Varukorg
Varukorgen är tom!
Varukorgen inkl. moms 0 kr
Elektronisk distribution
Frakt inkl. moms 0 kr
Varav moms (6 %) 0 kr
Varav moms (25 %) 0 kr
Öresutjämning 0 kr
Att betala inkl. moms 0 kr

Folkhälsa som tvärvetenskap
- 11Förord
- 13Författarpresentationer
- 17KAPITEL 1 Folkhälsa – några begreppsdefinitioner
- Göran Ejlertsson och Ingemar Andersson
- 17Hälsobegreppet
- 21Folkhälsa, folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete
- 23Hälsofrämjande kontra sjukdomsförebyggande
- 26Bokens koppling till en bred folkhälsovetenskap
- 31KAPITEL 2 Folkhälsovetenskap i ett hundraårigt perspektiv
- Göran Ejlertsson
- 32Varför ett historiskt perspektiv
- 34Utvecklingen från en svensk horisont
- 36Folkhälsoarbete med medicinska förtecken
- 41Sverige i Europeiska Unionen
- 42Utveckling av ett genustänkande
- 44Mot The New Public Health
- 45Betydelsefulla personer
- 47WHO:s betydelse
- 50FN:s utvecklingsengagemang
- 52Prevention och promotion
- 52Skillnader i synsätt
- 54Några reflektioner över vetenskapen
- 57Framtida utmaningar
- 63KAPITEL 3 Biomedicin: viktig grund men också hinder
- Ingemar Andersson
- 64Några definitioner
- 64Historik
- 66Teoribildning och kunskapssyn
- 68Kunskapsinnehåll
- 69Socialmedicinen – en brygga till folkhälsovetenskapen
- 70Biomedicinens samverkan med folkhälsovetenskapen
- 72Positiva samverkanseffekter
- 77Negativ interaktion – medikalisering och brist på helhet
- 79Biomedicin och jämlikhet
- 80Hur arbetar hälso- och sjukvården i Sverige med folkhälsan
- 81Hälsofrämjande sjukhus
- 82Framtiden
- 87KAPITEL 4 Vård- och omvårdnadsvetenskap: hälsoarbete med individen i fokus
- Ewy Olander
- 88Den vårdvetenskapliga disciplinen
- 88Begrepp och innebörd
- 89Nightingale – en tidig aktör i folkhälsoarbetet
- 91Historisk tillbakablick
- 94Vård- och omvårdnadsteoretiska strukturer
- 95Vårdvetenskap och folkhälsovetenskap – gemensamt, särskilt, olikt
- 95Hälsa – folkhälsa
- 97Individ – befolkning
- 97Hälsofrämjande och förebyggande arbete – omvårdnad
- 101Integrering – komplement
- 102Dubbelslipade glasögon för sjuksköterskans hälsoarbete
- 103Utbildning och yrkesbenämning
- 103Folkhälsovetenskap i sjuksköterskors utbildning
- 106Hälsoinriktning i yrkestitel
- 107Mötesplats hälso- och sjukvårdspraktik
- 109Framåtblickar
- 113KAPITEL 5 Sociologi: hälsans sociala villkor
- Peter Korp
- 113Folkhälsovetenskap och sociologi
- 115Något om sociologi som disciplin
- 116En tillbakablick
- 117Hälsosociologi (medicinsk sociologi
- 117Strukturfunktionalism
- 119Symbolisk interaktionism
- 121Fenomenologi
- 123Konfliktteori
- 124Ojämlikhet och ohälsa: klass, kön, etnicitet
- 130Den sociala hälsomodellen
- 133Kritik och utveckling
- 135KAPITEL 6 Statistik: hälsostatistik speglar i huvudsak ohälsa
- Göran Ejlertsson
- 136Statistikens framväxt och användning
- 138Hälsostatistik
- 139Svensk statistik
- 143Internationell statistik
- 145Statistikens kvalitet
- 146Hälsomått
- 153Utvecklingsbehov
- 157KAPITEL 7 Epidemiologi: att bestämma folkhälsans innehåll och orsaker
- Ingemar Andersson
- 158Historisk tillbakablick
- 159Några teoretiska grundbultar inom epidemiologin
- 160Folkhälsa och deskriptiv epidemiologi
- 162QALY och DALY
- 164Nyare hälsomått
- 165Behovet av analytisk epidemiologi
- 169Individ- och grupprelaterade data
- 171Att påverka folkhälsan genom epidemiologin
- 172Monitorering
- 173Screening
- 174Genusaspekter
- 174Kritik mot epidemiologins roll för folkhälsan
- 177Framtiden
- 178Behov av folkhälsoepidemiologi
- 181KAPITEL 8 Politik: folkhälsa som politikområde
- Per Tillgren
- 181Hälsa och politik – legitimitetsfrågan
- 183Folkhälsopolitikens framväxt och innehåll
- 184Från hälso- och sjukvårdspolitik till folkhälsopolitik – det internationella perspektivet
- 186Det nationella perspektivet
- 189Den svenska utvecklingen i ett nordiskt perspektiv
- 191Policybegreppet och dess innehåll
- 193Den folkhälsopolitiska kontexten
- 193Folkhälsa utifrån ett sektorsperspektiv
- 195Folkhälsopolicyarbetets innehåll, aktörer, kontext och process
- 198Styrningsproblematiken i offentlig politik
- 198Statens styrning av folkhälsopolitiken
- 199Formerna för den politiska styrningen
- 202Nätverksstyrning – governance
- 203Politik och folkhälsovetenskap
- 209KAPITEL 9 Psykologi: utmaningar och samverkansmöjligheter
- Sven Ingmar Andersson
- 210Bilder av människan: kontrasterande visioner
- 212Medicinska perspektiv: biomedicin, biopsykosocial medicin
- 213Sociala perspektiv på hälsa och sjukdom: behov av teoriutveckling och förändringsarbete
- 214Psykologiska perspektiv: hälsopsykologi i utveckling
- 215Hälsopsykologi: den klassiska definitionen
- 216Hälsopsykologi: modeller för hälsa och hälsobeteende
- 218Klinisk hälsopsykologi
- 219Samhällsinriktad hälsopsykologi
- 219Kritisk hälsopsykologi
- 221Folkhälsopsykologi
- 222Hälsopsykologi och folkhälsa: att mötas i teoretiskt och praktiskt forsknings- och utvecklingsarbete
- 223Exempel från den egna forskningen
- 225Resursfördelning och sättet att fördela resurser
- 229KAPITEL 10 Pedagogik: folkhälsoarbetare som reflekterande praktiker
- Ulf Olsson
- 230Folkhälsoarbete som livslångt lärande
- 232Historiska erfarenheter som grund för reflektion
- 232Innan välfärdsstaten
- 235Under välfärdsstaten
- 237Historien som redskap för reflektion över samtiden
- 238Lärandeteori som grund för reflektion
- 239Organisatoriskt lärande
- 240Lärande ur sociokulturellt perspektiv
- 243Sociokulturella perspektiv och reflektion kring folkhälsoarbete
- 244Didaktiska frågor som grund för reflektion
- 245Didaktik som meningstillägnande
- 246Didaktik som meningserbjudande
- 247Didaktik som möte mellan meningshorisonter
- 248Folkhälsopedagogiska utmaningar i ett pluralistiskt samhälle
- 251KAPITEL 11 Kultur: att införliva den holistiska och mänskliga aspekten
- Jane Springett
- 252Begrepp inom hälsa och kultur
- 254Kultur som ett medel för att uttrycka en lekmanna-modell för hälsa
- 255Humaniora och kultur som ett forskningsredskap för att förstå hälsa
- 257Kultur, konst, humaniora och hälsa: vad räknas som bevis
- 259Deltagarbaserad lokal kultur som arbetsmetod inom folkhälsoarbetet
- 263Några exempel på lokala kultur för hälsa-projekt
- 263Bradford kultur för hälsa: att engagera etniska grupper
- 263Common Knowledge: en övergripande metod
- 265Looking well: om det isolerade lantlivet
- 266Teater och hälsa: projektet Vital Youth i London och El Teatro Lucha i Texas
- 267Slutsatser
- 271KAPITEL 12 Arbetsvetenskap: hälsa och effektivitet
- Jan Forslin
- 272Om ändliga och mänskliga resurser
- 274Resursbrist – en tautologi
- 279Produktivitet
- 282Täljaren
- 284Hållbara arbetssystem
- 286Tandläkaren som tappade sugen
- 288Post scriptum
- 293KAPITEL 13 Arbets- och miljömedicin: miljöfrågor viktiga för folkhälsan
- Maria Albin och Staffan Skerfving
- 294Några nedslag i arbets- och miljömedicinens historia
- 294Arbets- och miljömedicinen inom folkhälsovetenskapen och folkhälsoarbetet
- 295Köns- och genusaspekter
- 297Arbetsmiljöns betydelse för folkhälsan
- 297Arbetsmiljöns andel av sjukdomsbördan
- 297Samsyn om vikten av en god arbetsmiljö
- 297Arbetsmiljöverkets tillsyn
- 298Resurser på arbetsmiljöområdet
- 299Några viktiga arbetsrelaterade ohälsoproblem
- 305Den allmänna miljöns betydelse för folkhälsan
- 305Samhällets resurser för prevention
- 306Luftföroreningar
- 310Föda
- 312Andra hälsoproblem orsakade av den allmänna miljön
- 313Arbets- och miljömedicinska problem och framtiden
- 317KAPITEL 14 Ekonomi: att värdera insatser för hälsa
- Ulf-G Gerdtham
- 318Hälsoekonomins innehåll
- 319Hälsoekonomiska utvärderingar
- 321Vad är en kostnad
- 321Olika typer av utvärderingar
- 323Analysens perspektiv
- 323Tidshorisonten
- 324Utfallsmått – mätning av hälsa
- 326Individens hälsorelaterade beteende
- 326Teoretisk bakgrund – efterfrågan på hälsa och hälsoinsatser
- 330Exempel på empiriska studier och olika användningar
- 335Rationellt beroende i ekonomisk analys
- 335Framtida forskningsbehov
- 339KAPITEL 15 Etik: grundfrågor och konfliktområden
- Christian Munthe
- 340Vad är etik? Vad är folkhälsa
- 342Etiska frågor inom folkhälsoområdet
- 344Folkhälsoområdets mål
- 344Det traditionella folkhälsomålet
- 346Jämlikhet och självbestämmande
- 347Konflikter mellan målen
- 348Integrerade mål
- 351Etiska begränsningar
- 352Adekvat målinriktning
- 352Effektivitet och minimalt godtagbar praxis
- 353Långsiktighet och förtroende
- 354Självbestämmande, solidaritet och rättvisa
- 356Svaga grupper, det globala perspektivet och yrkesetik
- 356Svaga grupper, reella möjligheter och individens ansvar
- 360Det globala perspektivet och ramverksproblemet
- 362En yrkesetik för det svenska folkhälsoområdet
- 367KAPITEL 16 Folkhälsovetenskap – perspektiv och framtid
- Ingemar Andersson och Göran Ejlertsson
- 367Bokens perspektiv
- 367Alternativa perspektiv
- 369Vad kunde också ha varit med i boken
- 371Folkhälsovetenskap i framtiden
- 377Personregister
- 379Sakregister
Den är mycket innehållsrik, sakkunnigt skriven och främst avsedd som vidareläsning för dem som redan har grundkunskaper i ämnet.
Information
- Redaktörer:
- Ingemar Andersson Göran Ejlertsson
- Kapitelförfattare:
- Maria Albin Sven Ingmar Andersson Jan Forslin Ulf Gerdtham Peter Korp Christian Munthe Tore Nilstun Ewy Olander Ulf Olsson Staffan Skerfving
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144040097
- Utgivningsår:
- 2009
- Artikelnummer:
- 32836-01
- Upplaga:
- Första
- Sidantal:
- 384