
Tillämpad termodynamik
Beteckningar 13
Energiomvandlingar och termodynamik 19
Lite historia 19
Teorin kom efter praktiken 24
Perpetuum mobile av olika slag 26
Några begrepp 29
Energistatistik 32
1 Grundbegrepp och definitioner 39
1.1 Översikt 39
1.2 System 41
1.3 Tillståndsstorheter 42
1.4 Begreppet temperatur. Temperaturskalor 46
1.5 Måttenheter 49
1.6 Sammanfattning 51
2 Första huvudsatsen 53
2.1 Introduktion 53
2.2 Arbete 53
2.2.1 Definitioner 53
2.2.2 Volymändringsarbete 55
2.3 Värme 59
2.4 Inre energi 60
2.5 Värme och arbete är ekvivalenta 61
2.6 Första huvudsatsen vid system med kretsprocesser 63
2.7 Första huvudsatsen vid slutet system 65
2.7.1 Tillståndsstorheten inre energi 65
2.7.2 Samband 67
2.7.3 Kommentarer om reversibilitet och friktionsarbete 68
2.7.4 Kommentarer om kvasistatiska tillståndsförändringar
och Joules försök 70
2.7.5 Formulering av första huvudsatsen med entalpi-
begreppet infört 72
2.8 Första huvudsatsen vid öppna system under stationära
förhållanden 73
2.8.1 Energiekvationen 73
2.8.2 Tekniskt arbete kontra volymändringsarbete 79
2.8.3 Exempel på tillämpningar av energiekvationen 82
2.9 Första huvudsatsen vid öppna system under instationära
förhållanden 86
2.10 Sammanfattning 88
3 Ideala gasers egenskaper samt begreppet
specifik värmekapacitet 89
3.1 Ideala gaslagen 89
3.1.1 Inledning 89
3.1.2 Ideala gaslagen 90
3.1.3 Gaskonstanten 92
3.1.4 Tillståndsytan 94
3.2 Ideala gasblandningar 94
3.2.1 Inledning 94
3.2.2 Mass- och molkoncentration 95
3.2.3 Partialtryck och Daltons lag 97
3.2.4 Partialvolym och volymskoncentration 99
3.2.5 Samband mellan partialtryck och volymskoncentration 100
3.2.6 Samband mellan mol- och volymskoncentration 100
3.3 Specifik värmekapacitet 101
3.3.1 Definition av c_ν 101
3.3.2 Ideala gasers c_ν 102
3.3.3 Definition av c_p 103
3.3.4 Ideala gasers c_p 104
3.3.5 Generella samband för c_p-c_ν 106
3.3.6 Molvärme 107
3.3.7 Kvoten =c_p/c_ν 107
3.3.8 Verkliga värden för ideala gasers c_p 108
3.3.9 Medelvärden för ideala gasers värmekapacitet 109
3.3.10 Tryckets inverkan på c_p 112
3.4 Kinetisk gasteori 112
3.4.1 Inledning 112
3.4.2 Trycket 113
3.4.3 Kinetiska gasteorins grundekvation 114
3.4.4 Värmekapacitet enligt kinetiska gasteorin 115
3.4.5 Molekylernas hastighet 117
3.4.6 Fria medelväglängden 118
3.4.7 Viskositet 119
3.4.8 Värmeledningstal 121
3.5 Sammanfattning 123
4 Processer med ideala gaser 125
4.1 Enkla tillståndsförändringar 125
4.1.1 Allmänt 125
4.1.2 Isochorisk tillståndsförändring 126
4.1.3 Isobarisk tillståndsförändring 127
4.1.4 Isotermisk tillståndsförändring 129
4.1.5 Isentropisk tillståndsförändring 131
4.1.6 Polytropisk tillståndsförändring 137
4.2 Sammansatta processer – kretsprocesser 140
4.2.1 Förbränningsmotorn som exempel 140
4.2.2 Kretsprocesser allmänt 144
Värmemotorer – arbetsavgivande kretsprocesser 144
Värmepumpar och kylanläggningar – arbetskrävande
kretsprocesser 146
4.2.3 Carnotcykeln 147
Allmänt 147
Samband 150
Kommentarer om Carnotcykeln 152
4.3 Sammanfattning 154
5 Andra huvudsatsen samt begreppen entropi och exergi 157
5.1 Andra huvudsatsen 157
5.1.1 Olika formuleringar av andra huvudsatsen 157
5.1.2 Konsekvenser av andra huvudsatsen 158
5.2 Entropi 163
5.2.1 Definition 163
5.2.2 s,T-diagrammet och termodynamisk temperatur 168
5.2.3 Entropi och irreversibla förlopp 170
5.3 Beräkning av entropin för ämnen 173
5.3.1 Allmänt 173
5.3.2 s,T-diagram 175
5.3.3 Entalpi och inre energi i s,T-diagram 176
5.3.4 Analys av tillståndsförändringar i s,T-diagram 178
5.4 Exergi 181
5.4.1 Exergi i värmemängd 181
5.4.2 Exergi vid öppna system 183
5.4.3 Exergi vid slutna system 187
5.4.4 Exergi- och anergiflöden 188
5.5 Entropi och sannolikhet 191
5.6 Något om kemisk jämvikt 194
5.7 Sammanfattning 201
6 Kretsprocesser med gasformiga medier 203
6.1 Allmänt 203
6.2 Kompressorer och expansionsmaskiner (turbiner) 204
6.2.1 Olika typer, kort orientering 204
6.2.2 Definitioner av isentropiska verkningsgrader 207
6.3 Arbetsavgivande kretsprocesser 210
6.3.1 Allmänt 210
6.3.2 Ottomotorn 211
6.3.3 Dieselmotorn 216
6.3.4 Blandad process 219
6.3.5 Joule/Braytoncykel – den enkla gasturbincykeln 221
6.3.6 Jetmotor 228
6.3.7 Regenerativ gasturbincykel 230
6.3.8 Ericssoncykeln 233
6.3.9 Stirlingcykeln 237
6.3.10 Kommentarer om olika cykler 241
6.4 Arbetskrävande cykler 243
6.4.1 Allmänt 243
6.4.2 Kall-luft-cykeln eller omvänd Joule/Braytoncykel 244
6.4.3 Omvänd Stirlingcykel 247
6.5 Sammanfattning 249
7 Verkliga mediers egenskaper 251
7.1 Tillståndsytan 251
7.1.1 Ett inledande exempel: att koka vatten 251
7.1.2 Hela p,v,T-ytan 254
Kokning och kondensation 255
Kritiska punkten och reducerade storheter 257
Smältning och stelning 258
Sublimation 259
Isotermer 259
7.2 Tvåfasområden 260
7.2.1 Fuktiga ångområdet 262
Ångtryckskurvan 262
Ånghalt och volymitet 264
Ångbildningsvärme 266
Clapeyrons ekvation 269
Approximativa samband för ångtryckskurvan
och ångbildningsvärme 272
7.2.2 Smältområdet och sublimationsområdet 275
Smältområdet 275
Sublimationsområdet 276
7.3 Termiska tillståndsekvationer 276
7.3.1 van der Waals 277
7.3.2 Redlich och Kwong 279
7.3.3 Benedict, Webb och Rubin 280
7.3.4 Martin och Hou 280
7.3.5 Virial form 280
7.3.6 Generaliserat kompressibilitetsdiagram 281
7.3.7 Samband för vätskefasen 285
7.4 Kaloriska tillståndsekvationer 285
7.5 Ångtabeller och tillståndsdiagram 293
7.5.1 Ångtabeller för mättningstillstånd 295
7.5.2 s,T-diagram 295
7.5.3 s,h-diagram 296
7.5.4 h,log(p)-diagram 298
7.5.5 Förenklingar för vätskefasen 299
7.6 Sammanfattning 303
8 Ångkraftprocessen 315
8.1 Enkel ångkraftprocess 315
8.1.1 Funktionsprincip 315
8.1.2 Termisk verkningsgrad 318
8.1.3 Inverkan av driftparametrar 321
8.1.4 Diskussion om exergiförluster 325
8.2 Utvecklade ångkraftprocesser 326
8.2.1 Matarvattenförvärmning 326
8.2.2 Mellanöverhettning 328
8.2.3 Luftförvärmning m.m. 329
8.2.4 Andra arbetsmedier 330
8.3 Sammanfattning 331
9 Kylprocesser 333
9.1 Kompressordriven förångningsprocess 333
9.1.1 Funktionsprincip 333
9.1.2 Köldfaktor 337
9.1.3 Inverkan av driftparametrar 339
9.1.4 Värmepumpen 341
9.1.5 Köldmedier 342
Allmänna urvalsprinciper 342
Utvecklingstendenser 344
9.1.6 Processer med underkylning 347
9.1.7 Tvåstegsprocesser 349
9.2 Enkel Lindeprocess 349
9.2.1 Framställning av flytande luft 349
9.2.2 Thomson-Joule-koefficienten 353
9.3 Sammanfattning 354
10 Mediers strömning 355
10.1 Inledning 355
10.2 Inkompressibel strömning i rör och kanaler 357
10.2.1 Grundläggande samband 357
Kontinuitetsekvationen 357
Energiekvationen 358
10.2.2 Förlustfri strömning 359
Bernoullis ekvation med tillämpningar 359
Stagnationstryck och statiskt tryck 362
Mätning av tryck och hastighet 363
10.2.3 Strömning med förluster 365
Allmänt 365
Samband för tryckförlusten〖Δp〗_”f” 366
Strömningsformer, Reynolds tal 367
Laminär strömning i rör och kanaler 370
Turbulent strömning i rör och kanaler 373
Engångsförluster 378
10.2.4 Flödesmätning 382
10.2.5 Eulers turbinekvation 383
10.2.6 Kort orientering om Navier-Stokes ekvationer 387
10.2.7 Kort orientering om gränsskikt 388
10.3 Kompressibel strömning 395
10.3.1 Grundläggande samband 395
10.3.2 Förlustfri strömning i munstycken 397
Utströmningshastighet 397
Machtal 399
Kritiskt tryckförhållande 399
Hugoniots ekvation 400
Medieflöde 403
Areaförhållandet vid de Laval-dysor 405
v2-metoden 407
Förhållanden vid varierande avloppstryck 409
Den raka kompressionsstöten 412
10.3.3 Kompressibel strömning i kanaler med friktion; Fannos
kurvor 415
10.4 Sammanfattning 423
11 Värmetransporter 425
11.1 Definitioner och grundläggande samband 425
11.1.1 Inledning 425
11.1.2 Olika former av värmetransport 426
11.1.3 Värmegenomgång 431
11.1.4 Värmemotstånd och den elektriska analogin 435
11.2 Värmeväxlare 435
11.2.1 Allmänt 435
11.2.2 Samband för temperaturförlopp och temperatur-
verkningsgrad 439
11.2.3 Medeltemperaturdifferens 445
11.2.4 Regenerativa värmeväxlare 446
11.2.5 Orientering om transienta förlopp 448
11.3 Värmeledning 451
11.3.1 Värmeledning genom cylindriska och sfäriska väggar 451
11.3.2 Värmeledning i flänsar. Flänsverkningsgrad 453
11.3.3 Orientering om Fouriers differentialekvation 459
11.4 Värmeövergång genom konvektion 460
11.4.1 Grundläggande samband 460
11.4.2 Värmeövergång vid påtryckt strömning 462
Likformighetslagar 462
Värmeövergång vid turbulent strömning i rör och
kanaler 463
Pump- eller fläkteffekt för turbulent värmeöverföring 471
Värmeövergång vid laminär strömning i rör och
kanaler 473
11.4.3 Värmeövergång vid egenkonvektion 477
Likformighetslagar 477
Samband för vertikala ytor och horisontella cylindrar 479
11.4.4 Värmeövergång vid kondensation och kokning 481
Kondensation 481
Kokning 483
11.5 Strålning 486
11.6 Sammanfattning 492
12 Fuktig luft 493
12.1 Inledning 493
12.2 Grundläggande begrepp och samband 493
12.3 Tillståndsdiagram för fuktig luft 498
12.4 Exempel på användning av tillståndsdiagram för fuktig luft 502
12.4.1 Daggpunkten 502
12.4.2 Blandningsförlopp 502
12.4.3 Kylgränsen 505
12.5 Diffusionsförlopp med tillämpning på värmeövergång i fuktig
luft 507
12.5.1 Inledning 507
12.5.2 Masstransport vid diffusion och konvektion 508
Olika definitioner av massövergångstal 508
Masstransport vid turbulens; Lewis samband 509
Något om likformighetslagar för diffusionsförlopp 511
12.5.3 Värmeövergång i fuktig luft 515
Diffusionsvärmeövergångstalet, α_”d” ; Bäckströms
samband 515
Merkels ekvation 518
12.6 Sammanfattning 521
Sakregister 523
Information
- Författare:
- Ingvar Ekroth Eric Granryd
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144116921
- Utgivningsår:
- 2006
- Revisionsår:
- 2021
- Artikelnummer:
- 32065-02
- Upplaga:
- Andra
- Sidantal:
- 528