Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete

Dedikation     13

Förord till den svenska översättningen     15

Förord     17

Författarnas förord     19

Bokens struktur     19

Nytt i denna utgåva     20

Tack     20

Hälsofrämjande arbete i en föränderlig social och digital miljö     21

Hälsa och social miljö     21

Digital teknik, hälsofrämjande arbete och jämlik hälsa     21

M-hälsa, hälsolitteracitet och hälsofrämjande arbete     22

Hälsofrämjande arbete i framtiden     23

Litteraturförteckning     23

 

Del I Jakten på hälsa

 

1 Mot en definition av hälsa     27

Hälsobegreppets utveckling     28

Definitioner av hälsa som utgår från individen     30

Hälsa som harmoni och balans     30

Hälsa som självförverkligande     31

Hälsa som stabilitet och självförverkligande     33

Hälsa som resurs     35

En integrativ syn på hälsa     35

Definitioner av hälsa med fokus på familjehälsa     35

Definitioner av hälsa med fokus på samhället     36

Hälsans sociala bestämningsfaktorer     38

Sociala bestämningsfaktorer och global hälsa     40

Synen på hälsofrämjande arbete     40

Att mäta hälsa     43

Att tänka på i arbetet med hälsa     45

Behov av forskning på hälsoområdet     45

Sammanfattning     46

Litteraturförteckning     46

 

2 Hälsofrämjande arbete på individnivå     51

Individers förändringspotential     52

Användning av teorier och modeller för beteendeförändring     52

Sociokognitiva teorier och modeller     52

Hälsouppfattningsmodellen (||health belief model||)     53

Teorin om överlagt beteende (||theory of reasoned action||) och teorin om planerade beteenden (||theory of planned behaviour||)     57

Tilltro till den egna förmågan (||self-efficacy||) och den sociokognitiva teorin (||social cognitive theory||)     59

Penders hälsofrämjande modell (||health promotion model||)     61

Fasindelade förändringsmodeller     67

Den transteoretiska modellen (||the transtheoretical model||)     67

Hälsobeteendeteorier i den digitala eran     69

Påverkansteori och digital hälsoteknik     70

Teknik för att påverka och motivera     71

Strategier för hälsobeteende­förändring     72

Att sätta upp mål för förändringen     72

Att följa upp framstegen på vägen mot målet     73

Att stärka tilltron till den egna förmågan     75

Att förstärka fördelarna med förändring     75

Att hantera hinder som står i vägen för förändringen     76

Skräddarsydd kommunikation i samband med beteendeförändring     77

Beteendeförändringsstrategier i teknik för att påverka och motivera     79

Etik och hälsobeteendeförändringar     79

Att tänka på i arbetet med hälso­beteendeförändringar     81

Behov av forskning inom hälso­beteendeteorier och -modeller     81

Sammanfattning     82

Litteraturförteckning     82

 

3 Hälsofrämjande arbete på grupp- och samhällsnivå     87

Begreppet lokalsamhälle     87

Hälsofrämjande interventioner i lokalsamhället     88

Socialekologiska modeller och teorier     90

Socialekologisk modell för hälsofrämjande arbete (||the social-ecological model||)     91

Teorin om socialt kapital     93

Planeringsmodeller för hälsofrämjande insatser på gruppnivå     96

Precede–proceed-modellen     96

Spridningsmodeller i hälsofrämjande arbete i lokalsamhället     98

Innovationsspridning     98

Social marknadsföring     101

Att tänka på i arbetet med hälsofrämjande interventioner på grupp- och samhällsnivå     104

Behov av forskning kring modeller med fokus på lokalsamhället     105

Sammanfattning     105

Litteraturförteckning     106

 

Del II Planering av hälsofrämjande och förebyggande insatser

 

4 Bedömning av hälsa och hälsobeteenden     111

Ny teknik och vårdbehovsbedömning     111

Ett ramverk för gemensamma ­hälsobedömningar     113

Riktlinjer för förebyggande hälsovård och hälsoscreening     114

Hälsobedömning av patienter     115

Funktionella hälsomönster     116

Fysisk kondition     116

Nutrition     118

Stress     120

Existentiell hälsa     122

Socialt stöd     122

Levnadsvanor     123

Vikten av familjeperspektiv vid bedömning av hälsa     124

Att tänka på i det praktiska arbetet med bedömningar av hälsa och hälsobeteenden     125

Behov av forskning kring bedömning av hälsa och hälsobeteenden     126

Sammanfattning     126

Litteraturförteckning     126

 

5 Att utveckla en hälsofrämjande och förebyggande plan     131

Att utveckla en hälsoplan     132

Gå igenom och sammanställa bedömningsdata     133

Lyfta fram patientens styrkor och förmågor     133

Identifiera hälsomål och relaterade ­beteendeförändringar     134

Identifiera önskade resultat     135

Utveckla en beteendeförändringsplan     135

Ta upp faktorer i den fysiska och sociala omgivningen som underlättar och hindrar ­beteendeförändringen     138

Ange tidsramar för genomförandet     138

Bekräfta målet att genomföra ­beteendeförändringen     139

Revidera hälsoplanen     141

Att tänka på i arbetet med hälsoplaner     141

Behov av forskning om hälsoplaner     141

Sammanfattning     142

Litteraturförteckning     142

 

Del III Hälsofrämjande och förebyggande insatser

 

6 Fysisk aktivitet     147

Christel Larsson

Hälsofördelar med fysisk aktivitet     148

Möjliga risker med fysisk aktivitet     148

Genetik, miljö och fysisk aktivitet     150

Att rekommendera fysisk aktivitet i hälsofrämjande syfte     151

Nivåer av fysisk aktivitet     151

Rekommendationer om fysisk aktivitet     151

Fysisk aktivitet på recept     153

Rekommendation för antal steg     153

Att främja fysisk aktivitet i alla åldrar     154

Fysisk aktivitet bland barn och ungdomar     154

Fysisk aktivitet bland vuxna och äldre     159

Fysisk aktivitet bland personer med ­funktionsvariation     164

Samhällsinsatser för att främja fysisk aktivitet     165

Miljöns betydelse för fysisk aktivitet     166

Att tänka på i arbetet med att främja fysisk aktivitet     167

Tekniska lösningar för att främja fysisk aktivitet     168

Sjuksköterskor som fysiskt aktiva förebilder     169

Behov av forskning inom fysisk aktivitet     169

Sammanfattning     170

Litteraturförteckning     170

 

7 Matvanor och näringsintag     175

Christel Larsson

Betydelsen av hälsosamma matvanor     175

Faktorer som påverkar matvanorna     176

Genetiska och biologiska faktorer     176

Psykologiska faktorer     178

Socioekonomiska och kulturella faktorer     178

Miljöfaktorer     180

Folkhälsopolitiska faktorer     181

Kostråd och näringsrekommendationer     183

Tallriksmodellen: en visuell framställning av kostråden     183

Nyckelhålet     184

Spädbarn och små barn (0 till 2 år)     185

Barn och ungdomar (2 till 17 år)     186

Vuxna (18 år och äldre)     188

Att främja en hälsosam kroppsvikt och nutritionsstatus     189

Att främja en hälsosam kroppsvikt     189

Att främja viktminskning     190

Att förebygga undernäring     192

Kostinterventioner     193

Interventioner för barn och vuxna     193

Interventioner på arbetsplatser och skolor     194

Teknik som verktyg i kostinterventioner     194

Kostinformation och livsmedelsutbud     195

Behov av forskning inom kostvetenskap     195

Sammanfattning     196

Litteraturförteckning     196

 

8 Hälsofrämjande insatser för ­stresshantering     201

Stress och hälsa     203

Stress i olika livsfaser     204

Barn     204

Ungdomar     205

Unga och medelålders vuxna     206

Äldre     206

Arbetsrelaterad stress     207

Teknikrelaterad stress     208

Migrationsstress     209

Modeller för stresshantering     210

Strategier för att minimera förekomsten av stressframkallande situationer     210

Strategier för att öka stresståligheten     211

Alternativmedicinska behandlings­former för att hantera stress     214

Mindfulnessbaserad stressreduktion     214

Avslappning genom visualisering     215

Yoga och tai chi     216

Traditionella behandlingsformer för att hantera stress     217

Primärvårdens roll i stresshantering     217

Digitala behandlingars roll i ­stresshantering     217

Att tänka på i arbetet med ­stresshantering     218

Behov av forskning inom området för stresshantering     219

Sammanfattning     219

Litteraturförteckning     219

 

9 Hälsa och socialt stöd     223

Sociala nätverk     223

Social integration     225

Socialt stöd     225

Familjen som främsta källa till stöd     227

Peer supporters som källa till stöd     228

Sociala stödgruppers funktion     229

Självhjälpsgrupper     229

Sociala medier som källa till stöd     230

Att bedöma sociala stödsystem     232

Hälsa och socialt stöd     232

Hälsobeteenden och socialt stöd     233

Hälsobeteenden och autonomistöd     234

Att stärka sociala nätverk och stödsystem     234

Att underlätta social interaktion     234

Att stärka copingförmågan     235

Att förhindra social isolering och ensamhet     235

Att tänka på i arbetet med socialt stöd     237

Behov av forskning om socialt stöd     237

Sammanfattning     238

Litteraturförteckning     238

 

Del IV Utvärdering av hälsofrämjande insatser

 

10 Utvärdering av hälsofrämjande arbete     243

Utvärderingens syfte     243

Modeller för utvärdering av en hälsofrämjande intervention     244

Modellutvärdering eller utvärdering i ordinarie verksamhet     244

Processutvärdering eller resultatutvärdering     245

Kvantitativ eller kvalitativ utvärdering     246

Att välja vilka resultat som ska mätas     247

Omvårdnadsrelaterade resultatindikatorer     247

Resultat för individ, familj och samhälle     248

Resultat på kort, medellång och lång sikt     249

Hälsoekonomisk utvärdering     251

Steg i utvärderingen av hälsofrämjande interventioner     252

Att utvärdera resultat i det hälsofrämjande arbetet     253

Strategier för att främja hälsoeffekter     254

Att utforma interventionen     254

Att välja resultatindikatorer     255

Att välja tidsram     255

Att bibehålla beteendeförändringar     256

Användning av digital teknik i utvärdering     256

Utvärdering av mobilappar     257

Att tänka på i samband med utvärdering av hälsofrämjande arbete     258

Behov av forskning inom utvärdering av hälsofrämjande arbete     258

Sammanfattning     259

Litteraturförteckning     259

 

Del V Tillvägagångssätt för att främja hälsan i samhället

 

11 Att främja hälsan genom att skapa bättre förutsättningar för egenvård     263

Orems egenvårdsteori     263

Egenvård     265

Patientaktivering och egenvård     265

Tilltro till den egna förmågan och egenvård     266

Att skapa förutsättningar för egenvård     266

Undervisning för att ge patienter förutsättningar för egenvård     268

Strategier för att skapa ­förutsättningar för egenvård     269

Informationsutbyte för att bedöma styrkor och begränsningar     269

Identifiera strategier för att nå målen     270

Underlätta lärande i egen takt     271

Använda autonomistöd för att öka motivationen för lärande     271

Skapa en stödjande inlärningsmiljö     272

Följa upp och utvärdera framsteg mot målen     273

Hinder för egenvårdsförmågan     274

Låg hälsolitteracitet som hinder för egenvård     275

Hälsofrämjande egenvård i alla livsfaser     275

Egenvård för barn och ungdomar     275

Egenvård för unga och medelålders vuxna     279

Egenvård för äldre     280

Internet som verktyg för egenvård     283

Att tänka på i arbetet med egenvård     285

Behov av forskning om egenvård     285

Sammanfattning     286

Litteraturförteckning     286

 

12 Jämlik hälsa och hälsofrämjande arbete     289

Socioekonomisk status och ojämlikhet i hälsa     292

Att främja jämlik hälsa     292

Att genomföra flernivåinterventioner     292

Gemensam egenmakt     293

Deltagande aktionsforskning     294

Hälsolitteracitet och jämlik hälsa     294

Mot en bredare definition av hälsolitteracitet     294

Strategier för hälsolitteracitet     296

Ge muntlig information på ett enkelt och begripligt språk     296

Ge skriftlig information på ett enkelt och begripligt språk     297

Använd ||teach-back||-metoden för att kontrollera att mottagaren har förstått     297

Ta avstamp i patientens språk och kultur     298

Internettillgång och e-hälsolitteracitet     299

Resurser om hälsolitteracitet för hälso- och sjukvårdspersonal     300

Kulturell kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal     301

Olika grader av kulturell kompetens     301

Strategier för en kulturellt kompetent kommunikation     303

Att tänka på i planeringen av kulturellt anpassade interventioner     304

Att tänka på kring jämlik hälsa och hälsofrämjande arbete     306

Behov av forskning om jämlik hälsa och hälsofrämjande arbete     306

Sammanfattning     307

Litteraturförteckning     307

 

13 Hälsofrämjande arbete med familjer, skola och i arbetslivet     311

Hälsofrämjande arbete med familjer     311

Hälsofrämjande arbete i skolan     313

Hälsofrämjande interventioner i skolor     314

Hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen     315

Förändringar på arbetsmarknaden     316

Behov av forskning om hälsofrämjande arbete i närsamhället     319

Sammanfattning     319

Litteraturförteckning     319

Register     323