Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Demokratins väktare

Ämbetsmännen och vårt offentliga etos
Skickas följande arbetsdag

Vem har ansvaret för demokratins livskraft och fortlevnad? I första hand är det naturligtvis medborgarna, men de saknar i väsentliga avseenden möjligheter att ensamma ombesörja bevakningsuppgiften. Om den svenska demokratin befinner sig i kris, som det enligt författaren finns goda skäl att anta, beror det knappast på valsystemets utformning eller frekvensen av folkomröstningar. Istället bör man se på de strukturella förhållandena i den offentliga makten, där förvaltningens position är centra...

Vem har ansvaret för demokratins livskraft och fortlevnad? I första hand är det naturligtvis medborgarna, men de saknar i väsentliga avseenden möjligheter att ensamma ombesörja bevakningsuppgiften. Om den svenska demokratin befinner sig i kris, som det enligt författaren finns goda skäl att anta, beror det knappast på valsystemets utformning eller frekvensen av folkomröstningar. Istället bör man se på de strukturella förhållandena i den offentliga makten, där förvaltningens position är central. De offentliga ämbetsmännen är dels demokratins tjänare, dels demokratins väktare. I väktarrollen ansvarar de både för att verksamheten ombesörjs enligt vårt offentliga etos och för att medborgarna ges tillfälle att följa och, där så är möjligt, ingripa i skeendet. Boken diskuterar ämbetsmännens roll i den politiska demokratin – vad den är och skulle kunna vara – och föreslår åtgärder för att ämbetsmännen bättre ska kunna fungera som demokratins väktare. Den lämpar sig utmärkt för grundläggande kurser i förvaltning.

      • 9
        Förord
      • 1.
        15
        Frågor kring ämbetsmannen
        • 1.1
          17
          Utgångspunkter för framställningen
          • 1.1.1
            18
            Några grundbegrepp
          • 1.1.2
            20
            Legitimitet
          • 1.1.3
            21
            Den offentliga tjänstens speciella villkor
        • 1.2
          23
          Förvaltningens position i välfärdsstaten
        • 1.3
          27
          Metodologiska överväganden
          • 1.3.1
            27
            Teorityper
          • 1.3.2
            29
            Terorinivåer
          • 1.3.3
            32
            Ontologi
          • 1.3.4
            35
            Statsvetenskapens frågeställningar
        • 1.4
          38
          Operativ teori
          • 1.4.1
            40
            Nyinstitutionalism
          • 1.4.2
            44
            Organiseringsvariablerna
          • 1.4.3
            47
            Designvariabler för ämbetsmannarollen
        • 1.5
          49
          Litteraturläget och dispositionen
      • DEL INORMATIV TEORI
      • Hur bör ämbetsmannen vara?
      • 2.
        53
        Vårt offentliga etos
        • 2.1
          54
          Grunden för vårt offentliga etos
          • 2.1.1
            54
            Frågan om övergripande samhällsvärden
          • 2.1.2
            56
            Historiska texter med vårt offentliga etos
        • 2.2
          59
          Rekonstruktionen av vårt offentliga etos
          • 2.2.1
            59
            Textunderlaget
          • 2.2.2
            62
            Innehållet i vårt offentliga etos
        • 2.3
          64
          Värden och tankeskolor i politiken
          • 2.3.1
            65
            Vårt offentliga etos, det rätta och det gemensamma goda
          • 2.3.2
            67
            Individualismstaten och gemenskapsstaten
        • 2.4
          70
          Vem bör ha ansvaret?
          • 2.4.1
            70
            Moraliskt ansvar
          • 2.4.2
            72
            Medborgare och ämbetsman
        • 2.5
          73
          Demokratins väktare och medborgarna
      • 3.
        75
        Demokrativärdena
        • 3.1
          76
          Vad bör politisk demokrati vara?
          • 3.1.1
            76
            Gemensamma drag i demokratidoktriner
          • 3.1.2
            79
            Skiljelinjer i demokratidoktriner
          • 3.1.3
            90
            Demokratidoktrinen för svensk förvaltning
        • 3.2
          92
          Vad bör offentlig etik vara?
          • 3.2.1
            93
            Några grundläggande inledningar
          • 3.2.2
            94
            Allmänetiken
          • 3.2.3
            95
            Allmänetikens process
          • 3.2.4
            98
            Allmänetikens substans
          • 3.2.5
            100
            Ämbetsmannadygder
        • 3.3
          102
          Vad bör rättssäkerhet vara?
        • 3.4
          103
          Demokrativärdena i vårt offentliga etos
      • 4.
        105
        Ämbetsmannarollens position
        • 4.1
          106
          Ämbetsmannarollens centrala relationer
        • 4.2
          110
          Kan det rättfärdigas att ämbetsmannen vägrar lyda lagen eller är illojal mot överordnade?
          • 4.2.1
            111
            Lojalitet
          • 4.2.2
            113
            Protest
          • 4.2.3
            114
            Obstruktion
          • 4.2.4
            115
            Sorti
          • 4.2.5
            117
            Sammanfattning av reaktionsmöjligheterna
        • 4.3
          118
          Vilken bör relationen till samhällsmedlemmarna vara?
          • 4.3.1
            119
            Avvägning mellan olika intressen
          • 4.3.2
            120
            Medkänsla eller neutralitet?
          • 4.3.3
            124
            Stilen i mötet mellan ämbetsman och samhällsmedlem
        • 4.4
          126
          Kan prioritering av professionell kunskap rättfärdigas?
        • 4.5
          128
          Viktningen av värdena
      • DEL IIEMPIRISK TEORI
      • Hur är ämbetsmannen?
      • 5.
        135
        Strukturella förhållanden - idéer
        • 5.1
          136
          Ekonomismen
          • 5.1.1
            137
            Vad är ekonomismen?
          • 5.1.2
            139
            Ekonomismen i svensk offentlig verksamhet
          • 5.1.3
            142
            Effekterna av ekonomismen
          • 5.1.4
            145
            Kritiken av ekonomismen
        • 5.2
          148
          Förekommer det demokratireformer i svensk förvaltning?
          • 5.2.1
            148
            Kommundelsnämnder
          • 5.2.2
            150
            Brukarmedverkan
        • 5.3
          150
          Konkurrens mellan vårt offentliga etos och andra värden
        • 5.4
          153
          Norm och faktiskt åberopade och tillämpade värden
      • 6.
        155
        Strukturella förhållanden - beteenden och institutioner
        • 6.1
          156
          Gränsdragningsproblem
          • 6.1.1
            157
            Offentligt och privat
          • 6.1.2
            159
            Statstyper
          • 6.1.3
            161
            Nätverk
          • 6.1.4
            164
            Svensk förvaltning i EU
        • 6.2
          165
          Mångfalden av förvaltningsverksamma
          • 6.2.1
            165
            Personalkategorier
          • 6.2.2
            169
            Horisontell och vertikal differentiering
        • 6.3
          171
          Några förvaltningsprocessers karaktär
          • 6.3.1
            172
            De etiska beslutens karaktär
          • 6.3.2
            175
            Styrningens karaktär
        • 6.4
          180
          Personalplanet
        • 6.5
          181
          Begränsande eller befordrande strukturer?
      • 7.
        183
        Ansvar, civilkurage och förvaltningsaffärer
        • 7.1
          184
          Komplikationer i ansvarförhållanden
          • 7.1.1
            184
            Olikheter i legitimering
          • 7.1.2
            186
            Det politiska ansvarets otydlighet
        • 7.2
          189
          Civilkurage
          • 7.2.1
            190
            Förutsättningar för att visa civilkurage
          • 7.2.2
            194
            Har ämbetsmännen civilkurage och om inte, varför?
          • 7.2.3
            198
            Civilkuragets värde
          • 7.2.4
            200
            Vad sker med dem som visar civilkurage?
        • 7.3
          203
          ”Affärer” i offentlig förvaltning
          • 7.3.1
            204
            Vilken typ av affärer är det frågan om?
          • 7.3.2
            206
            Vilka är de skyldiga?
          • 7.3.3
            209
            Vilka sanktioner drabbar den skyldige?
        • 7.4
          210
          Konfrontationen med andra politiska kulturer
        • 7.5
          211
          Hur är den etiska situationen i svensk förvaltning?
      • DEL IIIKONSTRUKTIV TEORI
      • Hur kan ämbetsmannen vara?
      • 8.
        215
        Hur kan vi bringa verkligheten närmare vårt offentliga etos?
        • 8.1
          216
          Vad kan samhällsvetenskapen erbjuda vid konstruktion?
          • 8.1.1
            216
            Kunskapens begränsning och mångfald
          • 8.1.2
            218
            Tvär-, fler- och disciplinvetenskap
          • 8.1.3
            219
            Vilket är det teoretiska underlaget?
          • 8.1.4
            221
            Aristoteles kunskapsformer
          • 8.1.5
            222
            Vilka uppgifter måste institutionsbyggaren lösa?
        • 8.2
          227
          Några problem i organiseringsprocessen
          • 8.2.1
            228
            Organisering och komplexitet
          • 8.2.2
            229
            Fem problemdimensioner
          • 8.2.3
            230
            Rationalism och realism
        • 8.3
          232
          Ämbetsmannainstitutionen och ämbetsmannen
          • 8.3.1
            232
            Principer för utformning av ämbetsmannarollen
          • 8.3.2
            233
            Hur förmås aktörerna att följa reglerna?
          • 8.3.3
            235
            Vilken kunskap är tillgänglig?
        • 8.4
          237
          Vilken åtgärder kan man vidta?
          • 8.4.1
            238
            Vilka åtgärder vidtar man?
          • 8.4.2
            239
            Att precisera styrningen
        • 8.5
          241
          Konstruktiv teori och politiska åtgärder
      • 9.
        243
        Förslag till institutioner och till åtgärder
        • 9.1
          244
          Översikt över föreslagna åtgärder
        • 9.2
          245
          Markera tydligt skillnaden mellan offentligt och privat
        • 9.3
          247
          Precisera vårt offentliga etos
        • 9.4
          250
          Förbättra ämbetsmännens förutsättningar att visa civilkurage
        • 9.5
          253
          Utbilda och främja en kontinuerlig diskussion
          • 9.5.1
            254
            Etikutbildningen
          • 9.5.2
            258
            Den kontinuerliga diskussionen
        • 9.6
          260
          Utforma ett sanktionssystem för brott mot demokrativärdena
        • 9.7
          262
          Se till att kontrollorganen beaktar hela vårt offentliga etos
        • 9.8
          264
          Ämbetsmännens ansvar för demokrativärdena
      • 10.
        265
        Några avslutande reflexioner
      • 275
        Summary
      • 281
        Referenser
      • 301
        Sakregister

Information

Författare:
Lennart Lundquist
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144006789
Utgivningsår:
1998
Artikelnummer:
6698-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
312

Författare

Lennart Lundquist

Lennart Lundquist var professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning har främst varit inriktat på förvaltning och demokrati. Unde...

 ;