Logga in
Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan

Att pojkar presterar sämre än flickor är ett växande problem i svensk skola. Men vad beror det på? Och vad kan man göra åt det? Att finna svaren på just de frågorna är vad forskaren och föreläsaren Fredrik Zimmerman brinner allra mest för.

 

Fredrik Zimmerman är idag verksam som lektor vid sektionen för förskollärar- och lärarutbildning vid Borås Högskola. När han som doktorand skulle välja ämne för sitt avhandlingsarbete var maskulinitet och pojkars skolresultat det som väckte hans intresse.

–Det är ett intressant ämne med många dimensioner och som man därför måste angripa från många olika håll. Min forskning handlar om skolan, men frågan om maskulina normer hos unga är också intressant ur ett bredare samhällsperspektiv. Pojkars situation i skolan är en jämställdhetsfråga, både för pojkar och flickor.

Flickor har alltid presterat bättre i skolan, säger Fredrik Zimmerman, och statistiken visar att det är ett problem som växer. För 20 år sedan hade flickor i genomsnitt 20 meritpoäng högre än pojkar efter högstadiet och idag börjar skillnaden närma sig 30 poäng. Det är också betydligt fler pojkar än flickor som inte blir behöriga till gymnasiet och det är fler pojkar som hoppar av gymnasiet.

I sin studie har Fredrik Zimmerman intervjuat både pojkar och flickor i nionde klass om normer och värderingar kring studier och skolresultat. Tidigare forskning inom ämnet har bedrivits på skolor med en ”antipluggkultur” och/eller en ”ingen ansträngningskultur” bland killarna, som kan påverka resultaten negativt. Fredrik har fokuserat på skolor som har skapat en ”pluggkultur” bland pojkar, vilken har en positiv inverkan på både flickor och pojkar.

"En nyckel till förändring är att göra det mer socialt accepterat för pojkar att satsa på skolan."

–Med en ”antipluggkultur” är det en social norm bland killarna att strunta i skolan, vilket förstås påverkar resultaten. Men lika illa är ”ingen ansträngningskulturen”. Där får pojkar ha goda betyg utan att blir retade av jämnåriga, men de får inte visa att de anstränger sig i skolan, viket försvårar skolan för många pojkar. Pojkar ska bara ”vara bra” i ett ämne, medan flickor pratar om att de ”blir bra”. På skolor som har en bra pluggkultur bland killar är det accepterat både att prestera bra och att anstränga sig.

Några konkreta råd Fredrik Zimmerman ger till lärare och skolledare i sina föreläsningar är att satsa på hög vuxennärvaro och att träna studieteknik med alla elever. Det är också viktigt att fundera på hur skolans undervisningsmetoder kan missgynna pojkar.

–Dagens skola bygger mycket på att eleverna tar eget ansvar och själva strukturerar sitt arbete. Studier visar att flickor generellt klarar det bättre. Tydliga uppgifter och stöd längs vägen är ett sätt att hjälpa pojkarna att bli mer självständiga. Men framförallt krävs förståelse. Vi måste försöka förstå hur han tänker, den där killen längst bak som sitter med huvan uppe på lektionerna. Fredrik Zimmerman betonar att insatser för att stötta pojkar inte handlar om att flickorna ska stå tillbaka.

–Min studie visar att en bättre pluggkultur bland killarna gynnar tjejerna också. I intervjuer säger tjejerna att det ger en lugnare arbetsmiljö och att de har lättare att göra sin röst hörd på grund av mindre rädsla för att få negativa kommentarer. Det är viktigt för hela samhället att pojkarna lyfts. Pojkar utan betyg har svårare att få jobb och familj och riskerar därför att hamna i utanförskap och kriminalitet.