Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Intensiv läsinlärning

Skickas följande arbetsdag

Nästan allt lärande i skolan bärs fram av språket. Ju högre upp i årskurserna eleverna når, desto större krav på deras läsförståelse och kunskapsutveckling via det skrivna ordet. Men vad gör skolan för att hjälpa lässvaga elever när de inte längre befinner sig på nybörjarstadiet utan kommit långt upp i grundskolan? Vilka åtgärder sätts in när deras lärande bromsas upp av att de läser för dåligt? I Intensiv läsinlärning visar författarna att det är möjligt att vända en negativ utveckling. Till...

Nästan allt lärande i skolan bärs fram av språket. Ju högre upp i årskurserna eleverna når, desto större krav på deras läsförståelse och kunskapsutveckling via det skrivna ordet. Men vad gör skolan för att hjälpa lässvaga elever när de inte längre befinner sig på nybörjarstadiet utan kommit långt upp i grundskolan? Vilka åtgärder sätts in när deras lärande bromsas upp av att de läser för dåligt? I Intensiv läsinlärning visar författarna att det är möjligt att vända en negativ utveckling. Tillvägagångssättet är enhetligt, praxis är teoretiskt förankrad och elevernas lässvårigheter ses i ljuset av deras socioemotionella och kognitiva färdigheter. Genom ett tätt samarbete mellan forskare, lärare och elever i så kallade intensiva läskurser vänds elevernas modlöshet till motivation, framgång och kompetens – och en efterlängtad känsla av bemästrande. Intensiv läsinlärning vänder sig till lärarstuderande och verksamma lärare i grundskolan, specialpedagoger och speciallärare samt läs- och skrivutvecklare.

    • 1
      Förord
    • 5
      Inledning
        • 15
          Läs- och skrivsvårigheter i årskurs 5–7
        • 17
          Behovet av att intensifiera satsningen på läsning i årskurs 5–7
        • 18
          I spänningsfältet mellan individens utbyte och inkluderande undervisning
        • 23
          Ett delprojekt inom en forskningsram
        • 25
          Bokens uppbyggnad
  • Del I Bakgrund och relevant teori
      • 1
        29
        Intensiv läsinlärning i årskurs 5–10
        • 29
          Centrala element i intensiv läsinlärning i årskurs 5–7
        • 30
          Läsproblemens följdverkningar
        • 32
          Lässvårigheternas delade ägarskap
        • 32
          Samspels‑ och helhetsorienterade lösningar
        • 33
          Teoretiska vägvisare för god praxis
        • 33
          Utvecklingspsykologiska perspektiv
        • 35
          Samband mellan talspråklig och skriftspråklig utveckling
        • 38
          Vad är orsaken/erna till dyslexi?
        • 41
          Perspektiv på lärande
        • 43
          Personlighetspsykologiska perspektiv
        • 45
          Läskursens form och innehåll
        • 47
          Ett exempel: ”Skedsmo­-projektet"
        • 49
          Överordnad plan och förändringsstrategi
        • 49
          Individen i systemet
        • 50
          Förändringsprocessen
        • 52
          Mål och arbetssätt
        • 54
          Sammanfattning
      • 2
        55
        Strategiförändring genom samarbete och dialog
        • 55
          Inlärningens dialogiska grund
        • 55
          Didaktisk huvudutmaning
        • 56
          Teoretisk inramning
        • 62
          Mellan kartläggning och lärande – fokus på strategier
        • 62
          Dialogiskt arbete med elever
med läs‑ och skrivsvårigheter
        • 63
          Strategiorienterad undervisning
        • 64
          Handledningen
        • 65
          Sammanfattning
      • 3
        67
        När läsningen blir svår – läsutvecklingen och de åtföljande känslorna
        • 67
          Läsutvecklingens olika steg och betydelsen av en utvecklingsmodell
        • 69
          Normal utveckling som utgångspunkt för att beskriva förseningar och avvikelser
        • 70
          Utvecklingsvariationer
        • 72
          Från logografisk till alfabetisk läsning
        • 84
          Från alfabetisk till ortografisk läsning
        • 97
          Från ortografisk till processorienterad läsning
        • 100
          Sammanfattande beskrivning av Spear-­Swerling och Sternbergs läsutvecklingsmodell
        • 106
          När modet sviker
        • 107
          Eleven i samspel med sin lärandemiljö
        • 110
          Att fungera i skolan och självuppfattning
        • 113
          Självvärdering och förväntningar
        • 114
          Självuppfattning och attribution
        • 116
          Prestationer och lärandemiljö
        • 118
          Centrala pedagogiska förändringsdimensioner
        • 120
          Sammanfattning
      • 4
        123
        Läskurs som arbetsmetod
        • 123
          Organisering och etablering
        • 126
          Bakgrund och syfte
        • 131
          Metodiska val och teoretiska grunder
        • 131
          Bakgrunden till val av metod
        • 132
          Helhetsläsningens metodiska ram
        • 133
          Den språkteoretiska grunden för helhetsläsning
        • 138
          Forskningsmässig grund
        • 139
          Planerande och genomförande av läskursen
        • 140
          Fas I: ntroduktion (1–2 veckor)
        • 141
          Fas II: okusering på arbetssätt och strategier (2–3 veckor)
        • 142
          Fas III: nternalisering (2–3 veckor)
        • 143
          Fas IV: utomatisering (2–3 veckor)
        • 143
          Efterarbete
        • 144
          Sammanfattning
  • Del II Utredning och åtgärdsutveckling
      • 5
        149
        Tre berättelser om eleverna och deras lärandemiljöer
        • 150
          Berättelsen om E
        • 150
          Föräldrarnas bedömning
        • 151
          Lärarnas och rektorns bedömning
        • 151
          Forskarbedömning 1:  i skolan
        • 153
          Forskarbedömning 2: :s utveckling i förskolan och tidig skolålder
        • 156
          Forskarbedömning 3: ärandemiljön
        • 158
          Berättelsen om U
        • 158
          Föräldrarnas bedömning
        • 159
          Lärarnas och rektorns bedömning
        • 159
          Forskarbedömning 1:  i skolan
        • 162
          Forskarbedömning 2: :s utveckling i förskolan och tidig skolålder
        • 164
          Forskarbedömning 3: ärandemiljön
        • 165
          Berättelsen om N
        • 165
          Föräldrarnas bedömning
        • 165
          Lärarnas och rektorns bedömning
        • 166
          Forskarbedömning 1:  i skolan
        • 167
          Forskarbedömning 2: :s utveckling i förskola och tidig skolålder
        • 168
          Forskarbedömning 3: lärandemiljön
        • 170
          E, U och N – tre olika elever med flera gemensamma drag
        • 173
          Sammanfattning
      • 6
        175
        Kartläggning av elevernas läsning och skrivning
        • 175
          Kartläggningsstrategi – skriftspråkliga färdigheter
        • 178
          Kartläggning av självständig nivå för bemästrande
        • 179
          Kartläggningsverktyg
        • 180
          Sammanfattning av resultaten – självständig nivå för bemästrande
        • 185
          Kartläggning av potentiell nivå för bemästrande
        • 186
          Tillvägagångssätt vid dynamisk kartläggning
        • 200
          Sammanfattning och analys av den dynamiska kartläggningen
        • 202
          Dynamisk kartläggning avseende eleverna N och E
        • 204
          Sammanfattning
      • 7
        205
        Kartläggning av socioemotionellt fungerande
        • 205
          Delad skuld och delat ansvar
        • 206
          Tillvägagångssätt och kartläggningsverktyg
        • 207
          Kartläggningsstrategi – socioemotionella förhållanden
        • 208
          Observation i klassen
        • 210
          Samtal med eleverna
        • 214
          Kartläggningen: erfarenhet och analys
        • 214
          Elev E: levens självrapport och attributionsmönster
        • 218
          Elev N: jälvuppfattning och attributionsmönster
        • 220
          Elev U: jälvuppfattning och attributionsmönster
        • 221
          Sammanfattning
      • 8
        223
        Kartläggning av lärandemiljön
        • 224
          Informanter och samarbetssarenor
        • 227
          Kartläggningsverktyg
        • 227
          Intervjuer
        • 228
          Observation av undervisningssituationer
        • 230
          Loggbok
        • 234
          Kartläggningen: resultat och analyser
        • 234
          Undervisningsutbudet: överordnat perspektiv
        • 238
          Läs­ och skrivundervisningen i praktiken
        • 241
          Fördjupande erfarenheter från klassrumsobservationer och läskurs
        • 244
          Inlärningssituationen sedd ur föräldrarnas synvinkel
        • 246
          Elevernas upplevelse av skolsituationen
        • 247
          Sammanfattning
      • 9
        249
        Analys- och åtgärdsplanering
        • 249
          Från kartläggning till analys
        • 249
          Komplexa orsaksmönster och åtgärder längs flera spår
        • 251
          Fördjupning av centrala förändringsområden
        • 254
          En interaktiv analysmodell med pedagogisk profil
        • 257
          Den interaktiva modellen som analysverktyg
        • 259
          Användning av modellen: case U
        • 261
          Från analys till åtgärd
        • 262
          Sammanfattning
  • Del III Genomförande av åtgärder
      • 10
        267
        Genomförande av läskurs
        • 268
          Från överordnad åtgärdsplan till plan för läskurs
        • 268
          Insatsområden på makro‑ och mikronivå
        • 273
          En dag på en läskurs
        • 274
          Förberedelse: val av text
        • 275
          Fas A (helhet 1): tt bli förtrolig med texten (förståelse och språklig kontroll)
        • 279
          Fas B (detaljarbete): Uppbyggnad av metalingvistisk kunskap – språkligt medvetandegörande, avkodning och stavning
        • 294
          Fas C (helhet 2): Repeterad läsning – samordning och automatisering
        • 296
          Loggboksskrivning – metakognitivt lärande och motivation
        • 297
          Sammanfattning
      • 11
        299
        Centrala pedagogiska problem
        • 300
          Att stärka arbetssätt och generellt fungerande i skolan
        • 300
          Att stärka elevens självuppfattning
        • 301
          Att säkerställa struktur och förutsägbarhet
        • 303
          Att använda tydliggörande som stödstrategi
        • 304
          Att säkerställa noggranna arbetssätt
        • 307
          Att stödja elevens tålamod
        • 308
          Att ge emotionellt stöd
        • 309
          Att stärka språkligt och metakognitivt fungerande
        • 310
          Att stärka språkförståelse
        • 314
          Att stärka betydelsesökande lässtrategier
        • 318
          Att säkerställa automatisering av läsningen
        • 321
          Sammanfattning
  • Del IV Interventionens verkningar
      • 12
        325
        Utvärderingsstrategi
        • 326
          Inlärning och utvärdering hand i hand
        • 327
          En bred utvärderingsstrategi
        • 329
          Utvärderingsplan
        • 333
          Ett fältexperiment
        • 335
          Utvärdering i praxis
        • 337
          Sammanfattning
      • 13
        339
        Förändringar på elevnivå
        • 339
          Läs- och stavningsfärdigheter
        • 339
          Avkodning och läsförståelse
        • 341
          Läsning och stavning vid interventionens start och därefter
        • 344
          Hur svaga var N:s resultat vid interventionens början?
        • 346
          Förändring av läsfärdighet under läskursen
        • 347
          Förändringar i läsfärdighet fram till posttest 2
        • 348
          Stavfel och ortografisk medvetenhet vid de tre bedömningspunkterna
        • 350
          Förändringar i lässtrategier
        • 351
          Summering: förändringar i läsning och stavning, elev N
        • 353
          Erfarenheter från U:s och E:s läskurser
        • 360
          Arbetssätt, självuppfattning och socioemotionellt fungerande
        • 360
          Arbetssätt och inställning till att lära
        • 365
          Självuppfattning och attribution, Elev E
        • 375
          Självuppfattning och attribution, eleverna N och U
        • 378
          Summering – socioemotionellt fungerande
        • 383
          Sammanfattning
        • 384
          Lässvårigheter och motvindsfaktorer
      • 14
        387
        Lärandemiljön: kvaliteter och förändring
        • 387
          Om betydelsen av att skapa ett samägt projekt
        • 388
          Centrala förändringsfaktorer
        • 390
          Miljöfaktorers roll i förändringsprocesser
        • 391
          Organisatoriska förhållanden
        • 409
          Skola–hem–samarbete
        • 412
          Lärarkompetens
        • 416
          Stöd- och handledningsresurs
        • 416
          Några centrala utmaningar
        • 424
          Sammanfattning
        • 27
          Efterord
        • 428
          Några nyckelelement i goda förändringsprocesser
        • 428
          Bred infallsvinkel
        • 429
          Tid och kompetens
        • 430
          En skola med kultur för lärande och ämnesövergripande samarbete
        • 433
          Vilka upptäckter gjorde starkast intryck?
    • 439
      Om författarna
    • 441
      Litteratur

Gediget, inspirerande och briljant framställd forskning som är mycket användbar för verksamma lärare, specialpedagoger och speciallärare.

Information

Författare:
Bente Eriksen Hagtvet Jørgen Frost Vigdis Refsahl
Översättare:
Susanne Uhler
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144109459
Utgivningsår:
2016
Artikelnummer:
39051-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
456

Författare

Bente Eriksen Hagtvet

Bente E. Hagtvet är professor vid Institutt for spesialpedagogikk vid Oslo universitet. Som forskare har hon under många år studerat barns skriftsp...

Jørgen Frost

Jørgen Frost är professor vid Institutt for spesialpedagogikk vid Oslo universitet och en viktig röst i den nordiska läsforskningen. Han har public...

Vigdis Refsahl

Vigdis Refsahl har pedagogisk embetseksamen, candidata pædagogiae, från Oslo universitet med fördjupning i pedagogisk-psykologisk rådgivning. Hon h...

 ;