Varukorg
Varukorgen inkl. moms 0 kr
Elektronisk distribution
Frakt inkl. moms 0 kr
Varav moms (6 %) 0 kr
Varav moms (25 %) 0 kr
Öresutjämning 0 kr
Att betala inkl. moms 0 kr

Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter

Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter
Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.
På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.
Författarpresentation 11
Inledning 13
Rolf Helldin
Specialpedagogikens karaktär 13
Analysens ramar 14
Bokens struktur 15
Del I Tankegångar och analys
1 Om sociala skillnader – tankegångar och analys 23
Rolf Helldin
1.1 Demokratisk värdegrund och en skola för alla 23
1.2 Tidig pluralism och medborgarskap 30
Några reflektioner om pluralism och fysiska möten 33
1.3 Kulturella möjligheter, hinder och förändring 37
1.4 En kritisk analys 40
1.4.1 Kritisk analys och dialog 41
1.4.2 Kritik och specialpedagogik 44
1.5 Demokratins tredje väg – finns den? 47
1.5.1 Dialog och rekonstruktion 48
1.5.2 Gutmann och alternativen 50
1.5.2.1 Familjestaten 53
1.5.2.2 Staten som familj 55
1.5.2.3 Staten bestående av individer 56
1.5.3 En demokratisk utbildning 59
Några reflektioner om kompromisser 61
1.5.4 Forskningsprojekten igen 64
Del II Illustrationer av möjligheterna, problemen och deras praktik
2 Om skolsvårigheter på golvet – problem och möjligheter 69
Rolf Helldin
2.1 Fyra perspektiv i forskningen 69
2.1.1 Gapet mellan teori och praktik 69
2.1.1.1 Differentieringsprocesser 74
2.1.2 Kulturell problematik 81
2.1.2.1 Integreringens möjligheter och behov 81
2.1.2.2 Den globala normaliseringsideologin 85
2.1.2.3 Det historiskt kulturella avskiljandet av ”främlingar” 88
Några försök till fördjupade reflektioner om normalitet och demokrati 93
2.1.3 Klassproblem 99
2.1.3.1 Lika möjlighet kontra lika villkor 99
2.1.3.2 ”Förskolningsprincipen” 102
2.1.3.3 Social bakgrund, studieresultat och samhällelig kontroll 104
Några historiska reflektioner kring status, organisation och äldre gymnasieutbildning 107
2.1.3.4 Det långa sociala arvet från den äldre gymnasieskolan 109
2.1.3.5 Den programutformade gymnasieskolan 114
2.1.3.6 Frihetens första decennier – vem gynnar valen? 118
2.1.3.7 Valfrihet i dag – och framtiden då? 120
Några relaterade reflektioner inför dagens och morgondagens pedagogiska vardag – ett försök till en snabb överblick 124
2.1.4 Arbetsmarknadssituationer 126
2.1.4.1 Trenden under 1990-talet 127
2.1.4.2 Det sociala arvet i ett internationellt perspektiv 138
2.1.4.3 Arbetsmarknaden och programmen i dag 140
Några reflektioner 143
2.2 Lagen och läroplanen i obligatoriska skolan – paradigmskiftet på 1990-talet 144
2.3 Gymnasiets åtgärder mot skolsvårigheter 147
2.3.1 Skolfrånvaro i dag 148
2.3.2 Några svåråtkomliga problem med det tidigare individuella programmet – balansen mellan styrning och valfrihet 152
Några reflektioner 157
2.3.3 Introduktionsprogrammen – ”preparera och kompensera” 158
2.3.4 Skolans inofficiella åtgärder för ungdomar 161
Några reflektioner 163
2.3.5 Slutligen: Något om åtgärders påverkan på självkänslan 163
2.4 Problemlösning i samarbete – ansikte mot ansikte och ansvar 166
2.4.1 Gruppen 166
Några allmänna reflektioner om nära problemlösande metoder 170
Referenser 172
Del III Begreppet inkludering
3 Möjligheter till inkludering och social samlevnad i utbildning 183
Désirée von Ahlefeld Nisser
3.1 De individuella nivåerna: Mia och Lovisa 183
3.1.1 Teoretiska utgångspunkter 184
3.1.2 Samtal med Mia om en utmanande skolsituation 187
3.1.2.1 Mia berättar – lyssna på den Andres genomlevda erfarenheter 187
3.1.2.2 Mia föreslår lösningar – den kompetente Andre 189
3.1.2.3 Mias röst genom Eva – att bry sig om den röst som inte hörs 190
3.1.2.4 Ömsesidigt lärande 191
3.1.2.5 Samtal med fokus på lärandesituationer 192
Några reflektioner 193
3.2 Samtal om Lovisas läs- och skrivsvårigheter 195
3.2.1 Lyssna! 195
3.2.2 Ett ömsesidigt lärande 197
3.2.3 Utgå från det som fungerar 198
3.2.4 Medvetandegörande 199
3.2.5 Den kompetente Andre 201
Några reflektioner med sammanfattning av kapitlet 202
Referenser 204
4 Skolmarknaden och konsumenter i behov av särskilt stöd 205
Jude K. Tah
4.1 Inledning 205
4.2 Skolmarknadsreformer på 1990-talet 206
4.2.1 Ett fritt skolvalssystem 207
4.2.2 Privata aktörers deltagande i det offentliga skolsystemet 208
4.2.3 Konkurrens mellan skolor 209
4.2.4 Ett kundbaserat skolpengssystem 210
4.2.5 Vinst för privata aktörer 211
4.2.6 Lokal styrning av skolan 212
Några reflektioner om två motsatta perspektiv på skolmarknaden 213
4.3 Den specialpedagogiska marknadens framväxt 216
4.4 Skolans marknadsföring – vad betyder den för konsumenter i behov av särskilt stöd? 221
4.5 Föräldrars erfarenheter av att välja skolor 223
Några reflektioner 225
Referenser 226
5 Grus i maskineriet? 231
Inga-Lill Mattsson
5.1 Intervjuerna 233
5.1.1 Lärargruppen 234
5.1.2 Föräldragruppen 234
5.2 Om livsvärlden 237
5.3 Historisk tillbakablick 238
5.4 Kan vi leva tillsammans i skolan? 243
5.4.1 Inkludering kontra integrering 244
5.4.2 En bred syn 245
5.5 Specialpedagogik och normalisering 251
5.6 Sammanfattande diskussion av några slutsatser 253
Några avslutande reflektioner 256
Referenser 257
6 En demokratisk blick på gymnasieskolan 261
Joacim Ramberg
6.1 Bakgrund 262
6.1.1 Tre utbildningsreformer som grund för dagens gymnasieskola 262
6.2 Teoretiska verktyg – en förskjutning av skolans fundamentala värderingar 263
6.2.1 Gert Biesta och det demokratiska subjektet 265
6.2.2 Nancy Fraser – en teori om social rättvisa 267
6.3 Specialpedagogiska nedslag 268
6.3.1 Specialpedagogisk bemanning på gymnasieskolorna 268
6.3.2 Nivågruppering – ett differentieringsverktyg för skolorna 269
6.3.3 Specialpedagogiskt stöd utanför elevens ordinarie undervisningsgrupp 270
6.4 Diskussion 270
Referenser 274
Några korta reflektioner över Del III – var finns utvägarna? 277
Rolf Helldin
Del IV Avslutning
7 Kunskapsbegreppets kärna 281
Rolf Helldin
7.1 Immanuel Kant om kunskapsstrukturer och kategorisering 281
Några reflektioner om förnuft och kategorisering 281
7.1.1 Schematism i lika-dynamiken 290
8 Summerande diskussion 295
Rolf Helldin, Désirée von Ahlefeld Nisser, Inga–Lill Mattsson, Joacim Ramberg & Jude Tah
8.1 Möjliga pedagogiska steg mot en mer demokratisk gymnasieskola 299
8.1.1 Den demokratiska skolan 299
Referenser 304
Person- och sakregister 305
Information
- Redaktörer:
- Rolf Helldin
- Kapitelförfattare:
- Désirée von Ahlefeld Nisser Inga-Lill Mattson Joacim Ramberg Jude Tah
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144159294
- Utgivningsår:
- 2022
- Artikelnummer:
- 45240-01
- Upplaga:
- Första
- Sidantal:
- 312
Information
- Redaktörer:
- Rolf Helldin
- Kapitelförfattare:
- Désirée von Ahlefeld Nisser Inga-Lill Mattson Joacim Ramberg Jude Tah
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144178820
- Utgivningsår:
- 2022
- Artikelnummer:
- 45240-SB01
- Upplaga:
- Första