Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Redovisningsteorins grunder

Skickas följande arbetsdag

Redovisningsteorins grunder

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning – såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler – om bedömningar och avvägningar. Det finns med ­andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör ­utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att ­föredra. Svaret på den frågan...

Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning – såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler – om bedömningar och avvägningar. Det finns med ­andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör ­utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att ­föredra. Svaret på den frågan är inte givet. I Redovisningsteorins grunder tar vi hjälp av teori och forskning för att diskutera kring hur redovisningen bör utformas. Utöver ”bör-frågan” diskuteras också hur ­redovisningen är utformad och vad som kan förklara denna utformning. Vilka ­redovisningsval gör till exempel de noterade företagen i ­praktiken och hur kan dessa redovisningsval förklaras?

        • 9
          Förkortningar
        • 11
          Förord
      • 1
        13
        Inledning
        • 1.1
          13
          Bör-frågan
        • 1.2
          14
          Är-frågan
        • 1.3
          14
          Är kunskaper i redovisningsteori och redovisningsforskning nyttiga
          • 1.3.1
            15
            Nyttiga kunskaper kopplade till bör-frågan
          • 1.3.2
            15
            Nyttiga kunskaper kopplade till är-frågan
        • 1.4
          16
          Bokens disposition
        • 1.5
          17
          Noter
      • 2
        19
        Viktiga redovisningsbegrepp
        • 2.1
          19
          Vad är redovisning
          • 2.1.1
            19
            Extern redovisning och intern redovisning
          • 2.1.2
            20
            Vad extern finansiell redovisning är i mera konkreta termer
        • 2.2
          22
          Olika typer av extern redovisning
          • 2.2.1
            23
            Årsredovisningen
          • 2.2.2
            24
            Koncernredovisningen
          • 2.2.3
            26
            Deklarationen
        • 2.3
          26
          Redovisningens postulat (= utgångspunkter)
          • 2.3.1
            27
            Monetär enhet
          • 2.3.2
            29
            Going concern
          • 2.3.3
            30
            Redovisningsenhet
          • 2.3.4
            31
            Redovisningsperiod
          • 2.3.5
            32
            Bokföringsmässiga grunder
        • 2.4
          32
          Balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys: centrala termer och samband
          • 2.4.1
            33
            Balansräkningen
            • 2.4.1.1
              35
              Tillgångar
            • 2.4.1.2
              37
              Skulder
            • 2.4.1.3
              40
              Eget kapital
          • 2.4.2
            41
            Resultaträkningen
            • 2.4.2.1
              42
              Intäkter
            • 2.4.2.2
              43
              Kostnader
            • 2.4.2.3
              44
              Resultat
          • 2.4.3
            45
            Kassaflödesanalysen
            • 2.4.3.1
              46
              Inbetalningar
            • 2.4.3.2
              46
              Utbetalningar
            • 2.4.3.3
              47
              Kassaflöde
          • 2.4.4
            48
            Hur balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen hänger ihop
          • 2.4.5
            50
            Skillnader (och likheter) mellan inkomster, intäkter och inbetalningar samt utgifter, kostnader och utbetalningar
            • 2.4.5.1
              51
              Inkomst, intäkt och inbetalning
            • 2.4.5.2
              52
              Utgift, kostnad och utbetalning
            • 2.4.5.3
              53
              Två exempel som tydliggör skillnader (och likheter) mellan inkomster, intäkter och inbetalningar samt utgifter, kostnader och utbetalningar
        • 2.5
          65
          Användning och analys av redovisningsinformation
          • 2.5.1
            66
            Vad är nyttan med balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen
          • 2.5.2
            68
            Hur informationen i balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen kan användas
            • 2.5.2.1
              69
              Avkastning
            • 2.5.2.2
              71
              Marginal
            • 2.5.2.3
              73
              Solvens
            • 2.5.2.4
              77
              Likviditet
            • 2.5.2.5
              79
              Prisvärdhet
            • 2.5.2.6
              85
              Uthållig vinst
        • 2.6
          88
          Noter
      • 3
        93
        Kategoriseringen
        • 3.1
          94
          Avser teorin/forskningen att besvara bör- eller är-frågan
          • 3.1.1
            94
            Teorin/forskningen avser att besvara frågan ”Hur bör redovisningen utformas”
          • 3.1.2
            95
            Teorin/forskningen avser att besvara frågan ”Hur är redovisningen utformad och vad kan förklara denna utformning”
        • 3.2
          96
          Är teorin/forskningen normativ eller deskriptiv
        • 3.3
          97
          Vilka är teorins/forskningens studieobjekt
          • 3.3.1
            98
            Auktoriteter
          • 3.3.2
            98
            Producenter
            • 3.3.2.1
              98
              Redovisningsreglerare
            • 3.3.2.2
              102
              Redovisningsupprättare
            • 3.3.2.3
              103
              Redovisningsgranskare
          • 3.3.3
            108
            Konsumenter
            • 3.3.3.1
              108
              Investerare
            • 3.3.3.2
              109
              Långivare
            • 3.3.3.3
              109
              Analytiker
        • 3.4
          110
          Sammanfattning
        • 3.5
          111
          Noter
      • 4
        113
        Hur bör redovisningen utformas
        • 4.1
          114
          Redovisningens roll(er)
          • 4.1.1
            114
            Redovisningens beslutsroll
            • 4.1.1.1
              114
              Värderingsroll
            • 4.1.1.2
              115
              Kontrollroll
            • 4.1.1.3
              115
              Beslutsrollen i stora och små företag
          • 4.1.2
            117
            Redovisningens legala roll
            • 4.1.2.1
              117
              Frivilliga kontrakt
            • 4.1.2.2
              118
              Icke-frivilliga kontrakt
            • 4.1.2.3
              124
              Redovisningen har en legal roll i såväl stora som små företag
          • 4.1.3
            124
            Rollen påverkar utformningen
        • 4.2
          125
          Olika metoder för att besvara frågan ”Hur bör redovisningen utformas”
          • 4.2.1
            126
            Hur redovisningen bör utformas baserat på normativ teori/forskning med redovisningsauktoriteter som studieobjekt
            • 4.2.1.1
              126
              Marknadslösning vs regleringslösning
            • 4.2.1.2
              128
              Principbaserad redovisning vs regelbaserad redovisning
            • 4.2.1.3
              130
              Resultaträkningsmodellen (anskaffningsvärden) vs balansräkningsmodellen (aktuella värden)
            • 4.2.1.4
              136
              Ren kongruensprincip vs oren kongruensprincip
            • 4.2.1.5
              141
              Nominellt resultat vs realt resultat
            • 4.2.1.6
              143
              Ägarteorin vs enhetsteorin
            • 4.2.1.7
              148
              De kvalitativa kriterierna i IASB:s ramverk
          • 4.2.2
            155
            Hur redovisningen bör utformas baserat på deskriptiv teori/forskning med redovisningsproducenter som studieobjekt
          • 4.2.3
            158
            Hur redovisningen bör utformas baserat på deskriptiv teori/forskning med redovisningskonsumenter som studieobjekt
        • 4.3
          161
          Noter
      • 5
        165
        Hur är redovisningen utformad och vad kan förklara denna utformning
        • 5.1
          167
          Reglerare
          • 5.1.1
            167
            Public interest theory
          • 5.1.2
            168
            Public choice theory
            • 5.1.2.1
              169
              Capture theory
            • 5.1.2.2
              169
              Economic interest theory
          • 5.1.3
            170
            Vad påverkar reglerarna i praktiken
          • 5.1.4
            174
            Lobbying och redovisningens ekonomiska konsekvenser
            • 5.1.4.1
              174
              Redovisningens direkta ekonomiska konsekvenser
            • 5.1.4.2
              176
              Redovisningens indirekta ekonomiska konsekvenser
            • 5.1.4.3
              182
              Makro- och mikromanipulering
        • 5.2
          184
          Upprättare
          • 5.2.1
            185
            Ekonomiska teorier förklarar ledningens agerande
            • 5.2.1.1
              186
              Principal–agent-teorin
            • 5.2.1.2
              188
              Positive accounting theory
            • 5.2.1.3
              189
              Signaleringsteorin
            • 5.2.1.4
              189
              New institutional accounting theory
            • 5.2.1.5
              190
              Proprietary cost theory
          • 5.2.2
            191
            Kontextuella teorier förklarar ledningens agerande
            • 5.2.2.1
              192
              Legitmitetsteorin
            • 5.2.2.2
              192
              Stakeholder theory
            • 5.2.2.3
              193
              Institutionell teori
            • 5.2.2.4
              194
              Teorin om kulturella dimensioner
          • 5.2.3
            197
            Vad påverkar upprättarna i praktiken
            • 5.2.3.1
              197
              Ekonomiska teorier
            • 5.2.3.2
              203
              Kontextuella teorier
        • 5.3
          208
          Granskare
          • 5.3.1
            208
            Revisorer
            • 5.3.1.1
              209
              Vad påverkar revisorerna i praktiken
          • 5.3.2
            213
            Övervakningsorgan
            • 5.3.2.1
              214
              Vad påverkar övervakningsorganen i praktiken
        • 5.4
          218
          Noter
      • 6
        225
        Sammanfattning
        • 6.1
          225
          Bör-frågan
        • 6.2
          229
          Är-frågan
        • 233
          Diskussionsfrågor
        • 233
          Kapitel 1
        • 233
          Kapitel 2
        • 234
          Kapitel 3
        • 235
          Kapitel 4
        • 236
          Kapitel 5
    • 237
      Referenser
    • 245
      Sakregister

Information

Författare:
Fredrik Hartwig
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144095578
Utgivningsår:
2018
Artikelnummer:
38245-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
248

Författare

Fredrik Hartwig

Fredrik Hartwig är lektor i företagsekonomi med inriktning mot externredovisning. Han forskar och undervisar vid Högskolan i Gävle och Högskolan Da...

 ;

Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning - såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler - om bedömningar och avvägningar. Det finns med andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att föredra. Svaret på den frågan är...

Redovisning uppfattas av många som en statisk teknik som syftar till att registrera olika affärshändelser. I praktiken handlar emellertid redovisning - såväl redovisningsregler som företagens tillämpning av dessa regler - om bedömningar och avvägningar. Det finns med andra ord flera tänkbara svar på frågan hur redovisningen bör utformas. Givet att flera tänkbara redovisningslösningar är möjliga kan man fråga sig vilken eller vilka av dessa lösningar som är att föredra. Svaret på den frågan är inte givet. I Redovisningsteorins grunder tar vi hjälp av teori och forskning för att diskutera kring hur redovisningen bör utformas. Utöver ”bör-frågan” diskuteras också hur redovisningen är utformad och vad som kan förklara denna utformning. Vilka redovisningsval gör till exempel de noterade företagen i praktiken och hur kan dessa redovisningsval förklaras?

Information

Författare:
Fredrik Hartwig
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144163628
Utgivningsår:
2018
Artikelnummer:
38245-SB01
Upplaga:
Första

Författare

Fredrik Hartwig

Fredrik Hartwig är lektor i företagsekonomi med inriktning mot externredovisning. Han forskar och undervisar vid Högskolan i Gävle och Högskolan Da...

 ;