanken i världen. Den var först i Europa med att ge ut sedlar. Under 1700-talet blev Sverige det första land som prövade penningpolitik under pappersmyntfot. Under 1930-talets globala ekonomiska kris blev Sverige det första land – och är fortfarande det enda – som infört en stabilisering av konsumentprisindex som målet för penningpolitiken. Sverige var också tidigt ute med en medveten användning av finanspolitiken för att styra konjunkturen. Den svenska modellen för arbetsmarknadspolitiken väckte internationell uppmärksamhet under efterkrigstiden. Makroekonomi är en grundbok i nationalekonomi för universitet och högskolor. Den lämpar sig också väl för den som är allmänt intresserad av samhällsekonomins utveckling och den ekonomisk-politiska debatten.

    • 5
      Porträtt och rutor
    • 7
      Förord till femte upplagan
    • 9
      Inledning
      • 1
        25
        Vad är makroekonomi?
        • 26
          Vad studerar makroekonomen?
        • 29
          Makropolitik
        • 31
          Fem aktuella makrofrågor
        • 37
          Avslutning
          • 37
            Lästips
  • Del I Grundläggande begrepp
      • 2
        41
        Makroekonomens verktyg: data och modeller
        • 42
          Modeller
        • 45
          Data
        • 46
          Modell och data: Att mäta och testa ekonomiska samband
          • 46
            Linjär regression – finns det ett orsakssamband mellan ||x|| och ||y||?
        • 49
          Avslutning
          • 50
            Lästips
          • 50
            Nättips
      • 3
        51
        Nationalräkenskaperna
        • 52
          Att räkna ut BNP i kronor under ett år
          • 52
            Inkomst- och utgiftsmetoderna
          • 55
            Försörjningsbalansen
          • 55
            Produktionsmetoden
        • 56
          Att jämföra BNP över tiden
        • 58
          Att jämföra BNP mellan länder
        • 62
          Från BNP till disponibel nationalinkomst
        • 65
          Mäter BNP per capita levnadsstandard?
          • 65
            Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljära marknaden
          • 66
            Fritiden
          • 66
            Externa effekter
          • 66
            Ändliga resurser
          • 67
            Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn
          • 67
            Inkomstfördelning
          • 67
            Icke-materiella levnadsbetingelser
          • 68
            Alternativa indikatorer på levnadsstandard
        • 71
          Avslutning
          • 71
            Lästips
          • 72
            Nättips
      • 4
        73
        Finansräkenskaperna och betalningsbalansen
        • 74
          Sparande
        • 76
          Förmögenhet och skuld
          • 79
            Hävstångseffekten
          • 81
            Värdering av tillgångar enligt nuvärdesprincipen
        • 83
          Nationens sparande och bytesbalansen
        • 85
          Nationalförmögenheten
        • 86
          Betalningsbalansen
        • 90
          Avslutning
          • 90
            Nättips
      • 5
        91
        Finanssektorn – marknader, banker och pengar
        • 92
          Finanssektorns uppgifter och betydelse
        • 93
          Marknader och mellanhänder: två sätt att lösa fyra överföringsproblem
        • 94
          Direkt överföring: finansiella marknader
        • 96
          Indirekt överföring: finansiella mellanhänder
          • 97
            Banker och pengar
          • 97
            Banker som kreditförmedlare: exemplet lånebanken
          • 100
            Pengar
          • 101
            Banker som betalningsförmedlare: exemplet växelbanken
          • 103
            Moderna banker
        • 106
          Två risker med moderna banker och statens ansvar
        • 109
          Reglering av banker
        • 112
          Avslutning
          • 113
            Lästips
      • 6
        115
        Arbetslöshet och inflation
        • 116
          Tre centrala relativmått för arbetsmarknaden
        • 120
          Arbetslöshetens kostnader och vinster
        • 121
          Att mäta inflationen
        • 124
          Inflationens omfördelningseffekter
          • 125
            Låntagare och långivare
          • 126
            Arbetstagare och arbetsgivare
          • 127
            Skattebetalare och skattemottagare
        • 128
          Inflationens kostnader
        • 129
          Avslutning
          • 130
            Lästips
          • 130
            Nättips
      • 7
        131
        Makroteorins framväxt – en översikt
        • 132
          Varför studera makroteorins historia?
        • 135
          Den klassiska kvantitetsteorin
        • 136
          Den keynesianska teorin
          • 136
            Den keynesianska revolutionen under 1930-talet
          • 140
            Phillipskurvan
        • 141
          Stockholmsskolan
        • 145
          Den moderna kvantitetsteorin
        • 148
          Den rationella förväntningsteorin – den nyklassiska skolan
        • 151
          Finanskrisen och makroteorin
        • 153
          Avslutning
          • 154
            Lästips
          • 154
            Nättips
  • Del II Den långa sikten
      • 8
        157
        Tillväxtteori
        • 158
          Tillväxten i BNP per capita de senaste två tusen åren
        • 161
          Tillväxtbokföring: Tillväxtens direkta orsaker
        • 164
          Den neoklassiska tillväxtteorin: Teknisk utveckling och kapitalackumulation
          • 170
            Engångsförändringar i steady state
          • 172
            Varaktig tillväxt: Kontinuerlig förändring av steady state genom teknisk utveckling
        • 172
          Teorin om endogen tillväxt: Vad bestämmer teknisk utveckling?
          • 173
            Uppkomst av ny kunskap
          • 175
            Spridning av kunskap
          • 175
            Policyslutsatser
        • 176
          Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Den institutionella teorin
        • 181
          Avslutning
          • 181
            Lästips
          • 182
            Nättips
      • 9
        183
        Sveriges tillväxt
        • 184
          Sveriges tillväxt 1830–1914
        • 187
          Sveriges tillväxt sedan 1995
          • 187
            Direkta orsaker
          • 189
            Bakomliggande orsaker
        • 190
          Sveriges framtida tillväxt
          • 190
            Globaliseringen
          • 194
            En åldrande befolkning
          • 196
            Den globala uppvärmningen
        • 196
          Avslutning
          • 197
            Lästips
          • 197
            Nättips
      • 10
        199
        Jämviktsarbetslöshet
        • 200
          Flöden och bestånd på arbetsmarknaden
        • 202
          Jämviktsarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet
        • 203
          Jämviktsarbetslöshetens bestämningsfaktorer
          • 204
            Strukturarbetslöshet
          • 204
            Friktionsarbetslöshet
          • 205
            Klassisk arbetslöshet
          • 209
            Persistens- och hysteresis-mekanismer
        • 209
          Jämviktsarbetslösheten och Beveridgekurvan i Sverige
        • 213
          Avslutning
          • 214
            Lästips
      • 11
        215
        Arbetsmarknadspolitik
        • 216
          Rehn–Meidner-modellen
          • 218
            Passiv arbetsmarknadspolitik
          • 221
            Aktiv arbetsmarknadspolitik
        • 223
          Avslutning
          • 224
            Lästips
      • 12
        225
        Pengar, prisnivå och växelkurs på lång sikt
        • 226
          Från metallmyntfot till pappersmyntfot
        • 229
          Centralbanken och penningmängden
        • 234
          Den klassiska kvantitetsteorin
        • 239
          Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser
        • 246
          Hur Sverige upptäckte penningpolitiken – frihetstidens erfarenheter
        • 250
          Avslutning
          • 251
            Lästips
          • 251
            Nättips
  • Del III Den korta sikten
      • 13
        255
        Konjunkturen
        • 256
          Att mäta konjunkturens längd och djup
        • 258
          Samvariation mellan variabler under konjunkturförloppet
        • 259
          Samvariation mellan konjunkturen i olika länder
        • 260
          Hur uppstår konjunkturcykler?
        • 262
          Avslutning
      • 14
        263
        Den keynesianska modellen
        • 264
          Den keynesianska modellen – en översikt
        • 266
          Bestämning av den aggregerade efterfrågan
          • 266
            Konsumtionsefterfrågan
          • 269
            Investeringsefterfrågan
          • 270
            Den offentliga konsumtions- och investeringsefterfrågan
          • 271
            Exportefterfrågan
          • 272
            Importefterfrågan
          • 273
            Nettoexportefterfrågan
          • 273
            Aggregerad efterfrågan
        • 276
          Jämvikt
        • 279
          Avslutning
      • 15
        281
        Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen
        • 282
          Multiplikatoranalysen
        • 286
          Finanspolitik som stabiliseringspolitiskt medel
          • 287
            Förändringar i lånefinansierade offentliga konsumtions- och investeringsutgifter
          • 288
            Förändringar i skattesatsen och inkomstberoende transfereringar
          • 288
            Förändringar i totala skatteintäkter
          • 289
            Förändringar i skattefinansierade offentliga utgifter
          • 289
            Förändringar i inkomstoberoende transfereringar
          • 290
            Automatiska stabilisatorer
        • 291
          Intern och extern balans
          • 292
            Devalvering
        • 293
          Keynes analys av konjunkturcykeln
        • 296
          Avslutning
      • 16
        297
        Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin
        • 298
          Penningmarknaden
          • 301
            Räntans bestämning
        • 302
          IS-LM-modellen
          • 303
            IS-kurvan
          • 304
            LM-kurvan
          • 306
            Jämvikt på varu- och penningmarknaden
          • 307
            Penningpolitik
          • 308
            Finanspolitik
        • 309
          Valutamarknaden
        • 314
          Mundell–Fleming-modellen
          • 315
            IS-LM-FE-diagrammet
          • 315
            Penningpolitik under fast växelkurs
          • 318
            Penningpolitik under rörlig växelkurs
          • 319
            Finanspolitik under fast växelkurs
          • 320
            Finanspolitik under rörlig växelkurs
          • 322
            Effekten av störningar under fast och rörlig växelkurs
        • 324
          Den stora öppna ekonomin
        • 324
          Avslutning
      • 17
        327
        Från kort till medelfristig sikt – den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen
        • 328
          Den medelfristiga utbudsfunktionen
        • 329
          Den kortsiktiga utbudsfunktionen
        • 331
          Den aggregerade efterfrågefunktionen
          • 332
            AD(P)-kurvan under fast växelkurs
          • 334
            AD(P)-kurvan under rörlig växelkurs
        • 335
          Efterfrågestörningar
          • 336
            Efterfrågestörningar och ekonomisk politik
        • 338
          Utbudsstörningar
          • 340
            Utbudsstörningar och ekonomisk politik
        • 341
          Konjunkturcykeln
        • 341
          Avslutning
      • 18
        343
        Inflation och arbetslöshet – Phillipskurvan
        • 344
          Empiri
          • 344
            Den ursprungliga Phillipskurvan 1912–56
          • 344
            Den försvinnande Phillipskurvan 1969–2013
        • 348
          Teori
          • 349
            Den medelfristiga Phillipskurvan
          • 351
            Den kortsiktiga Phillipskurvan
          • 352
            Utbudsstörningar
          • 353
            Övergången från kort till medelfristig sikt – inflations­förväntningarnas roll
        • 359
          Desinflation under adaptiva och rationella förväntningar
        • 360
          Avslutning
      • 19
        363
        Konjunkturprognoser
        • 364
          Vem gör prognoser?
        • 365
          Att göra prognoser
        • 366
          Att prognostisera vändpunkter
        • 369
          BNP-prognoser
        • 369
          Arbetslöshetsprognoser
        • 369
          Inflationsprognoser
        • 371
          Att utvärdera prognoser
        • 372
          Avslutning
          • 374
            Lästips
          • 374
            Nättips
  • Del IV Stabiliseringspolitiken
      • 20
        377
        Hur bör stabiliseringspolitiken utformas?
        • 378
          Diskretion, fasta regler och återkopplingsregler
        • 379
          Bör stabiliseringspolitiken vara diskretionär eller följa en regel?
        • 383
          Bör regeln vara fast eller återkopplande?
        • 390
          Avslutning
      • 21
        393
        Stabiliseringspolitiken i Sverige – institutioner, mål och medel
        • 394
          Den institutionella ramen – spelare och regler
        • 397
          Mål
          • 398
            Penningpolitiken
          • 399
            Finanspolitiken
        • 402
          Medel
          • 402
            Penningpolitiken
          • 407
            Finanspolitiken
        • 409
          Avslutning
          • 409
            Lästips
          • 410
            Nättips
      • 22
        411
        Det internationella växelkurssystemet
        • 412
          Valet av växelkurssystem
          • 412
            Fullständigt fast växelkurs
          • 414
            Fast men justerbar växelkurs
          • 415
            Rörlig växelkurs
          • 415
            Vilket växelkurssystem är bäst?
        • 416
          Det internationella växelkurssystemets utveckling
          • 417
            Den klassiska guldmyntfoten
          • 418
            Första världskrigets pappersmyntfot
          • 419
            Mellankrigstidens guldmyntfot
          • 420
            Andra världskrigets pappersmyntfot
          • 420
            Bretton Woods-systemet
          • 422
            Rörliga växelkurser 1973–2018
          • 423
            Vägen till EMU och euron
        • 425
          Det makroekonomiska utfallet under olika växelkurssystem
          • 427
            Finanspolitiken
          • 428<

Boken utgör en formidabel genomgång av makroekonomins begrepp, teorier, politik och institutioner. Den är lärobok, uppslagsverk och analysinstrument i ett sammanhang.

Information

Författare:
Klas Fregert Lars Jonung
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144125381
Utgivningsår:
2003
Revisionsår:
2018
Artikelnummer:
6841-05
Upplaga:
Femte
Sidantal:
592

Författare

Klas Fregert

Klas Fregert är docent och verksam vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskning handlar om sambanden mellan lönebildning...

Lars Jonung

Professor Lars Jonung är knuten till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har tidigare varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm och ...

 ;

Det här lärarmaterialet är framtaget till den andra upplagan av Makroekonomi. Materialet är gratis och kan endast beställas av lärare som använder, eller tänker börja använda, boken.

Information

Författare:
Klas Fregert Lars Jonung
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144129693
Utgivningsår:
2014
Revisionsår:
2018
Artikelnummer:
6841-WM05
Upplaga:
Femte

Digital produkt

Giltighetstid från aktivering:  12 mån

Författare

Klas Fregert

Klas Fregert är docent och verksam vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskning handlar om sambanden mellan lönebildning...

Lars Jonung

Professor Lars Jonung är knuten till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har tidigare varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm och ...

 ;

Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomisk-politiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden - nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt - analyseras ur den lilla öppna ekonomins perspektiv. Stor vikt läggs vid teorin och empirin kring finansiella kriser. Nytt i denna femte upplaga är ett självständigt kapitel om f...

Makroekonomi är en lärobok skriven för svenska förhållanden. Begrepp och teorier behandlas i anslutning till analys av Sveriges institutioner, ekonomiska utveckling och ekonomisk-politiska erfarenheter. Makroekonomins centrala områden - nationalräkenskaper, arbetslöshet, inflation, konjunktursvängningar och tillväxt - analyseras ur den lilla öppna ekonomins perspektiv. Stor vikt läggs vid teorin och empirin kring finansiella kriser. Nytt i denna femte upplaga är ett självständigt kapitel om finanssektorn. Fördelarna och riskerna förknippade med bankernas dubbla funktion som kredit- och betalningsförmedlare beskrivs grundligt. Det unika med denna bok är att den utgår från det rika makroekonomiska arv i form av bidrag till teori och praktisk politik som vårt land kan uppvisa. Svenska nationalekonomer som Knut Wicksell, Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin har påverkat den makroekonomiska teorin. Hit hör också Dag Hammarskjöld, vars bild pryder bokens omslag. Sverige uppvisar ett antal spännande makroekonomiska experiment. Riksbanken är den äldsta centralbanken i världen. Den var först i Europa med att ge ut sedlar. Under 1700-talet blev Sverige det första land som prövade penningpolitik under pappersmyntfot. Under 1930-talets globala ekonomiska kris blev Sverige det första land - och är fortfarande det enda - som infört en stabilisering av konsumentprisindex som målet för penningpolitiken. Sverige var också tidigt ute med en medveten användning av finanspolitiken för att styra konjunkturen. Den svenska modellen för arbetsmarknadspolitiken väckte internationell uppmärksamhet under efterkrigstiden. Makroekonomi är en grundbok i nationalekonomi för universitet och högskolor. Den lämpar sig också väl för den som är allmänt intresserad av samhällsekonomins utveckling och den ekonomisk-politiska debatten.

Information

Författare:
Klas Fregert Lars Jonung
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144162294
Utgivningsår:
2003
Revisionsår:
2018
Artikelnummer:
6841-SB05
Upplaga:
Femte

Författare

Klas Fregert

Klas Fregert är docent och verksam vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskning handlar om sambanden mellan lönebildning...

Lars Jonung

Professor Lars Jonung är knuten till Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har tidigare varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm och ...

 ;