Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Folkhälsa som tvärvetenskap

- möten mellan ämnen
Skickas följande arbetsdag

Folkhälsovetenskap är ett förhållandevis ungt ämne. Det har vuxit fram i samklang med en rad andra discipliner och behandlar olika aspekter av betydelse för befolkningens hälsa. Från att ha varit nästan obefintlig har folkhälsovetenskapen under några få decennier utvecklats till vad den är idag. Den här boken visar vilka relationer som finns mellan folkhälsovetenskap och andra ämnen. Med folkhälsovetenskap som bas görs i bokens olika kapitel kopplingar till biomedicin, vård- och omvårdnadsvet...

Folkhälsovetenskap är ett förhållandevis ungt ämne. Det har vuxit fram i samklang med en rad andra discipliner och behandlar olika aspekter av betydelse för befolkningens hälsa. Från att ha varit nästan obefintlig har folkhälsovetenskapen under några få decennier utvecklats till vad den är idag. Den här boken visar vilka relationer som finns mellan folkhälsovetenskap och andra ämnen. Med folkhälsovetenskap som bas görs i bokens olika kapitel kopplingar till biomedicin, vård- och omvårdnadsvetenskap, sociologi, statistik, epidemiologi, politik, psykologi, pedagogik, kultur, arbetsvetenskap, arbets- och miljömedicin, ekonomi och etik. Även en del definitioner tas upp, liksom en redovisning av folkhälsovetenskapens utveckling och möjliga framtid. Boken är skriven av specialister inom de respektive ämnena, som dessutom har bred kunskap inom folkhälsovetenskap. Till boken finns en webbplats med länkar och kompletteringar. Folkhälsa som tvärvetenskap är främst avsedd som en fördjupning i folkhälsovetenskap för dem som redan tillägnat sig grunderna. Den kan användas såväl i rent folkhälsovetenskapliga utbildningar som i andra utbildningar där hälsan är av betydelse. Blivande och färdiga folkhälsovetare, folkhälsopedagoger, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, lärare, samhällsvetare m.fl. bör i boken finna stimulans och kunskap som kan omsättas i praktiskt arbete för folkhälsan.

    • 11
      Förord
    • 13
      Författarpresentationer
    • 17
      KAPITEL 1 Folkhälsa – några begreppsdefinitioner
        • Göran Ejlertsson och Ingemar Andersson
        • 17
          Hälsobegreppet
        • 21
          Folkhälsa, folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete
        • 23
          Hälsofrämjande kontra sjukdomsförebyggande
        • 26
          Bokens koppling till en bred folkhälsovetenskap
    • 31
      KAPITEL 2 Folkhälsovetenskap i ett hundraårigt perspektiv
        • Göran Ejlertsson
        • 32
          Varför ett historiskt perspektiv
        • 34
          Utvecklingen från en svensk horisont
        • 36
          Folkhälsoarbete med medicinska förtecken
        • 41
          Sverige i Europeiska Unionen
        • 42
          Utveckling av ett genustänkande
        • 44
          Mot The New Public Health
        • 45
          Betydelsefulla personer
        • 47
          WHO:s betydelse
        • 50
          FN:s utvecklingsengagemang
        • 52
          Prevention och promotion
        • 52
          Skillnader i synsätt
        • 54
          Några reflektioner över vetenskapen
        • 57
          Framtida utmaningar
    • 63
      KAPITEL 3 Biomedicin: viktig grund men också hinder
        • Ingemar Andersson
        • 64
          Några definitioner
        • 64
          Historik
        • 66
          Teoribildning och kunskapssyn
        • 68
          Kunskapsinnehåll
        • 69
          Socialmedicinen – en brygga till folkhälsovetenskapen
        • 70
          Biomedicinens samverkan med folkhälsovetenskapen
        • 72
          Positiva samverkanseffekter
        • 77
          Negativ interaktion – medikalisering och brist på helhet
        • 79
          Biomedicin och jämlikhet
        • 80
          Hur arbetar hälso- och sjukvården i Sverige med folkhälsan
        • 81
          Hälsofrämjande sjukhus
        • 82
          Framtiden
    • 87
      KAPITEL 4 Vård- och omvårdnadsvetenskap: hälsoarbete med individen i fokus
        • Ewy Olander
        • 88
          Den vårdvetenskapliga disciplinen
        • 88
          Begrepp och innebörd
        • 89
          Nightingale – en tidig aktör i folkhälsoarbetet
        • 91
          Historisk tillbakablick
        • 94
          Vård- och omvårdnadsteoretiska strukturer
        • 95
          Vårdvetenskap och folkhälsovetenskap – gemensamt, särskilt, olikt
        • 95
          Hälsa – folkhälsa
        • 97
          Individ – befolkning
        • 97
          Hälsofrämjande och förebyggande arbete – omvårdnad
        • 101
          Integrering – komplement
        • 102
          Dubbelslipade glasögon för sjuksköterskans hälsoarbete
        • 103
          Utbildning och yrkesbenämning
        • 103
          Folkhälsovetenskap i sjuksköterskors utbildning
        • 106
          Hälsoinriktning i yrkestitel
        • 107
          Mötesplats hälso- och sjukvårdspraktik
        • 109
          Framåtblickar
    • 113
      KAPITEL 5 Sociologi: hälsans sociala villkor
        • Peter Korp
        • 113
          Folkhälsovetenskap och sociologi
        • 115
          Något om sociologi som disciplin
        • 116
          En tillbakablick
        • 117
          Hälsosociologi (medicinsk sociologi
        • 117
          Strukturfunktionalism
        • 119
          Symbolisk interaktionism
        • 121
          Fenomenologi
        • 123
          Konfliktteori
        • 124
          Ojämlikhet och ohälsa: klass, kön, etnicitet
        • 130
          Den sociala hälsomodellen
        • 133
          Kritik och utveckling
    • 135
      KAPITEL 6 Statistik: hälsostatistik speglar i huvudsak ohälsa
        • Göran Ejlertsson
        • 136
          Statistikens framväxt och användning
        • 138
          Hälsostatistik
        • 139
          Svensk statistik
        • 143
          Internationell statistik
        • 145
          Statistikens kvalitet
        • 146
          Hälsomått
        • 153
          Utvecklingsbehov
    • 157
      KAPITEL 7 Epidemiologi: att bestämma folkhälsans innehåll och orsaker
        • Ingemar Andersson
        • 158
          Historisk tillbakablick
        • 159
          Några teoretiska grundbultar inom epidemiologin
        • 160
          Folkhälsa och deskriptiv epidemiologi
        • 162
          QALY och DALY
        • 164
          Nyare hälsomått
        • 165
          Behovet av analytisk epidemiologi
        • 169
          Individ- och grupprelaterade data
        • 171
          Att påverka folkhälsan genom epidemiologin
        • 172
          Monitorering
        • 173
          Screening
        • 174
          Genusaspekter
        • 174
          Kritik mot epidemiologins roll för folkhälsan
        • 177
          Framtiden
        • 178
          Behov av folkhälsoepidemiologi
    • 181
      KAPITEL 8 Politik: folkhälsa som politikområde
        • Per Tillgren
        • 181
          Hälsa och politik – legitimitetsfrågan
        • 183
          Folkhälsopolitikens framväxt och innehåll
        • 184
          Från hälso- och sjukvårdspolitik till folkhälsopolitik – det internationella perspektivet
        • 186
          Det nationella perspektivet
        • 189
          Den svenska utvecklingen i ett nordiskt perspektiv
        • 191
          Policybegreppet och dess innehåll
        • 193
          Den folkhälsopolitiska kontexten
        • 193
          Folkhälsa utifrån ett sektorsperspektiv
        • 195
          Folkhälsopolicyarbetets innehåll, aktörer, kontext och process
        • 198
          Styrningsproblematiken i offentlig politik
        • 198
          Statens styrning av folkhälsopolitiken
        • 199
          Formerna för den politiska styrningen
        • 202
          Nätverksstyrning – governance
        • 203
          Politik och folkhälsovetenskap
    • 209
      KAPITEL 9 Psykologi: utmaningar och samverkansmöjligheter
        • Sven Ingmar Andersson
        • 210
          Bilder av människan: kontrasterande visioner
        • 212
          Medicinska perspektiv: biomedicin, biopsykosocial medicin
        • 213
          Sociala perspektiv på hälsa och sjukdom: behov av teoriutveckling och förändringsarbete
        • 214
          Psykologiska perspektiv: hälsopsykologi i utveckling
        • 215
          Hälsopsykologi: den klassiska definitionen
        • 216
          Hälsopsykologi: modeller för hälsa och hälsobeteende
        • 218
          Klinisk hälsopsykologi
        • 219
          Samhällsinriktad hälsopsykologi
        • 219
          Kritisk hälsopsykologi
        • 221
          Folkhälsopsykologi
        • 222
          Hälsopsykologi och folkhälsa: att mötas i teoretiskt och praktiskt forsknings- och utvecklingsarbete
        • 223
          Exempel från den egna forskningen
        • 225
          Resursfördelning och sättet att fördela resurser
    • 229
      KAPITEL 10 Pedagogik: folkhälsoarbetare som reflekterande praktiker
        • Ulf Olsson
        • 230
          Folkhälsoarbete som livslångt lärande
        • 232
          Historiska erfarenheter som grund för reflektion
        • 232
          Innan välfärdsstaten
        • 235
          Under välfärdsstaten
        • 237
          Historien som redskap för reflektion över samtiden
        • 238
          Lärandeteori som grund för reflektion
        • 239
          Organisatoriskt lärande
        • 240
          Lärande ur sociokulturellt perspektiv
        • 243
          Sociokulturella perspektiv och reflektion kring folkhälsoarbete
        • 244
          Didaktiska frågor som grund för reflektion
        • 245
          Didaktik som meningstillägnande
        • 246
          Didaktik som meningserbjudande
        • 247
          Didaktik som möte mellan meningshorisonter
        • 248
          Folkhälsopedagogiska utmaningar i ett pluralistiskt samhälle
    • 251
      KAPITEL 11 Kultur: att införliva den holistiska och mänskliga aspekten
        • Jane Springett
        • 252
          Begrepp inom hälsa och kultur
        • 254
          Kultur som ett medel för att uttrycka en lekmanna-modell för hälsa
        • 255
          Humaniora och kultur som ett forskningsredskap för att förstå hälsa
        • 257
          Kultur, konst, humaniora och hälsa: vad räknas som bevis
        • 259
          Deltagarbaserad lokal kultur som arbetsmetod inom folkhälsoarbetet
        • 263
          Några exempel på lokala kultur för hälsa-projekt
        • 263
          Bradford kultur för hälsa: att engagera etniska grupper
        • 263
          Common Knowledge: en övergripande metod
        • 265
          Looking well: om det isolerade lantlivet
        • 266
          Teater och hälsa: projektet Vital Youth i London och El Teatro Lucha i Texas
        • 267
          Slutsatser
    • 271
      KAPITEL 12 Arbetsvetenskap: hälsa och effektivitet
        • Jan Forslin
        • 272
          Om ändliga och mänskliga resurser
        • 274
          Resursbrist – en tautologi
        • 279
          Produktivitet
        • 282
          Täljaren
        • 284
          Hållbara arbetssystem
        • 286
          Tandläkaren som tappade sugen
        • 288
          Post scriptum
    • 293
      KAPITEL 13 Arbets- och miljömedicin: miljöfrågor viktiga för folkhälsan
        • Maria Albin och Staffan Skerfving
        • 294
          Några nedslag i arbets- och miljömedicinens historia
        • 294
          Arbets- och miljömedicinen inom folkhälsovetenskapen och folkhälsoarbetet
        • 295
          Köns- och genusaspekter
        • 297
          Arbetsmiljöns betydelse för folkhälsan
        • 297
          Arbetsmiljöns andel av sjukdomsbördan
        • 297
          Samsyn om vikten av en god arbetsmiljö
        • 297
          Arbetsmiljöverkets tillsyn
        • 298
          Resurser på arbetsmiljöområdet
        • 299
          Några viktiga arbetsrelaterade ohälsoproblem
        • 305
          Den allmänna miljöns betydelse för folkhälsan
        • 305
          Samhällets resurser för prevention
        • 306
          Luftföroreningar
        • 310
          Föda
        • 312
          Andra hälsoproblem orsakade av den allmänna miljön
        • 313
          Arbets- och miljömedicinska problem och framtiden
    • 317
      KAPITEL 14 Ekonomi: att värdera insatser för hälsa
        • Ulf-G Gerdtham
        • 318
          Hälsoekonomins innehåll
        • 319
          Hälsoekonomiska utvärderingar
        • 321
          Vad är en kostnad
        • 321
          Olika typer av utvärderingar
        • 323
          Analysens perspektiv
        • 323
          Tidshorisonten
        • 324
          Utfallsmått – mätning av hälsa
        • 326
          Individens hälsorelaterade beteende
        • 326
          Teoretisk bakgrund – efterfrågan på hälsa och hälsoinsatser
        • 330
          Exempel på empiriska studier och olika användningar
        • 335
          Rationellt beroende i ekonomisk analys
        • 335
          Framtida forskningsbehov
    • 339
      KAPITEL 15 Etik: grundfrågor och konfliktområden
        • Christian Munthe
        • 340
          Vad är etik? Vad är folkhälsa
        • 342
          Etiska frågor inom folkhälsoområdet
        • 344
          Folkhälsoområdets mål
        • 344
          Det traditionella folkhälsomålet
        • 346
          Jämlikhet och självbestämmande
        • 347
          Konflikter mellan målen
        • 348
          Integrerade mål
        • 351
          Etiska begränsningar
        • 352
          Adekvat målinriktning
        • 352
          Effektivitet och minimalt godtagbar praxis
        • 353
          Långsiktighet och förtroende
        • 354
          Självbestämmande, solidaritet och rättvisa
        • 356
          Svaga grupper, det globala perspektivet och yrkesetik
        • 356
          Svaga grupper, reella möjligheter och individens ansvar
        • 360
          Det globala perspektivet och ramverksproblemet
        • 362
          En yrkesetik för det svenska folkhälsoområdet
    • 367
      KAPITEL 16 Folkhälsovetenskap – perspektiv och framtid
        • Ingemar Andersson och Göran Ejlertsson
        • 367
          Bokens perspektiv
        • 367
          Alternativa perspektiv
        • 369
          Vad kunde också ha varit med i boken
        • 371
          Folkhälsovetenskap i framtiden
    • 377
      Personregister
    • 379
      Sakregister

Den är mycket innehållsrik, sakkunnigt skriven och främst avsedd som vidareläsning för dem som redan har grundkunskaper i ämnet.

Information

Redaktörer:
Ingemar Andersson Göran Ejlertsson
Kapitelförfattare:
Maria Albin Sven Ingmar Andersson Jan Forslin Ulf Gerdtham Peter Korp Christian Munthe Tore Nilstun Ewy Olander Ulf Olsson Staffan Skerfving
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144040097
Utgivningsår:
2009
Artikelnummer:
32836-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
384

Författare

Ingemar Andersson

Ingemar Andersson är specialist i allmänmedicin, docent i folkhälsovetenskap, tidigare verksam vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet. Ha...

Göran Ejlertsson

Göran Ejlertsson, professor i folkhälsovetenskap, har varit verksam vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad. Största delen av sitt yrkesli...

Maria Albin

Maria Albin, docent i arbets- och miljömedicin och överläkare vid Arbetsoch miljömedicin i Lund. Kliniskt verksam arbets- och miljömedicinare under...

Sven Ingmar Andersson

Professor Sven Ingmar Andersson är verksam vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Han är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av u...

Jan Forslin

Jan Forslin är leg. psykolog och professor i industriell arbetsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Hans forskning rör främst utfo...

Ulf Gerdtham

Ulf-G Gerdtham är professor i nationalekonomi vid universitetet i Aberdeen. Där leder han ett program om ojämlikhet i hälsa och hälsorelaterat bete...

Peter Korp

Peter Korp är lektor i idrottsvetenskap och docent i sociologi. Han arbetar som forskare och lärare vid Institutionen för kost- och idrottsvetenska...

Christian Munthe

Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Göteborgs universitet, Göteborg.

Tore Nilstun

Tore Nilstun, tidigare professor i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet och är sedan 2009 professor emeritus vid samma unive...

Ewy Olander

Ewy Olander är fil.dr i pedagogik, leg. sjuksköterska och vårdlärare, tidigare verksam som universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Blekinge Tek...

Ulf Olsson

Ulf Olsson är docent vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Ulf Olssons forskningsintresse rör nutidshistoriska pers...

Staffan Skerfving

Staffan Skerfving, professor emeritus, Institutionen för laboratoriemedicin, Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund.

Jane Springett

Jane Springett är professor i Health Promotion and Public Health vid Liverpool John Moores University. Hon har också varit gästprofessor vid Högsko...

Per Tillgren

Per Tillgren är med.dr, socionom och professor emeritus vid Mälardalens högskola i Västerås, Sverige. Per Tillgrens forskning har sin utgångspunkt ...

 ;