Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Kriminologi och poliskunskap

Mötet mellan forskning och praktik
Skickas följande arbetsdag

Kriminologi och poliskunskap

Mötet mellan forskning och praktik

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Engagemang, samverkan och kunskap är grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Kunskap – framtagen genom forskning eller erfarenhetsbaserad – behöver återkommande uppdateras och förbättras. I denna antologi presenteras praktiknära forskning med direkt relevans för svenska förhållanden. Boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett nära samarbete mellan Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet, Polisen och andra b...

Engagemang, samverkan och kunskap är grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Kunskap – framtagen genom forskning eller erfarenhetsbaserad – behöver återkommande uppdateras och förbättras. I denna antologi presenteras praktiknära forskning med direkt relevans för svenska förhållanden. Boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett nära samarbete mellan Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet, Polisen och andra brottsförebyggande aktörer – lokalt, regionalt och nationellt. Här förmedlas ny kunskap om kommunpolisverksamhet, trygghetsmätningar, problemorienterat polisarbete, upprepad utsatthet för brott, randomiserade kontrollerade experiment, mängdbrottsutredningar och psykiatrisk tvångsvård. I antologin tas också den återkommande frågan om kommunal eller statlig polis upp. Boken ger ett brett perspektiv och fungerar som en viktig kunskaps- och inspirationskälla för blivande poliser, kriminologer och andra som i sina yrkesroller förväntas medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.

    • 9
      Förord
    • 11
      Inledning: Kriminologi, poliskunskap och brottsförebyggande verksamhet
    • Peter Lindström & Ulf Sempert
      • 1
        19
        Kunskapsbaserat polisarbete – forskning och professionalisering
      • Peter Lindström
        • 21
          Skriftlig dialog på hög nivå
        • 23
          En modern kunskapssyn?
        • 24
          ”Evidence-based policy” och kunskapsstyrning
        • 27
          ”Evidence-based policing” och tillämpad kriminologi
        • 30
          Konsten att bedöma vad som fungerar och inte
        • 33
          Ingen vetenskaplig metod är felfri
        • 36
          Professionella yrken och evidensbaserad praktik
        • 40
          En vetenskapligt baserad praktik
        • 42
          Utvecklingen mot ett mer kunskapsbaserat polisarbete
        • 44
          Avslutande diskussion: närmare en kunskapsbaserad praktik
        • 47
          Referenser
      • 2
        51
        Polisens brottsförebyggande experter – kommunpoliserna
      • Ulf Sempert
        • 51
          Inledning
        • 52
          Uppdraget: en polismyndighet
        • 53
          Polismyndighetens uppgifter och verksamhetens utgångspunkter
        • 54
          Verksamhetsidé
        • 54
          Långsiktiga mål
        • 55
          Strategiska initiativ
        • 56
          Brottsförebyggande arbete – vad är det?
        • 58
          Uppföljning och utvärdering
        • 59
          Kommunpolis – Polismyndighetens stora satsning
        • 59
          Kommunpolisernas kravprofil och uppdrag
        • 61
          Samverkansparternas krav och förväntningar
        • 63
          Enkätundersökning: vem är kommunpolis i polisregion Syd?
        • 65
          Reflektioner kring enkätresultaten
        • 66
          Statskontorets bedömning av kommunpolisrollen
        • 66
          Forskningsbaserade teorier och metoder
        • 67
          Rutinaktivitetsteorin
        • 68
          Grannsamverkan, Våga-program och skolundervisning
        • 69
          ”Hot spot”, ”Situational Action Theory” och ”broken windows”
        • 70
          Vetenskaplig kunskap och ”praktisk polistjänst”
        • 71
          Avslutande diskussion
        • 72
          Kompetensnivå och evidensbaserat arbete kontra förväntningar och krav
        • 73
          En del i samhällsbyggandet?
        • 74
          Framtiden
        • 75
          Referenser
      • 3
        79
        Trygghet i forskning och praktik
      • Anna-Karin Ivert
        • 81
          Hur mäter vi trygghet och spelar det någon roll?
        • 86
          Utmaningar: bortfall och representativitet
        • 87
          Vem är otrygg och var?
        • 89
          Lokala trygghetsmätningar – exemplet Malmö
        • 91
          Avslutning
        • 92
          Referenser
      • 4
        95
        Brott och plats – praktisk kriminologi i polisarbetet
      • Manne Gerell
        • 95
          Teoretiska utgångspunkter för förståelsen av brottslighet på vissa platser
        • 97
          Problemorienterat polisarbete
        • 98
          Exempel 1 Våld i offentlig miljö
        • 98
          Steg 1: kartläggning
        • 99
          Steg 2: analys
        • 101
          Steg 3: åtgärder
        • 104
          Steg 4: utvärdering
        • 105
          Exempel 2 Otrygghet – ungdomsgäng
        • 105
          Steg 1: kartläggning
        • 108
          Steg 2: analys
        • 108
          Steg 3: åtgärder
        • 109
          Steg 4: utvärdering
        • 111
          Slutsats
        • 111
          Referenser
      • 5
        115
        Upprepad utsatthet för brott – exemplet Landskrona
      • Annika Wågsäter
        • 117
          Syfte och frågeställning
        • 117
          Tidigare forskning om upprepad utsatthet för brott
        • 118
          Störst risk i nära anslutning till det första brottet
        • 118
          Kritik mot brottsförebyggande insatser mot upprepad utsatthet
        • 119
          Effekter av insatser mot upprepad utsatthet
        • 119
          Teoretiska utgångspunkter
        • 120
          Lokalt brottsförebyggande arbete
        • 121
          En nationell satsning på det brottsförebyggande arbetet
        • 122
          Brottsförebyggande arbete i Landskrona
        • 123
          Undersökning av upprepad utsatthet
        • 124
          Resultatet av undersökningen
        • 128
          Avslutande diskussion
        • 130
          Framtiden
        • 130
          Referenser
      • 6
        133
        Experiment i polispraktik – ett sätt att överbrygga glappet mellan forskning och praktik
      • Mia-Maria Magnusson
        • 133
          Polisforskning och polispraktik
        • 134
          Forskningsinriktningar
        • 135
          Distans mellan strategi och praktik
        • 136
          Nya möjligheter att etablera polisforskningen
        • 137
          ”Prakademiker”
        • 138
          Narkotikabekämpningen och dess effekter
        • 139
          Experiment i polisverksamhet
        • 140
          Vad kan man experimentera med?
        • 140
          Motiverande samtal
        • 141
          Randomiserat kontrollerat experiment om motiverande samtal
        • 142
          Enkäter till de deltagande poliserna
        • 143
          Vinster med experimentet
        • 143
          Resultat av experimentet
        • 144
          Avslutande diskussion
        • 146
          Referenser
      • 7
        149
        Polisen och mängdbrottsresultaten – ständigt i fokus men aldrig bra nog
      • Nina Axnäs
        • 150
          En modell för utredningsverksamheten
        • 152
          Polisens resultatrapporter
        • 158
          Utredningsverksamhetens utveckling
        • 160
          Tidigare forskning om mängdbrottutredningar
        • 161
          Bakgrund till forskningsprojektet
        • 163
          Forskningsprojektets genomförande
        • 165
          Vad betyder resultatet?
        • 166
          Vad är relevant att mäta?
        • 167
          Kvalitet i relation till förutsättningar
        • 169
          Resultat
        • 170
          Avslutande diskussion
        • 171
          Referenser
      • 8
        173
        Polisiära omhändertaganden enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård – en kvantitativ pilotstudie
      • Gunilla Cöster & Leonard Swahn
        • 173
          Inledning
        • 174
          Syfte och frågeställningar
        • 174
          Begrepp och definitioner
        • 175
          Bakgrund och teoretisk förankring
        • 176
          Polisens arbete kopplat till omhändertaganden enligt LPT
        • 177
          Psykiatrins arbete kopplat till omhändertaganden enligt LPT
        • 178
          Tidigare forskning om polisens omhändertaganden av psykiskt sjuka
        • 182
          En svensk pilotstudie
        • 183
          Undersökningsmaterial och analys
        • 184
          Avgränsningar och begränsningar
        • 185
          Resultat och analys
        • 187
          Avslutande diskussion
        • 192
          Förslag till fortsatt forskning
        • 193
          Referenser
      • 9
        197
        Statligt eller kommunalt polisväsende i Sverige – argument förr och nu
      • Erik Wångmar
        • 197
          Teoretiska utgångspunkter
        • 199
          Utredningar och beslut 1944–1964
        • 199
          Utredningar 1944 och 1951
        • 201
          Utredningen 1961
        • 207
          Remissbehandling av utredningen 1961
        • 209
          Regeringens proposition 1962
        • 211
          Principbeslutet i riksdagen 1962
        • 212
          Detaljbesluten i riksdagen 1964
        • 215
          Utvecklingen 1965–2012 i översikt
        • 221
          Beslut om en nationell polismyndighet 2012
        • 224
          Analys och avslutande diskussion
        • 228
          Referenser

Information

Redaktörer:
Peter Lindström Ulf Sempert
Kapitelförfattare:
Nina Axnäs Gunilla Cöster Manne Gerell Anna-Karin Ivert Mia-Maria Magnusson Leonard Swahn Marie Torstensson-Levander Annika Wågsäter Erik Wångmar
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144123653
Utgivningsår:
2018
Artikelnummer:
39838-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
232

Författare

Peter Lindström

Peter Lindström är professor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Han var fram till februari 2025 prefekt för Institutionen för kriminologi och po...

Ulf Sempert

Ulf Sempert är kriminolog och har sedan 1975 och fram till sin pensionering 2020 varit verksam som polis med allt från radiobilstjänst i Helsingbor...

Nina Axnäs

Nina Axnäs, filosofie doktor i kriminologi, har sedan 2001 arbetat vid Polismyndigheten i olika analysfunktioner på flera olika organisationsnivåer...

Manne Gerell

Manne Gerell disputerade 2017 på en avhandling om bostadsområden och brottslighet. Han är docent i kriminologi vid Malmö universitet, affilierad ti...

Anna-Karin Ivert

Anna-Karin Ivert är biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för kriminologi vid Malmö universitet. Hennes forskning handla...

Mia-Maria Magnusson

Mia-Maria Magnusson är polis och filosofie doktor i kriminologi. Hon arbetar dels som analytiker på Polismyndigheten i region Stockholm, dels som f...

Marie Torstensson-Levander

Marie Torstensson Levander: Professor i hälsa och samhälle vid Institutionen för kriminologi på Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö univers...

Erik Wångmar

Erik Wångmar är docent i historia och arbetar som lektor i statsvetenskap och historia vid Linnéuniversitet. Han har i sin forskning framför allt a...

 ;

Engagemang, samverkan och kunskap är grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Kunskap - framtagen genom forskning eller erfarenhetsbaserad - behöver återkommande uppdateras och förbättras. I denna antologi presenteras praktiknära forskning med direkt relevans för svenska förhållanden. Boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett nära samarbete mellan Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet, Polisen och andra ...

Engagemang, samverkan och kunskap är grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Kunskap - framtagen genom forskning eller erfarenhetsbaserad - behöver återkommande uppdateras och förbättras. I denna antologi presenteras praktiknära forskning med direkt relevans för svenska förhållanden. Boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett nära samarbete mellan Institutionen för kriminologi vid Malmö universitet, Polisen och andra brottsförebyggande aktörer - lokalt, regionalt och nationellt. Här förmedlas ny kunskap om kommunpolisverksamhet, trygghetsmätningar, problemorienterat polisarbete, upprepad utsatthet för brott, randomiserade kontrollerade experiment, mängdbrottsutredningar och psykiatrisk tvångsvård. I antologin tas också den återkommande frågan om kommunal eller statlig polis upp. Boken ger ett brett perspektiv och fungerar som en viktig kunskaps- och inspirationskälla för blivande poliser, kriminologer och andra som i sina yrkesroller förväntas medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.

Information

Redaktörer:
Peter Lindström Ulf Sempert
Kapitelförfattare:
Nina Axnäs Gunilla Cöster Manne Gerell Anna-Karin Ivert Mia-Maria Magnusson Leonard Swahn Marie Torstensson-Levander Annika Wågsäter Erik Wångmar
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144171388
Utgivningsår:
2018
Artikelnummer:
39838-SB01
Upplaga:
Första

Författare

Peter Lindström

Peter Lindström är professor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Han var fram till februari 2025 prefekt för Institutionen för kriminologi och po...

Ulf Sempert

Ulf Sempert är kriminolog och har sedan 1975 och fram till sin pensionering 2020 varit verksam som polis med allt från radiobilstjänst i Helsingbor...

Nina Axnäs

Nina Axnäs, filosofie doktor i kriminologi, har sedan 2001 arbetat vid Polismyndigheten i olika analysfunktioner på flera olika organisationsnivåer...

Manne Gerell

Manne Gerell disputerade 2017 på en avhandling om bostadsområden och brottslighet. Han är docent i kriminologi vid Malmö universitet, affilierad ti...

Anna-Karin Ivert

Anna-Karin Ivert är biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för kriminologi vid Malmö universitet. Hennes forskning handla...

Mia-Maria Magnusson

Mia-Maria Magnusson är polis och filosofie doktor i kriminologi. Hon arbetar dels som analytiker på Polismyndigheten i region Stockholm, dels som f...

Marie Torstensson-Levander

Marie Torstensson Levander: Professor i hälsa och samhälle vid Institutionen för kriminologi på Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö univers...

Erik Wångmar

Erik Wångmar är docent i historia och arbetar som lektor i statsvetenskap och historia vid Linnéuniversitet. Han har i sin forskning framför allt a...

 ;