Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter

Om ideologi, teori och praktik i dåtid, nutid och framtid
Skickas följande arbetsdag

Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter

Om ideologi, teori och praktik i dåtid, nutid och framtid

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Genom bokens diskussion av och perspektiv på kvalitet och innebörder i skolverksamheter, ges läsarna av Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter möjligheter att genom samlade slutsatser och reflexionsavsnitt i texten, tolka och diskutera skeenden på gymnasiet i nutid med samhällsutvecklingen som backspegel. Övergripande fokus gäller rättigheten, värdet och känslan av att uppleva sig tillhöra en gemenskap. Med hjälp av nutida och historiska nedslag i fors...

Genom bokens diskussion av och perspektiv på kvalitet och innebörder i skolverksamheter, ges läsarna av Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter möjligheter att genom samlade slutsatser och reflexionsavsnitt i texten, tolka och diskutera skeenden på gymnasiet i nutid med samhällsutvecklingen som backspegel. Övergripande fokus gäller rättigheten, värdet och känslan av att uppleva sig tillhöra en gemenskap. Med hjälp av nutida och historiska nedslag i forskning lotsas läsaren in i analyser av i skolsammanhang obearbetade tankebanor. Boken kan på så sätt fungera pedagogiskt och socialt idéskapande: Den stimulerar till diskussion, eftertanke och handling för framtida skolverksamheter. Härmed ges, framhåller författarna, både studerande och lärare förutsättningar att formulera goda argument och utvägar för att agera insiktsfullt i sin yrkesvardag. Boken vänder sig till blivande och verksamma specialpedagoger, pedagoger och skolledare samt forskare och lärare i specialpedagogik, pedagogik, psykologi, sociologi och utbildningshistoria. Även den samhällsintresserade allmänheten kan ha stort utbyte av boken.

Författarpresentation 11

Inledning 13

Rolf Helldin

Specialpedagogikens karaktär 13

Analysens ramar 14

Bokens struktur  15

Del I Tankegångar och analys

 1 Om sociala skillnader –tankegångar och analys 23

Rolf Helldin

1.1 Demokratisk värdegrund och en skola för alla  23

1.2 Tidig pluralism och medborgarskap 30

Några reflektioner om pluralism och fysiska möten 33

1.3 Kulturella möjligheter, hinder och förändring  37

1.4 En kritisk analys 40

1.4.1 Kritisk analys och dialog  41

1.4.2 Kritik och specialpedagogik 44

1.5 Demokratins tredje väg – finns den? 47

1.5.1 Dialog och rekonstruktion 48

1.5.2 Gutmann och alternativen 50

1.5.2.1 Familjestaten  53

1.5.2.2 Staten som familj 55

1.5.2.3 Staten bestående av individer 56

1.5.3 En demokratisk utbildning  59

Några reflektioner om kompromisser 61

1.5.4 Forskningsprojekten igen 64

Del II Illustrationer av möjligheterna, problemen och deras praktik

 2 Om skolsvårigheter på golvet –problem och möjligheter 69

Rolf Helldin

2.1 Fyra perspektiv i forskningen 69

2.1.1 Gapet mellan teori och praktik  69

2.1.1.1 Differentieringsprocesser 74

2.1.2 Kulturell problematik  81

2.1.2.1 Integreringens möjligheter och behov 81

2.1.2.2 Den globala normaliseringsideologin  85

2.1.2.3 Det historiskt kulturella avskiljandet av ”främlingar” 88

Några försök till fördjupade reflektioner om normalitet och demokrati 93

2.1.3 Klassproblem 99

2.1.3.1 Lika möjlighet kontra lika villkor 99

2.1.3.2 ”Förskolningsprincipen” 102

2.1.3.3 Social bakgrund, studieresultat och samhällelig kontroll 104

Några historiska reflektioner kring status, organisation och äldre gymnasieutbildning  107

2.1.3.4 Det långa sociala arvet från den äldre gymnasieskolan 109

2.1.3.5 Den programutformade gymnasieskolan  114

2.1.3.6 Frihetens första decennier – vem gynnar valen?  118

2.1.3.7 Valfrihet i dag – och framtiden då? 120

Några relaterade reflektioner inför dagens och morgondagens pedagogiska vardag –ettförsök till en snabb överblick 124

2.1.4 Arbetsmarknadssituationer 126

2.1.4.1 Trenden under 1990-talet 127

2.1.4.2 Det sociala arvet i ett internationellt perspektiv 138

2.1.4.3 Arbetsmarknaden och programmen i dag  140

Några reflektioner 143

2.2 Lagen och läroplanen i obligatoriska skolan – paradigmskiftet på 1990-talet  144

2.3 Gymnasiets åtgärder mot skolsvårigheter 147

2.3.1 Skolfrånvaro i dag  148

2.3.2 Några svåråtkomliga problem med det tidigare individuella programmet –balansenmellan styrning och valfrihet 152

Några reflektioner 157

2.3.3 Introduktionsprogrammen – ”preparera och kompensera” 158

2.3.4 Skolans inofficiella åtgärder för ungdomar 161

Några reflektioner 163

2.3.5 Slutligen: Något om åtgärders påverkan på självkänslan  163

2.4 Problemlösning i samarbete – ansikte mot ansikte och ansvar 166

2.4.1 Gruppen 166

Några allmänna reflektioner om nära problemlösande metoder 170

Referenser 172

Del III Begreppet inkludering

 3 Möjligheter till inkludering och social samlevnad i utbildning 183

Désirée von Ahlefeld Nisser

3.1 De individuella nivåerna: Mia och Lovisa 183

3.1.1 Teoretiska utgångspunkter 184

3.1.2 Samtal med Mia om en utmanande skolsituation 187

3.1.2.1 Mia berättar – lyssna på den Andres genomlevda erfarenheter 187

3.1.2.2 Mia föreslår lösningar – den kompetente Andre 189

3.1.2.3 Mias röst genom Eva – att bry sig om den röst som inte hörs 190

3.1.2.4 Ömsesidigt lärande 191

3.1.2.5 Samtal med fokus på lärandesituationer 192

Några reflektioner 193

3.2 Samtal om Lovisas läs- och skrivsvårigheter 195

3.2.1 Lyssna! 195

3.2.2 Ett ömsesidigt lärande 197

3.2.3 Utgå från det som fungerar  198

3.2.4 Medvetandegörande 199

3.2.5 Den kompetente Andre 201

Några reflektioner med sammanfattning av kapitlet 202

Referenser 204

 4 Skolmarknaden och konsumenter i behov av särskilt stöd 205

Jude K. Tah

4.1 Inledning 205

4.2 Skolmarknadsreformer på 1990-talet  206

4.2.1 Ett fritt skolvalssystem 207

4.2.2 Privata aktörers deltagande i det offentliga skolsystemet 208

4.2.3 Konkurrens mellan skolor 209

4.2.4 Ett kundbaserat skolpengssystem 210

4.2.5 Vinst för privata aktörer  211

4.2.6 Lokal styrning av skolan 212

Några reflektioner om två motsatta perspektiv på skolmarknaden 213

4.3 Den specialpedagogiska marknadens framväxt 216

4.4 Skolans marknadsföring – vad betyder den för konsumenter i behov av särskilt stöd? 221

4.5 Föräldrars erfarenheter av att välja skolor 223

Några reflektioner 225

Referenser 226

 5 Grus i maskineriet? 231

Inga-Lill Mattsson

5.1 Intervjuerna 233

5.1.1 Lärargruppen 234

5.1.2 Föräldragruppen 234

5.2 Om livsvärlden 237

5.3 Historisk tillbakablick 238

5.4 Kan vi leva tillsammans i skolan?  243

5.4.1 Inkludering kontra integrering  244

5.4.2 En bred syn 245

5.5 Specialpedagogik och normalisering 251

5.6 Sammanfattande diskussion av några slutsatser 253

Några avslutande reflektioner 256

Referenser 257

 6 En demokratisk blick pågymnasieskolan 261

Joacim Ramberg

6.1 Bakgrund  262

6.1.1 Tre utbildningsreformer som grund för dagens gymnasieskola 262

6.2 Teoretiska verktyg – en förskjutning av skolans fundamentala värderingar 263

6.2.1 Gert Biesta och det demokratiska subjektet 265

6.2.2 Nancy Fraser – en teori om social rättvisa 267

6.3 Specialpedagogiska nedslag 268

6.3.1 Specialpedagogisk bemanning pågymnasieskolorna 268

6.3.2 Nivågruppering –ettdifferentieringsverktyg för skolorna 269

6.3.3 Specialpedagogiskt stöd utanför elevens ordinarie undervisningsgrupp 270

6.4 Diskussion 270

Referenser 274

Några korta reflektioner över Del III –varfinns utvägarna? 277

Rolf Helldin

Del IV Avslutning

 7 Kunskapsbegreppets kärna 281

Rolf Helldin

7.1 Immanuel Kant om kunskapsstrukturer och kategorisering 281

Några reflektioner om förnuft och kategorisering  281

7.1.1 Schematism i lika-dynamiken 290

8 Summerande diskussion 295

Rolf Helldin, Désirée von Ahlefeld Nisser, Inga–Lill Mattsson, Joacim Ramberg & Jude Tah

8.1 Möjliga pedagogiska steg mot en merdemokratisk gymnasieskola 299

8.1.1 Den demokratiska skolan 299

Referenser 304

Person- och sakregister 305

Information

Redaktörer:
Rolf Helldin
Kapitelförfattare:
Désirée von Ahlefeld Nisser Inga-Lill Mattson Joacim Ramberg Jude Tah
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144159294
Utgivningsår:
2022
Artikelnummer:
45240-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
312

Författare

Rolf Helldin

Rolf Helldin är professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hans forskning koncentrerar sig på utbildningars sociala och orga...

Désirée von Ahlefeld Nisser

Désirée von Ahlefeld Nisser, fil.dr i specialpedagogik och docent i pedagogik, har varit verksam som lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna. År 2...

Inga-Lill Mattson

Inga-Lill Mattsson är fil.dr i specialpedagogik och lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse be...

Joacim Ramberg

Joacim Ramberg är docent i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse berör utbildningsfrågor på organisatio...

Jude Tah

Jude K. Tah är fil.dr i specialpedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse...

 ;

Genom bokens diskussion av och perspektiv på kvalitet och innebörder i skolverksamheter, ges läsarna av Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter möjligheter att genom samlade slutsatser och reflexionsavsnitt i texten, tolka och diskutera skeenden på gymnasiet i nutid med samhällsutvecklingen som backspegel. Övergripande fokus gäller rättigheten, värdet och känslan av att uppleva sig tillhöra en gemenskap. Med hjälp av nutida och historiska nedslag i fors...

Genom bokens diskussion av och perspektiv på kvalitet och innebörder i skolverksamheter, ges läsarna av Specialpedagogik, pluralism och sociala utvägar i gymnasieskolans verksamheter möjligheter att genom samlade slutsatser och reflexionsavsnitt i texten, tolka och diskutera skeenden på gymnasiet i nutid med samhällsutvecklingen som backspegel. Övergripande fokus gäller rättigheten, värdet och känslan av att uppleva sig tillhöra en gemenskap. Med hjälp av nutida och historiska nedslag i forskning lotsas läsaren in i analyser av i skolsammanhang obearbetade tankebanor. Boken kan på så sätt fungera pedagogiskt och socialt idéskapande: Den stimulerar till diskussion, eftertanke och handling för framtida skolverksamheter. Härmed ges, framhåller författarna, både studerande och lärare förutsättningar att formulera goda argument och utvägar för att agera insiktsfullt i sin yrkesvardag. Boken vänder sig till blivande och verksamma specialpedagoger, pedagoger och skolledare samt forskare och lärare i specialpedagogik, pedagogik, psykologi, sociologi och utbildningshistoria. Även den samhällsintresserade allmänheten kan ha stort utbyte av boken.

Information

Redaktörer:
Rolf Helldin
Kapitelförfattare:
Désirée von Ahlefeld Nisser Inga-Lill Mattson Joacim Ramberg Jude Tah
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144178820
Utgivningsår:
2022
Artikelnummer:
45240-SB01
Upplaga:
Första

Författare

Rolf Helldin

Rolf Helldin är professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hans forskning koncentrerar sig på utbildningars sociala och orga...

Désirée von Ahlefeld Nisser

Désirée von Ahlefeld Nisser, fil.dr i specialpedagogik och docent i pedagogik, har varit verksam som lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna. År 2...

Inga-Lill Mattson

Inga-Lill Mattsson är fil.dr i specialpedagogik och lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse be...

Joacim Ramberg

Joacim Ramberg är docent i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse berör utbildningsfrågor på organisatio...

Jude Tah

Jude K. Tah är fil.dr i specialpedagogik och universitetslektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse...

 ;