Intervju med Fredrik Sterzel

Hallå där...

...Fredrik Sterzel, författare till boken Finansmakten i författningen.

I förordet kan vi läsa att finansmakten traditionellt har betraktas som ett område främst för ekonomer, statsvetare och politiker, samt att jurister har ägnat den ringa intresse. Varför tror du att det har det varit så?

Den gamla grundlagens regler förlorade sin praktiska betydelse redan under ståndsriksdagen. Sedan blev det en trossats att statsmakterna bör bindas av så få formella regler som möjligt. Den nya grundlagen tillförde ingenting och juridiken kom härmed i bakgrunden. Först på 90-talet kom en svängning.

De ekonomiska kriserna vid millennieskiftet har medfört att viktiga reformer genomförts och att ett bättre regelverk nu finns på plats, men du anser att regelverket är ”långtifrån fullgott”. Vad anser du krävas för att det skulle kunna bli det?

Jag anser att budgetlagen bör bli bättre. Arbete var på gång men havererade politiskt 2017. Här behöver man inte vara rädd för närmare reglering. Tvärtom har konflikter under de senaste valperioderna visat värdet av klara regler. En ny riksbankslag behövs och är under utarbetande.

Om du skulle rekommendera ett eller två kapitel att läsa till de som nu följer regeringsbildningen och statsbudgetsdiskussionerna i media – vilket eller vilka skulle det vara?

Jag skulle rekommendera både kapitel tre om statsbudgeten och kapitel fyra som behandlar budgetprocessen. Regeringskrisen får långtgående konsekvenser. Enkelt uttryckt får en provisorisk budget antas i höst och en ny regering inrikta sig på en ändringsbudget i vår. Hela budgetarbetet, som är det viktigaste riksdagen har att göra, flyttas från hösten till våren.

Nyfiken på författaren?

Fredrik Sterzel är jur. och fil.dr. Han har bland annat varit justitieråd i Högsta domstolen, statssekreterare i Kommundepartementet och professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.