Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Att förstå skolans naturvetenskap

Forskningsresultat och nya idéer
Skickas följande arbetsdag

Om en god vän som du bjudit hem ringer upp dig för att få reda på vägen så frågar du Var är du nu? Det är först när du vet detta som du kan vara till hjälp. I skolan bjuder vi in eleverna till naturvetenskapens värld. För att hjälpa dem att finna vägar till denna måste frågan Var är du nu? ställas och besvaras. Detta har gjorts sedan 1980-talet av ämnesdidaktiska forskare världen över. De har studerat naturvetenskaplig undervisning och hur elever uppfattar och resonerar om olika aspekter av o...

Om en god vän som du bjudit hem ringer upp dig för att få reda på vägen så frågar du Var är du nu? Det är först när du vet detta som du kan vara till hjälp. I skolan bjuder vi in eleverna till naturvetenskapens värld. För att hjälpa dem att finna vägar till denna måste frågan Var är du nu? ställas och besvaras. Detta har gjorts sedan 1980-talet av ämnesdidaktiska forskare världen över. De har studerat naturvetenskaplig undervisning och hur elever uppfattar och resonerar om olika aspekter av omvärlden. Exempel på sådana är jorden i rymden, ljus, ljud, värme, el-kretsar, materiens egenskaper, människokroppen, livets kontinuitet och organismers samspel med varandra och sin omgivning. Forskningen har gett oss många och intressanta beskrivningar av elevers utgångsläge - deras vardagsföreställningar om naturvetenskapliga företeelser. Nya perspektiv på möjligheter och svårigheter att begripa skolans naturvetenskap har också öppnats. Resultaten hjälper läraren att navigera i klarare sikt då han eller hon planerar och genomför sin undervisning. Boken består av tre delar: System jorden, Biologi samt Fysik och kemi. En webbplats med fördjupande artiklar ingår också. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grundskola och gymnasium, lärarutbildare och andra med intresse för naturvetenskap och lärande.

    • 13
      Förord
    • 15
      Inledning
    • 17
      KAPITEL1 Teoretisk bakgrund
        • 17
          Piaget och elevperspektivet
        • 17
          Stadieteorin
        • 18
          Piagets konstruktivistiska syn på kunnande och lärande
        • 20
          Vardagsföreställningar
        • 20
          Vygotskij och ”mind in society”
        • 22
          Innehållsorienterade teorier
        • 23
          Allmänna aspekter
        • 24
          Aspekter som gäller naturvetenskapens karaktär
        • 25
          Innehållsspecifika aspekter
        • 25
          Vardagsföreställningar – vän eller fiende?
    • 27
      KAPITEL2 Naturvetenskap för att förstå omvärlden
        • 27
          En helhetsbild för planering
        • 29
          Avgränsningar
        • 30
          System jorden
        • 32
          Webbplats
  • 35
    DEL 1 System jorden
    • 37
      KAPITEL3 Jorden i rymden
        • 37
          Bakgrund
        • 40
          Undersökningsresultat
        • 40
          Jorden och gravitationen
        • 42
          Dag och natt
        • 44
          Årstider
        • 47
          Månen
        • 51
          Solen
        • 52
          Universums uppkomst
        • 54
          Kommentarer
        • 54
          Likheter och olikheter mellan undersökningar
        • 54
          Växelspelet mellan observationer och tankemodell
        • 56
          Vad menas med att förstå?
    • 57
      KAPITEL4 Energiflödet på jorden
        • 57
          Bakgrund
        • 60
          Energiflödet i bostaden
        • 60
          Resande
        • 60
          Vår föda
        • 61
          Undersökningsresultat
        • 61
          Att följa energin från solen
        • 63
          Fossil- och kärnenergi – vilka proportioner?
        • 65
          Varför spara energi?
        • 66
          Vad kan en familj göra för att spara energi?
        • 68
          Kommentarer
        • 68
          Energiflödet och system NTS
        • 69
          Globalt och lokalt perspektiv
        • 70
          Många energilärare behövs
    • 71
      KAPITEL5 Människan och atmosfären
        • 71
          Bakgrund
        • 71
          Ozonlagret och dess betydelse
        • 73
          Växthuseffekten och dess förstärkning
        • 75
          Undersökningsresultat
        • 75
          Ozonlagret
        • 78
          Växthuseffekten
        • 84
          Den pågående klimatförändringen – en samhällsfråga
        • 87
          Kommentarer
        • 87
          Växthuseffekten och system NTS
        • 88
          Växthuseffekten och dess förstärkning
    • 91
      KAPITEL6 Vattnets kretslopp
        • 91
          Bakgrund
        • 93
          Undersökningsresultat
        • 93
          Avdunstning
        • 94
          Kokning
        • 95
          Kondensation
        • 97
          Moln
        • 98
          Att rita en flod
        • 100
          Vattencykelns atmosfäriska del
        • 102
          Vatten till kontinenterna och näring till haven
  • 103
    Grundvatten – en bortglömd del av vattencykeln?
        • 104
          Kommentarer
        • 104
          Vattencykeln och system NTS
  • 107
    DEL 2 Biologi
    • 109
      KAPITEL7 Om biosfären och skolans biologi
        • 109
          System jorden, biosfären och människan
        • 110
          Skolans biologi i två tablåer
    • 113
      KAPITEL8 Ekosystem
        • 113
          Bakgrund
        • 113
          Ekosystemets struktur
        • 114
          Energiflödet genom ett ekosystem
        • 117
          En väv av beroenden
        • 118
          Kretslopp
        • 119
          Ekosystemtänkande
        • 120
          Undersökningsresultat
        • 120
          Växt, djur, producent och konsument
        • 122
          Näringskedjor och -vävar
        • 128
          Vilka följder har larvangreppet?
        • 130
          Är det ett problem att arter dör ut?
        • 132
          Kretslopp
        • 133
          Kommentarer
    • 135
      KAPITEL9 Fotosyntes, respiration och nedbrytning
        • 135
          Bakgrund
        • 135
          Fotosyntes
        • 137
          Respiration
        • 138
          Nedbrytning
        • 138
          Undersökningsresultat
        • 138
          Varifrån kommer biomassan?
        • 140
          Hur får växterna sin föda?
        • 140
          Respiration och att andas
        • 142
          Vad händer vid nedbrytning?
        • 145
          Att uttrycka det biologiska kunnandets komplexitet
        • 147
          Atomer, molekyler och celler
        • 149
          Kommentarer
    • 151
      KAPITEL10 Människokroppens byggnad och funktion
        • 151
          Bakgrund
        • 151
          Undervisningsmöjligheter
        • 152
          Skolans ambitioner och elevens utgångsläge
        • 153
          Undersökningsresultat
        • 154
          Vad finns inuti kroppen?
        • 155
          Hjärta och blodomlopp
        • 158
          Lungor och andning
        • 159
          Huden
        • 160
          Hjärna och nerver
        • 162
          Vad händer med födan sedan den intagits?
        • 163
          Energi
        • 165
          Integrerad förståelse av respiration
        • 168
          Kommentarer
    • 171
      KAPITEL11 Livscykler
        • 171
          Bakgrund
        • 173
          Undersökningsresultat
        • 173
          Vad är levande?
        • 175
          Livscykler
        • 177
          Frön
        • 178
          Reproduktion
        • 184
          Kommentarer
    • 189
      KAPITEL12 Genetik
        • 189
          Bakgrund
        • 189
          Motiv för undervisning
        • 191
          Det begreppsliga innehållet i skolans genetikundervisning
        • 193
          Undersökningsresultat
        • 196
          Vad består gener av?
        • 197
          Var i kroppen finns gener?
        • 198
          Kromosomer och genetisk information i olika slags celler
        • 200
          Mitos och meios
        • 202
          Växter
        • 203
          Fyra modeller av gener
        • 207
          Kommentarer
    • 209
      KAPITEL13 Evolution
        • 209
          Bakgrund
        • 209
          Teorin om evolution genom naturligt urval
        • 210
          Lamarck
        • 211
          Var kommer slumpen in i evolutionen?
        • 212
          Artbildning
        • 212
          Har evolutionen ett mål eller syfte?
        • 212
          Evolutionsteorin och ekosystem
        • 213
          Undersökningsresultat
        • 213
          Evolution vid behov
        • 216
          Evolution genom brist på användning
        • 216
          Variation
        • 218
          Anpassning – ett ord med flera betydelser
        • 219
          Betingelser som gynnar lärande av evolutionsteorin
        • 220
          Evolutionär tid
        • 220
          Slumpens roll
        • 221
          Variation i ärftliga egenskaper
        • 222
          Överlevnad, reproduktion och ackumulering
        • 223
          Organisationsnivåer
        • 223
          Kommentarer
        • 223
          Olika typer av förklaringar inom biologin
        • 225
          När kan teorin om evolution introduceras?
        • 225
          Människan och livets evolution
  • 227
    DEL 3 Fysik och kemi
    • 229
      KAPITEL14 Energi
        • 229
          Bakgrund
        • 229
          Energi som abstrakt kvantitet
        • 230
          Ett konkretare alternativ
        • 232
          En vanlig missuppfattning om lägesenergi
        • 233
          Undersökningsresultat
        • 234
          Vardagsföreställningar
        • 239
          Energins bevarande
        • 242
          Att samordna vardagligt och vetenskapligt tänkande
        • 244
          Kommentarer
        • 244
          Ett energibegrepp för liv och samhälle
    • 247
      KAPITEL15 Temperatur och värme
        • 247
          Bakgrund
        • 247
          Värme som vetenskapligt begrepp
        • 249
          Undersökningsresultat
        • 249
          Undersökningar med tonvikt på temperatur
        • 258
          Undersökningar med tonvikt på värme
        • 261
          Kommentarer
        • 261
          En analysmodell
        • 263
          Inneboende kausalitet kontra växelverkan
    • 265
      KAPITEL16 Ljuset och dess egenskaper
        • 265
          Bakgrund
        • 265
          Strålning ett viktigt innehåll
        • 266
          Varför idéhistoria?
        • 267
          Ljusets idéhistoria från antiken till Newton
        • 274
          Är Keplers strålbegrepp att föredra?
        • 276
          Undersökningsresultat
        • 276
          Ljusets existens och utbredning
        • 278
          Skugga
        • 280
          Ljusets utbredning och seende – två skilda saker?
        • 283
          Om länken mellan objekt som ses och ögonen
        • 286
          Avbildning
        • 290
          Färger
        • 291
          Kommentarer
        • 291
          Teoretiskt tänkande
        • 293
          Idéhistoriska inslag
        • 293
          Vad gynnar lärande av geometrisk optik?
    • 295
      KAPITEL17 Ljudet och dess egenskaper
        • 295
          Bakgrund
        • 295
          Jämförelse av ljus och ljud
        • 297
          Några noteringar från akustikens historia
        • 298
          Undersökningsresultat
        • 298
          Hur ljud uppstår
        • 299
          Överföring av ljud
        • 301
          Ljudets natur
        • 302
          Vad inverkar på ljudets hastighet?
        • 304
          Kommentarer
        • 304
          Ljud som fysikalisk företeelse
        • 304
          Ljud och hörselhälsa
    • 307
      KAPITEL18 Magnetism och elektricitet
        • 307
          Bakgrund
        • 307
          Magnetiska och elektriska krafter
        • 309
          Elektromagnetism
        • 312
          Undersökningsresultat
        • 312
          Magnetism
        • 314
          Elektriska kretsar
        • 323
          Elektromagnetism
        • 327
          Kommentarer
        • 327
          Varför undervisa om magnetism och elektricitet i skolan?
    • 329
      KAPITEL19 Materiens byggnad och omvandlingar
        • 329
          Bakgrund Faser och fasövergångar
        • 332
          Ämnen och reaktioner
        • 335
          Undersökningsresultat
        • 335
          Konservation av massa och tyngd
        • 339
          Atomer, molekyler och partikelsystem
        • 343
          Minima naturalia, Ockhams rakkniv och elevernas lärande
        • 345
          Fast, flytande och gasformigt tillstånd
        • 348
          Tillståndsändringar
        • 350
          Kemiska reaktioner
        • 356
          Partikelsystem och kemiska formler
        • 360
          Makroskopisk, atomär och symbolisk aspekt
        • 363
          Kommentarer
        • 363
          Kontinuerlig och statisk kontra partikulär och dynamisk
        • 365
          Önskvärda insikter för nybörjaren i kemi
        • 367
          Synpunkter på läromedel
    • 369
      Bilaga
        • 369
          Var finns energin om den inte sitter i bindningarna?
    • 371
      Referenser
    • 389
      Person- och sakregister
Kompletterande material

Artiklar

Information

Författare:
Björn Andersson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144052335
Utgivningsår:
2008
Artikelnummer:
33223-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
392

Författare

Björn Andersson

Björn Andersson var professor emeritus vid Göteborgs universitet med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik. Hans huvudintresse var ...

 ;