Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Kriminologi och poliskunskap

Mötet mellan forskning och praktik
Skickas följande arbetsdag

Kriminologi och poliskunskap

Mötet mellan forskning och praktik

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Återkommande samhällsproblem - brottslighet och otrygghet tillhör definitivt denna kategori - kan sällan åtgärdas enkelt. Men ju mer kunskap vi har om olika samhällsfenomen, desto större möjligheter har vi att utveckla metoder och insatser som i grunden kan påverka det som stör vår gemensamma välfärd. Forskningsbaserad samhällsvetenskaplig kunskap måste kunna omsättas i praktiken och för det behöver vi ha välutbildade praktiker. Denna kraftigt reviderade och uppdaterade upplaga av den populä...

Återkommande samhällsproblem - brottslighet och otrygghet tillhör definitivt denna kategori - kan sällan åtgärdas enkelt. Men ju mer kunskap vi har om olika samhällsfenomen, desto större möjligheter har vi att utveckla metoder och insatser som i grunden kan påverka det som stör vår gemensamma välfärd. Forskningsbaserad samhällsvetenskaplig kunskap måste kunna omsättas i praktiken och för det behöver vi ha välutbildade praktiker. Denna kraftigt reviderade och uppdaterade upplaga av den populära boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan forskare, praktiker och verksamhetsexperter, både i seminariesalar och ute i ”verkligheten”. I boken förmedlas bland annat nya kunskaper och reflektioner kring polisens och kommunernas brottsförebyggande arbete - inklusive riktade insatser mot gängkriminella, problematiken med utsatta bostadsområden, och om behovet av en universitetsbaserad polisutbildning. Boken ger ett brett perspektiv och fungerar som en viktig kunskaps- och inspirationskälla för poliser inom såväl den brottsförebyggande som den brottsutredande verksamheten, samt för kriminologer och andra professioner som i sina nuvarande eller kommande yrkesroller vill medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.

Förord 11

Författarpresentationer 13

Inledning 19

Ulf Sempert & Peter Lindström

 

01 Universitetsplacerad eller universitetsbaserad polisutbildning? 27

Peter Lindström

Polisprogrammets utbildningsplan 29

Behovet av att stärka polisens professionalisering genom utbildning 31

Professioner och kunskapsbaserad praktik 34

Avslutande diskussion  39

Referenser 41

 

02 Polisens utvecklade brottsförebyggande arbete 45

Ulf Sempert

Polismyndighetens uppgifter och verksamhetens utgångspunkter 47

Brottsförebyggande arbete – vad är det för polisen? 49

Grundläggande förutsättningar i det brottsförebyggande arbetet 50

Kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet 52

Erfarenheter och kompetenser hos polisens brottsförebyggare 53

Forskningsbaserade teorier och metoder – utmaningar och rekommendationer 62

Avslutande diskussion 67

Referenser 71

 

03 Brott och plats  75

– kriminologi och polisarbete i praktik

Manne Gerell

Teoretiska utgångspunkter för förståelse av brottslighet på vissa platser 76

Problemorienterat polisarbete 77

Exempel 1 – våld i offentlig miljö 78

Exempel 2 – otrygghet på grund av ungdomsgäng 87

Slutsats 93

Referenser 94

 

04 Tio år med utsatta områden  97

– förutsättningar för polisen att förebygga brott

Johan Kardell & Kim Nilvall

Lokalt brottsförebyggande arbete och ungdomar 99

Tio år med utsatta områden 100

Kriminell påverkan i ljuset av POP och SARA 111

Avslutande diskussion 115

Referenser 117

 

05 Kommunernas brottsförebyggande uppdrag  121

Erik Wångmar

Statlig utredning 2019–2021 121

Remissbehandlingen 2021 124

Regeringens proposition 2022 126

Riksdagsbehandlingen 2023 127

Analys och diskussion  129

Referenser  132

 

06 Vilka är de typiska ungdomsbrotten? 135

Johan Kardell

Går det att identifiera brottskoder kopplade till ungdomsbrottslighet? 136

Tidigare forskning 136

Teoretisk bakgrund 138

Tillvägagångssätt för att identifiera en ungdomsbrottsindikator 139

Avgränsningar och utmaningar 140

Resultat 140

Diskussion 154

Slutsats 155

Referenser 156

 

07 Brottslighetens skadeverkningar  159

– ett svenskt brottsskadeindex

May-Britt Rinaldo Ronnebro

Effektivt brottsförebyggande och BSI 160

Kritiska kriterier för BSI 163

Legitimitet  166

Operativt  167

Etiska överväganden 167

Dynamiskt BSI och långsiktig utvärdering 169

Diskussion 170

Slutord  171

Referenser 172

 

08 Polisens mängdbrottsutredningar  175

– ständigt i fokus men aldrig bra nog

Nina Axnäs

Mål- och resultatstyrning av polisen 177

Utredningsverksamhetens utveckling 184

Tidigare forskning om mängdbrottutredningar 187

Vad betyder mängdbrottsresultatet? 191

Vad är relevant att mäta? 193

Förmåga i relation till förutsättningar 195

Forskningsprojektet 197

Avslutande diskussion 199

Referenser 202

 

09 SARA-modellen på öppna drogscener  205

Mia-Maria Magnusson

Narkotikans centrala roll för våldet 207

Problemorienterat polisarbete 208

Kartläggning  208

Analys  213

Respons 220

Uppföljning  225

Avslutning 227

Referenser 228

 

10 Polisens användning av kamerabevakning 231

Manne Gerell & Mona Tykesson Klubien

Kamerabevakningens brottsförebyggande effekt 232

Svensk forskning om effekten på brottslighet 233

Kamerabevakningens trygghetsskapande effekt 238

Kamerabevakning och brottsutredningar 242

Andra aspekter på kamerabevakning och ny teknik 244

Slutsats 245

Referenser 246

 

11 Strategisk brottsförebyggande samverkan på lokal nivå 249

Therese Meiton

Brottsförebyggande strategi i en medelstor kommun 250

Utmaningar med samverkan 253

Några reflektioner från följeforskningen 256

Analys och diskussion 259

Avslutningsvis 260

Referenser 262

 

12 Gruppvåldsintervention  265

– utvärdering av en strategi mot det grova våldet

Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren

Vad är GVI? 268

Fungerar GVI? 272

Kritik och reflektion 282

Referenser  284

 

13 Upplopp  289

– orsaker och polisiära taktiker på vetenskaplig grund

Martin Bergqvist & Johan Rosquist

Polisens uppdrag i ett demokratiskt samhälle 291

Upploppets orsaker 297

Orsaker, utveckling och konsekvenser 304

Avslutning 306

Referenser 307

 

Bokens slut – början på något nytt? 311

Ulf Sempert & Peter Lindström

Gemensam definition 312

Operativ samverkan 312

Kommunernas utmaningar 316

Akademisk forskning och poliskunskap i symbios 317

Kompetensutveckling för kommun och polis 318

Referenser 321

Information

Redaktörer:
Peter Lindström Ulf Sempert
Kapitelförfattare:
Nina Axnäs Martin Bergqvist Manne Gerell Anna-Karin Ivert Johan Kardell Mia-Maria Magnusson Therese Meiton Caroline Mellgren Kim Nilvall May-Britt Rinaldo Ronnebro
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144175867
Utgivningsår:
2018
Revisionsår:
2025
Artikelnummer:
39838-02
Upplaga:
Andra
Sidantal:
322

Författare

Peter Lindström

Peter Lindström är professor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Han var fram till februari 2025 prefekt för Institutionen för kriminologi och po...

Ulf Sempert

Ulf Sempert är kriminolog och har sedan 1975 och fram till sin pensionering 2020 varit verksam som polis med allt från radiobilstjänst i Helsingbor...

Nina Axnäs

Nina Axnäs, filosofie doktor i kriminologi, har sedan 2001 arbetat vid Polismyndigheten i olika analysfunktioner på flera olika organisationsnivåer...

Martin Bergqvist

Martin Bergqvist är filosofie doktor i kriminologi och lektor i polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Han har i olika roller arbetat med utvärde...

Manne Gerell

Manne Gerell disputerade 2017 på en avhandling om bostadsområden och brottslighet. Han är docent i kriminologi vid Malmö universitet, affilierad ti...

Anna-Karin Ivert

Anna-Karin Ivert är biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för kriminologi vid Malmö universitet. Hennes forskning handla...

Johan Kardell

Johan Kardell är socionom och filosofie licentiat i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, och har en masterexamen i Applied criminology an...

Mia-Maria Magnusson

Mia-Maria Magnusson är polis och filosofie doktor i kriminologi. Hon arbetar dels som analytiker på Polismyndigheten i region Stockholm, dels som f...

Therese Meiton

Therese Meiton är filosofie kandidat i kriminologi och arbetade fram till maj 2025 som projektsamordnare och verksamhetsutvecklare vid institutione...

Caroline Mellgren

Caroline Mellgren är biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för polisiärt arbete vid Malmö universitet. Hennes forskning ...

Kim Nilvall

Kim Nilvall är polis med en master i Applied criminology and police management från Cambridge University. Han har arbetat som polis sedan mitten av...

May-Britt Rinaldo Ronnebro

May-Britt Rinaldo Ronnebro är före detta polis med en master i Applied criminology and police management från Cambridge University. Hon utvecklade ...

Johan Rosquist

Johan Rosquist är filosofie doktor i sociologi och universitetslektor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Hans forskning fokuserar på möten mella...

Mona Tykesson Klubien

Mona Tykesson Klubien är doktorand i kriminologi vid Malmö universitet. Tillsammans med forskare från Malmö universitet och Blekinge Tekniska Högsk...

Erik Wångmar

Erik Wångmar är docent i historia och arbetar som lektor i statsvetenskap och historia vid Linnéuniversitet. Han har i sin forskning framför allt a...

 ;

Återkommande samhällsproblem - brottslighet och otrygghet tillhör definitivt denna kategori - kan sällan åtgärdas enkelt. Men ju mer kunskap vi har om olika samhällsfenomen, desto större möjligheter har vi att utveckla metoder och insatser som i grunden kan påverka det som stör vår gemensamma välfärd. Forskningsbaserad samhällsvetenskaplig kunskap måste kunna omsättas i praktiken och för det behöver vi ha välutbildade praktiker. Denna kraftigt reviderade och uppdaterade upplaga av den populä...

Återkommande samhällsproblem - brottslighet och otrygghet tillhör definitivt denna kategori - kan sällan åtgärdas enkelt. Men ju mer kunskap vi har om olika samhällsfenomen, desto större möjligheter har vi att utveckla metoder och insatser som i grunden kan påverka det som stör vår gemensamma välfärd. Forskningsbaserad samhällsvetenskaplig kunskap måste kunna omsättas i praktiken och för det behöver vi ha välutbildade praktiker. Denna kraftigt reviderade och uppdaterade upplaga av den populära boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan forskare, praktiker och verksamhetsexperter, både i seminariesalar och ute i ”verkligheten”. I boken förmedlas bland annat nya kunskaper och reflektioner kring polisens och kommunernas brottsförebyggande arbete - inklusive riktade insatser mot gängkriminella, problematiken med utsatta bostadsområden, och om behovet av en universitetsbaserad polisutbildning. Boken ger ett brett perspektiv och fungerar som en viktig kunskaps- och inspirationskälla för poliser inom såväl den brottsförebyggande som den brottsutredande verksamheten, samt för kriminologer och andra professioner som i sina nuvarande eller kommande yrkesroller vill medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.

Förord 11

Författarpresentationer 13

Inledning 19

Ulf Sempert & Peter Lindström

 

01 Universitetsplacerad eller universitetsbaserad polisutbildning? 27

Peter Lindström

Polisprogrammets utbildningsplan 29

Behovet av att stärka polisens professionalisering genom utbildning 31

Professioner och kunskapsbaserad praktik 34

Avslutande diskussion  39

Referenser 41

 

02 Polisens utvecklade brottsförebyggande arbete 45

Ulf Sempert

Polismyndighetens uppgifter och verksamhetens utgångspunkter 47

Brottsförebyggande arbete – vad är det för polisen? 49

Grundläggande förutsättningar i det brottsförebyggande arbetet 50

Kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet 52

Erfarenheter och kompetenser hos polisens brottsförebyggare 53

Forskningsbaserade teorier och metoder – utmaningar och rekommendationer 62

Avslutande diskussion 67

Referenser 71

 

03 Brott och plats  75

– kriminologi och polisarbete i praktik

Manne Gerell

Teoretiska utgångspunkter för förståelse av brottslighet på vissa platser 76

Problemorienterat polisarbete 77

Exempel 1 – våld i offentlig miljö 78

Exempel 2 – otrygghet på grund av ungdomsgäng 87

Slutsats 93

Referenser 94

 

04 Tio år med utsatta områden  97

– förutsättningar för polisen att förebygga brott

Johan Kardell & Kim Nilvall

Lokalt brottsförebyggande arbete och ungdomar 99

Tio år med utsatta områden 100

Kriminell påverkan i ljuset av POP och SARA 111

Avslutande diskussion 115

Referenser 117

 

05 Kommunernas brottsförebyggande uppdrag  121

Erik Wångmar

Statlig utredning 2019–2021 121

Remissbehandlingen 2021 124

Regeringens proposition 2022 126

Riksdagsbehandlingen 2023 127

Analys och diskussion  129

Referenser  132

 

06 Vilka är de typiska ungdomsbrotten? 135

Johan Kardell

Går det att identifiera brottskoder kopplade till ungdomsbrottslighet? 136

Tidigare forskning 136

Teoretisk bakgrund 138

Tillvägagångssätt för att identifiera en ungdomsbrottsindikator 139

Avgränsningar och utmaningar 140

Resultat 140

Diskussion 154

Slutsats 155

Referenser 156

 

07 Brottslighetens skadeverkningar  159

– ett svenskt brottsskadeindex

May-Britt Rinaldo Ronnebro

Effektivt brottsförebyggande och BSI 160

Kritiska kriterier för BSI 163

Legitimitet  166

Operativt  167

Etiska överväganden 167

Dynamiskt BSI och långsiktig utvärdering 169

Diskussion 170

Slutord  171

Referenser 172

 

08 Polisens mängdbrottsutredningar  175

– ständigt i fokus men aldrig bra nog

Nina Axnäs

Mål- och resultatstyrning av polisen 177

Utredningsverksamhetens utveckling 184

Tidigare forskning om mängdbrottutredningar 187

Vad betyder mängdbrottsresultatet? 191

Vad är relevant att mäta? 193

Förmåga i relation till förutsättningar 195

Forskningsprojektet 197

Avslutande diskussion 199

Referenser 202

 

09 SARA-modellen på öppna drogscener  205

Mia-Maria Magnusson

Narkotikans centrala roll för våldet 207

Problemorienterat polisarbete 208

Kartläggning  208

Analys  213

Respons 220

Uppföljning  225

Avslutning 227

Referenser 228

 

10 Polisens användning av kamerabevakning 231

Manne Gerell & Mona Tykesson Klubien

Kamerabevakningens brottsförebyggande effekt 232

Svensk forskning om effekten på brottslighet 233

Kamerabevakningens trygghetsskapande effekt 238

Kamerabevakning och brottsutredningar 242

Andra aspekter på kamerabevakning och ny teknik 244

Slutsats 245

Referenser 246

 

11 Strategisk brottsförebyggande samverkan på lokal nivå 249

Therese Meiton

Brottsförebyggande strategi i en medelstor kommun 250

Utmaningar med samverkan 253

Några reflektioner från följeforskningen 256

Analys och diskussion 259

Avslutningsvis 260

Referenser 262

 

12 Gruppvåldsintervention  265

– utvärdering av en strategi mot det grova våldet

Anna-Karin Ivert & Caroline Mellgren

Vad är GVI? 268

Fungerar GVI? 272

Kritik och reflektion 282

Referenser  284

 

13 Upplopp  289

– orsaker och polisiära taktiker på vetenskaplig grund

Martin Bergqvist & Johan Rosquist

Polisens uppdrag i ett demokratiskt samhälle 291

Upploppets orsaker 297

Orsaker, utveckling och konsekvenser 304

Avslutning 306

Referenser 307

 

Bokens slut – början på något nytt? 311

Ulf Sempert & Peter Lindström

Gemensam definition 312

Operativ samverkan 312

Kommunernas utmaningar 316

Akademisk forskning och poliskunskap i symbios 317

Kompetensutveckling för kommun och polis 318

Referenser 321

Information

Redaktörer:
Peter Lindström Ulf Sempert
Kapitelförfattare:
Nina Axnäs Martin Bergqvist Manne Gerell Anna-Karin Ivert Johan Kardell Mia-Maria Magnusson Therese Meiton Caroline Mellgren Kim Nilvall May-Britt Rinaldo Ronnebro
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144198491
Utgivningsår:
2018
Revisionsår:
2025
Artikelnummer:
39838-SB02
Upplaga:
Andra

Författare

Peter Lindström

Peter Lindström är professor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Han var fram till februari 2025 prefekt för Institutionen för kriminologi och po...

Ulf Sempert

Ulf Sempert är kriminolog och har sedan 1975 och fram till sin pensionering 2020 varit verksam som polis med allt från radiobilstjänst i Helsingbor...

Nina Axnäs

Nina Axnäs, filosofie doktor i kriminologi, har sedan 2001 arbetat vid Polismyndigheten i olika analysfunktioner på flera olika organisationsnivåer...

Martin Bergqvist

Martin Bergqvist är filosofie doktor i kriminologi och lektor i polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Han har i olika roller arbetat med utvärde...

Manne Gerell

Manne Gerell disputerade 2017 på en avhandling om bostadsområden och brottslighet. Han är docent i kriminologi vid Malmö universitet, affilierad ti...

Anna-Karin Ivert

Anna-Karin Ivert är biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för kriminologi vid Malmö universitet. Hennes forskning handla...

Johan Kardell

Johan Kardell är socionom och filosofie licentiat i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, och har en masterexamen i Applied criminology an...

Mia-Maria Magnusson

Mia-Maria Magnusson är polis och filosofie doktor i kriminologi. Hon arbetar dels som analytiker på Polismyndigheten i region Stockholm, dels som f...

Therese Meiton

Therese Meiton är filosofie kandidat i kriminologi och arbetade fram till maj 2025 som projektsamordnare och verksamhetsutvecklare vid institutione...

Caroline Mellgren

Caroline Mellgren är biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för polisiärt arbete vid Malmö universitet. Hennes forskning ...

Kim Nilvall

Kim Nilvall är polis med en master i Applied criminology and police management från Cambridge University. Han har arbetat som polis sedan mitten av...

May-Britt Rinaldo Ronnebro

May-Britt Rinaldo Ronnebro är före detta polis med en master i Applied criminology and police management från Cambridge University. Hon utvecklade ...

Johan Rosquist

Johan Rosquist är filosofie doktor i sociologi och universitetslektor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Hans forskning fokuserar på möten mella...

Mona Tykesson Klubien

Mona Tykesson Klubien är doktorand i kriminologi vid Malmö universitet. Tillsammans med forskare från Malmö universitet och Blekinge Tekniska Högsk...

Erik Wångmar

Erik Wångmar är docent i historia och arbetar som lektor i statsvetenskap och historia vid Linnéuniversitet. Han har i sin forskning framför allt a...

 ;