Privatperson Logga in

”Programmering handlar om tankesätt”

Digital kompetens är ett omdiskuterat ämne i skolan. Runt om i världen ses skolors styrdokument över för att inkludera programmering och datalogiskt tänkande, så också i Sverige.

 

– Alla ska inte bli programmerare. Det handlar snarare om att förstå hur system är uppbyggda. När du ser att det inte handlar om magi kan du istället ta kontroll över maskinen, säger Linda Mannila, författare och forskare inom datavetenskapens didaktik vid Aalto universitet i Finland samt vid Linköpings universitet.

Linda har så länge hon kan minnas intresserat sig för utbildning och den digitala världen. Men för henne handlar programmering inte bara om att hänga med i tiden. Att programmering tar plats i skolan är lika mycket en fråga om likvärdighet och demokrati.

– När jag läste datavetenskap var vi två tjejer och resten killar. Jag frågade mig varför vi inte var fler tjejer på utbildningen. Datorer har ju en inverkan på oss alla. Programmering ger oss möjligheten att skapa något nytt och hänga med i tiden och det är viktigt att ge den möjligheten till alla barn, säger Linda.

Förmedla förståelse för den digitala världen
Runt omkring oss har vi system som blivit en naturlig del av våra liv. All teknik är inte synlig för oss, utan det digitala flyter ihop med det analoga. Enligt Linda är det dags för skolan att förmedla en förståelse för den digitala världen och inte bara den analoga som skolan traditionellt sett tagit avstamp ifrån.

"Digital kompetens är något som alla barn ska ha rätt till. Alla har inte med sig detta hemifrån och vi kan heller inte kräva det från alla föräldrar. Här finns en likvärdighetsaspekt att ta hänsyn till, men också en demokratisk aspekt. De som har intuition och vet vilka möjligheter och begränsningar tekniken har, de har också möjligheten att styra utvecklingen. Detta är något som alla behöver ha möjlighet att ta del av."

 Programmering handlar om tankesätt
– Det finns många förutfattade meningar om vad programmering i skolan egentligen handlar om, till exempel att det alltid måste involvera kod. Många lärare med yngre elever jobbar med det redan idag genom att lära barnen att göra saker i rätt ordning, exempelvis genom att göra listor av klädesplagg som kan ändras utefter vädret. Det handlar om ett tankesätt, om att ordna och att systematisera, vilket behövs för att senare komma vidare till programmering, menar Linda.

Lämpar sig för många ämnen
Linda menar att man kan se programmering i skolan som ett verktyg för att lösa problem och att redovisa sina tankar på ett kreativt sätt, oavsett ämne.

"Programmering lämpar sig för vilket ämne som helst. Traditionellt är programmering kopplat till matematik, men varför inte använda det i slöjd eller andra estetiska ämnen. Målsättningarna blir olika beroende på ämne. Inom biologi kan du till exempel modellera ett fenomen eller jobba med stora datamängder från sensorer."

Använda datorer till det de är bra på
– Ingen vet hur framtiden eller jobben kommer att se ut, men mycket tyder på att när maskiner blir allt bättre på rutinuppgifter, blir vår uppgift att hitta nya och kreativa lösningar och att använda datorer till det de är bra på. Då måste vi förstå hur datorer är uppbyggda, säger Linda.

 

Nyfiken på
Linda Mannila? 

Linda Mannila är författare till boken Att undervisa i programmering i skolan och leder kursen "Att undervisa i programmering". I sin forskarroll leder hon projekt relaterade till programmering och digitalt skapande i grundskolan och ordnar kompetensutveckling för lärare inom samma områden. Linda ingick som extern konsult i arbetet med att införa digital kompetens i läroplanen både i Finland och Sverige.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer