Förstå och bemöta ätstörningar

Författarnas tack 15

Författare 17

Förord 21

Introduktion 25

David Clinton & Rasmus Isomaa

Vad är en ätstörning? 26

Behov av flera perspektiv 27

Förstå och bemöta ätstörningar 28

Bokens syfte och upplägg 30

 

Del I Förstå ätstörningar

 

1               Förstå historien 35

David Clinton & Rasmus Isomaa

Mat, ätande och fasta under årtusenden 35

Skammens plats i ätstörningarnas historia 37

Anorexia mirabilis  41

Förändringar i synen på självsvält och överätande  42

Framväxten av den moderna synen på ätstörningar 43

Medikaliseringen av självsvält och ”upptäckten” av anorexia nervosa 43

Hilde Bruch och moderna perspektiv på ätstörningar 45

Från en till flera diagnoser 46

En forskningsexplosion? 47

Historien om ätstörningar i Sverige 51

Behandlingsutveckling 51

Brukarorganisationer och volontärarbete  52

Forskning, professionella föreningar och kunskapsspridning 53

Sammanfattning 55

Referenser 56

2               Förstå diagnos och mångfald 59

Andreas Birgegård

Vad är en diagnos? 59

Diagnosmanualer 60

Ätstörningsdiagnostik 64

Ätstörningsdiagnoserna i DSM 65

Symptomen som ingår i diagnoserna 66

Är ätstörningsdiagnoserna distinkta och informativa? 70

Överlappning och vandring mellan diagnoser  71

Ätstörningar och andra psykiatriska störningar 71

Praktiska avväganden 74

Diagnosernas vara eller inte vara 75

Fallet: Hasse möter Lisa 77

Sammanfattning 79

Referenser 80

3               Förstå kontexten 83

Emma Forsén Mantilla & Elin Monell

Ätstörningar i världen 83

Prevalens och incidens 84

Vem drabbas av ätstörning?  86

Samhälleliga och kulturella faktorer som kan ha samband med ätstörning 89

Förändringar i samhället och ideal 89

Smittsamma miljöer? 92

Vikt och hälsotrender 93

Fallet: En dag i Johans liv  95

Sammanfattning  98

Referenser 98

4               Förstå det genetiska arvet 101

Virpi Leppä & Cynthia M. Bulik

Grunden för mänskligt beteende: samspel mellan arv och miljö 101

Miljöns betydelse för ätstörningar 102

Genernas betydelse för ätstörningar 102

Hur vet vi att gener spelar en roll vid ätstörningar?  103

Forskningsläget: GWAS-studier av anorexia nervosa 108

Polygen riskpoäng  109

Begränsningar i studier av ätstörningsgenetik  110

Hur kan vi använda genetiken i vår förståelse av ätstörningar? 111

Jag är första personen i min familj med en ätstörning, hur kan den vara genetisk? 112

Jag har haft en ätstörning, är risken stor att mina barn också insjuknar?  112

Spader, klöver, hjärter och ruter: Hur ser dina kort ut?  113

Etiska överväganden 114

Aktuell forskning om ätstörningarnas genetik  114

Ätstörningsgenetik i framtiden 115

Fallet: Anna hjälper Sara att fatta beslut 116

Sammanfattning 118

Referenser 119

5               Förstå personen 121

Johanna Levallius

Anknytning 121

Trygg anknytning 122

Otrygg undvikande anknytning 123

Otrygg ambivalent anknytning 124

Desorganiserad anknytning  125

Anknytningens betydelse för ätstörningen 125

Emotionsreglering 127

Medvetenhet och mål  128

Strategier vid ätstörning 129

Emotionsreglering i bemötande av ätstörningar  130

Personlighet och självvärdering 131

Personlighetsdrag 132

Känslomässig instabilitet  132

Perfektionism  133

Impulsivitet  134

Självvärdering 134

Personlighetstest och personlighetsförändring 135

Fallet: Diana vågar vara ärlig 137

Sammanfattning 139

Referenser  140

6               Förstå behandlings­behov, utmaningar och tillfrisknande 143

Rasmus Isomaa & David Clinton

Vägar in i en ätstörning 143

Vad behöver personer med ätstörningar? 145

Bedömning som ser problemen och personen 146

Behandling som främjar långsiktigt tillfrisknande 147

En relation som främjar utveckling och självständighet 150

Bärande nätverk, sammanhang och kontinuitet 153

Vilka är utmaningarna i behandling av ätstörningar? 154

Symptombild och svårighetsgrad 154

Onda cirklar 155

Sjukdomstid och förlopp 156

Samsjuklighet 157

Ålder och kön 158

Tillfrisknande 159

När forskare och behandlare definierar tillfrisknande 159

När patienter och anhöriga definierar tillfrisknande 161

Tillfrisknade och livsutveckling 161

Fallet: Frida avslutar sin behandling 162

Sammanfattning 164

Referenser 164

 

Del II Bemöta ätstörningar

 

7               När patienten möter vården 169

Hanna Kihlander

Barndomstid 169

Kontakt med vården 171

En del av personligheten 172

Var ska vi ens börja med dig? 173

Vändpunkten 174

Du är som en Ferrari som kör på ettans växel hela tiden 175

Att se hela personen 176

Ätstörningens fördelar 179

Att våga förändras 180

Mina råd till behandlare 182

Se den enskilda personen  182

Stirra inte alltid på viktkurvan  182

Bekräfta 183

Prata om för- och nackdelar 183

Orka med 183

Sammanfattning 184

Referenser 184

8               När behandlare möter ätstörningar 185

Rasmus Isomaa & David Clinton

Olika behandlare i olika kontexter 185

Sanning och myt om ätstörningar 186

Behandlares syn på ätstörningar 188

Utmaningar för bemötande 189

Egen erfarenhet 190

Relationen till den egna kroppen 191

Rädsla 191

Maktlöshet  192

Mat och prat 193

Kunskap och kompetens 194

Handledning och behandlingsrelationen 195

Steg mot gott bemötande 196

Skapa trygghet 196

Lyssna 197

Var nyfiken 198

Reflektera och mentalisera 199

Se både styrkor och svagheter 201

Var transparent och öppen 201

Fatta mod och våga 202

Sök samarbete 203

Två behandlare möter ätstörningar 204

Caroline 204

Stefan 205

Sammanfattning 206

Referenser 207

9               När familjen och närstående möter ätstörningar 209

Ulf Wallin

Mat och relationer 209

Tre familjer möter restriktiv ätstörning och vårdapparat  211

Sven 7 år  211

Elsa 10 år  212

Hanna 15 år  213

När behandlare möter den drabbade och familjen 215

Hur behandlare möter Sven och hans familj 218

Hur behandlare möter Elsa och hennes familj 219

Hur behandlare möter Hanna och hennes familj 220

Andra ätstörningar och sammanhang 224

Bulimi och hetsätning 225

Att möta en partner  225

Att ha ett vuxet barn med ätstörning 225

Sammanfattning 226

Referenser 227

10             Att möta personer med svåra och långvariga ätstörningar 229

Maja Molin

Svåra och långvariga ätstörningar  229

Utmaningar 231

Ställa nya mål 231

Acceptera personen och situationen 232

Behov av en långsiktig strategi 233

Ta hand om personalen 234

Att bygga upp verksamhet för svåra och långvariga ätstörningar  235

Patienter på Eira och verksamhetens struktur 235

Livet på Eira 236

Arbete med anhöriga 239

Personal på Eira 240

Två fall av svår och långvarig ätstörning 241

Vanja som blev kvar 241

Jonas som började ta sig ur 244

Sammanfattning 245

Referenser 246

11             När volontärer möter ätstörningar 249

Helena Forsman & Fredrika Sandell

Frisk & Fri 250

Brukarorganisationens betydelse  250

Erfarenhetsbaserad kunskap 253

Det fria samtalets kraft 254

Vikten av den egna erfarenheten i samtal 256

Att förstå ätstörningens funktion 257

Trygga relationer och ensamhet 258

Samtal med närstående och rädslan att göra fel 259

Utmaningen 260

Volontären och volontärsrollen 261

Organisationens betydelse 261

Att bli volontär 262

Att arbeta som volontär 263

Den erfarenhetsbaserade kunskapens framtid  265

Forskning om brukarinflytandets betydelse  265

Handbok för brukarinflytande 266

Erfarenhetens uppvärdering 266

Den egenlevda erfarenhetens betydelse i ett hälsofrämjande samhälle 266

Sammanfattning 267

Referenser 268

12             När vårdorganisationer möter ätstörningar 269

Anna-Maria af Sandeberg

Från behandlare till verksamhetschef 269

Chef och ledare i offentlig sektor 271

Bygga från grunden 272

Lyssna på personalen 273

Läsa och diskutera 273

Ha ett kommunikativt ledarskap 274

Främja en gemensam behandlingskultur 274

Förankra verksamheten uppåt 275

Utveckla och delegera ledarskapet  275

Hålla verksamheten vid liv och vidareutveckla 276

Ha en flexibel organisation 276

Värna om bred yrkeskompetens 277

Se till behov av handledning och utbildning 279

Vårda tryggheten  280

Stå för tydliga ramar 281

Ge positiv bekräftelse  281

Bemötande inom ätstörningsvården 282

Vuxna 282

Ungdomar och familjer 283

Akut somatiskt sjuka patienter 283

Samsjuklighet och helhetsansvar 284

Samarbete med vårdgrannar 285

Utmaningar för chefer 286

Evidens och erfarenhet 286

Biologi och psykologi 286

Långtidssjuka 287

Väntetider 287

Sammanfattning  288

Referenser 289

Sammanfattning och integrering 291

David Clinton & Rasmus Isomaa

Att förstå ätstörningar 291

Förstå ätstörningar utifrån och inifrån 293

Att bemöta ätstörningar 298

Bemötande som process 299

Relationens betydelse 300

Skapa möten 302

Var inte rädd för komplexiteten 303

Se kropp och själv 303

Förstå dig själv 304

Se hela personen 305

Våga möta rädsla  306

Ta ansvar 306

Tillbakablick och framåtblick  308

Ett besök i Mumindalen 309

 

Del III Appendix

Appendix 1 – Ätstörnings­diagnoserna enligt DSM-5 och ICD-11 315

Anorexia nervosa (AN) 315

Bulimia nervosa (BN) 316

Hetsätningsstörning (BED: Binge Eating Disorder) 316

Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID: Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder||) 317

Övriga ätstörningar 317

Referenser 318

Appendix 2 – Självskattningar och intervjuer 319

Appendix 3 – Webbresurser 323

Webbaserade utbildningar 323

Webbresurser för kliniker 323

Webbresurser för personer med ätstörningar, deras familjer och anhöriga 324

Register 325