Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Distriktssköterskans specialistområden

Skickas följande arbetsdag

Distriktssköterskans specialistområden

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Distriktssköterskans kompetens är bred. Den omfattar ett hälso­främjande arbetssätt för att stödja och vårda personer och deras familjer i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa. En distriktssköterska kan arbeta inom primärvård, hemsjukvård och barn- eller elevhälsa. Arbetet bedrivs vid egna mottagningar, i hemmiljö, på boenden och i skolor. Vid de specifika mottagningarna möter distriktssköterskan patienter och närstående gällande hälso­främja...

Distriktssköterskans kompetens är bred. Den omfattar ett hälso­främjande arbetssätt för att stödja och vårda personer och deras familjer i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa. En distriktssköterska kan arbeta inom primärvård, hemsjukvård och barn- eller elevhälsa. Arbetet bedrivs vid egna mottagningar, i hemmiljö, på boenden och i skolor. Vid de specifika mottagningarna möter distriktssköterskan patienter och närstående gällande hälso­främjande eller sjukdomsförebyggande åtgärder. Inom hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i vården av patienter med sjukdomar och funktions­nedsättningar samt med vård av personer i livets slutskede. Distrikts­sköterskan med förskrivningsrätt får självständigt förskriva ett antal receptbelagda läkemedel. Denna bok ger läsaren de grundläggande kunskaper som alla blivande distriktsköterskor behöver och visar på möjligheter till fördjupningar. Boken riktar sig till distriktssköterskestudenter och yrkesverksamma distriktssköterskor.

Författarpresentation 19

Redaktör 19

Författare 19

Till läsaren 23

Del I

Distrikts­sköterskan

 

              1  Den professionella distriktssköterskan 27

Anna Josse Eklund

Professionellt förhållningssätt 27

Det professionella mötet 33

Relationen med patienter och närstående 34

Samverkan med andra inom vården 37

Samverkan med andra utanför vården 38

Nationella kompetenskrav 39

Distriktssköterskans kompetensbeskrivning 42

Global hälsa 42

Internationella riktlinjer 43

Till sist 45

Referenser 45

 

              2  Professionellt ledarskap 49

Anna Josse Eklund

Patientsäkerhet 49

Kvalitet i vården 51

Leda omvårdnadsarbetet 52

Handledning av studenter 53

Att företräda patienter 55

Till sist 58

Referenser 58

 

              3  Läkemedel och förskrivning 61

Christina Petersson & Eva-Karin Hultgren

Att förskriva läkemedel och förbrukningsartiklar 61

Naturläkemedel 66

Rapportering av biverkningar 66

Delegering 67

Läkemedelsförmåner 68

Fördelar och nackdelar med förskrivningsrätt 68

Hållbar utveckling 70

Hållbar utveckling i tre dimensioner 71

Till sist 72

Referenser 73

Del II

Barnhälsovård & elevhälsans medicinska insatser

 

              4  Barnhälsovård 77

Margaretha Magnusson

Barnets rätt 77

Varför undersöka friska barn? 78

Barnhälsovårdens mål 79

Förebygga ohälsa hos barn 80

Amning och mat 80

Vaccination 82

Barnsäkerhet 83

Barnhälsovårdens nationella program 84

Hembesök 87

Föräldrastöd i grupp 88

Nedstämdhet 89

Barn som far illa eller befaras fara illa 90

Samverkan och samarbete 91

Dokumentation, kvalitetssäkring och statistik 93

Till sist 94

Referenser 94

 

              5  Att förbereda barn inför undersökning 97

Christina Petersson

Att bemöta barn 97

Att förbereda barn inför procedurer 98

Att använda olika former av distraktion 100

Att hålla fast – hur barnets upplevelse bemöts 100

Till sist 101

Referenser 102

 

              6  Elevhälsans medicinska insatser (EMI) 103

Eva K. Clausson, Eva-Lena Einberg & Agnetha Fredin

Organisation 104

Elevhälsans uppdrag 105

Elevhälsoteam 106

Skolsköterskans arbete 106

Hälsobesök 106

Hälsosamtal 107

Hälsoundersökning 108

Hälsoenkät 108

Vaccinationer 108

Öppen mottagning 109

Skolbarns hälsopanorama 110

Hälsofrämjande arbete 110

Administrativt arbete 111

Kvalitets- och utvecklingsarbete 112

Till sist 113

Referenser 113

Del III

Hälsofrämjande & sjukdoms­förebyggande arbete i primärvården

 

              7  Primärvård 117

Eva-Karin Hultgren

Triage 118

Telefonrådgivning 119

Lagstiftning 120

Patientens förväntningar 120

Utmaningar i telefonrådgivning 121

Följsamhet till egenvårdsråd 122

Rådgivningssamtalet 122

Att samla information 123

Att analysera och tolka 123

Att bedöma och återkoppla 123

Att åtgärda 124

Tolk 124

Specialistmottagning 125

Till sist 127

Referenser 127

              8  Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 129

Eva-Karin Hultgren & Lisbeth Johansson

Hälsofrämjande arbete i primärvården 129

Hälsopromotion 130

Levnadsvanor som påverkar hälsa 132

Biologiska riskmarkörer 134

Riktade hälsosamtal 135

Effekter av hälsosamtal 136

Till sist 137

Referenser 137

 

              9  Tobaksbruk 141

Lars-Göran Persson

Tobaksvanor 141

Dokumentation i journalen 142

Samhällskostnader för rökningsrelaterad sjuklighet 142

Cigarrettrökning 143

Snus 147

Vattenpipa 147

E-cigaretter 147

Miljöpåverkan 147

Detta händer vid rökstopp 148

Tobaksberoende 148

Socialt tobaksberoende 148

Psykologiskt tobaksberoende 149

Farmakologiskt tobaksberoende 149

Abstinens 150

Socialstyrelsens riktlinjer om tobaksavvänjning 151

Olika samtalsmodeller vid mötet med en patient 152

Samtalsmodell i fem steg 152

Motiverande samtal (Motivational interviewing, MI) 152

Läkemedelsbehandling 155

Nikotinläkemedel 155

Rökfri operation 156

Tobaksanvändning och tobaksavvänjning på nationell och internationell nivå 157

Till sist 157

Referenser 158

 

              10  Diabetes i primärvården 161

Anders Tengblad

Epidemiologi 161

Diabetes typ 1 162

Diabetes typ 2 162

Behandling av diabetes typ 2 i primärvården 163

Organisation av diabetesvård på vårdcentral 165

Diabetesvård på särskilt boende och i hemsjukvård 166

Egenvård 166

Till sist 168

Referenser 169

 

              11  Astma i primärvården 171

Johan Bood

En kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom 171

Diagnos 174

Astma på vårdcentralen – ett teamarbete 177

Behandling 178

Astma hos barn 181

Astma och graviditet 182

Astma och NSAID 182

Till sist 182

Referenser 182

 

              12  Akut smärta 185

Kerstin Eriksson & Lotta Wikström

Smärta 185

Nociceptiv smärta 186

Neuropatisk smärta 189

Smärtmodulering 190

Sensitisering 190

Grindmekanism 191

Endogen smärthämning 191

Uppmärksamhet mot smärta 192

Smärtupplevelse 192

Dimensioner i tolkningsprocessen av smärta 193

Påverkande inre och yttre faktorer 194

Smärtanalys 196

Skalor för skattning och bedömning av smärta 198

Skalor för vuxna 198

Skalor för barn och unga 200

Komplexiteten med smärtskattning 202

Användning av icke-farmakologiska metoder 203

Kyl- och värmebehandling 203

Transkutan elektrisk nervstimulering 204

Kinesiologi 204

Distraktion 205

Användning av farmakologiska metoder 205

Paracetamol 205

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel 206

Till sist 208

Referenser 209

 

              13  Yrsel 215

Ann-Sofi Kammerlind

Vad är yrsel? 215

Balanssystemet 216

Olika orsaker till yrsel 217

Godartad lägesyrsel 217

Akut unilateralt bortfall av perifer vestibulär funktion 218

Bilateralt bortfall av perifer vestibulär funktion 219

Vestibularisschwannom 219

Ménières sjukdom 219

Central yrsel 220

Läkemedel och yrsel 221

Multisensorisk yrsel hos äldre 221

Cervikogen yrsel 222

Persisterande postural perceptuell yrsel 222

Blodtryck och yrsel 222

Anamnestagning vid yrsel 222

Till sist 223

Referenser 224

 

              14  Blås- och tarmdysfunktion 227

Marie Lundell

Inkontinens 227

Prevalens 228

Livskvalitet 228

Anatomi 229

Nedre urinvägar 229

Tarmen 229

Distriktssköterskans yrkesroll 230

Basal utredning av blås- och tarmdysfunktion 230

Basal utredning 231

Läkarundersökning vid den basala utredningen 233

Gynekologisk undersökning 233

Blåsdysfunktion 233

Urininkontinens med lagringsproblem 233

Ansträngningsinkontinens 234

Trängningsinkontinens 237

Blandinkontinens 238

Urininkontinens med tömningsproblem 239

Överrinningsinkontinens 239

Urininkontinens med problem efter tömning 240

Tarmdysfunktion 241

Förstoppning 242

Toalettassistans 244

Förskrivningsprocessen 244

Hållbar utveckling 245

Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion 245

Urinuppsamlande produkter, icke-absorberande 246

Läckagehindrande produkter 246

Urinavledande produkter vid retention 246

Tillbehör till kvarvarande kateter och urindroppsuppsamlare 247

Övriga hjälpmedel 247

Tarmtömningshjälpmedel 247

Distriktssköterskans vårdpedagogiska förmåga, kunskapsöverföring 247

Teamarbete 248

Samverka och vara företrädare 248

Till sist 249

Referenser 250

 

              15  Sexuell hälsa 253

Hanna Möllås

Sexualitet 255

Sexuell hälsa genom livet 256

Systemteoretiska perspektiv på sexuell hälsa 256

Kroppens funktion 257

Sexuell hälsa vid olika sjukdomar och tillstånd 259

Underlivsbesvär 259

Cancer 259

Diabetes mellitus 259

Demenssjukdomar 260

Parkinsons sjukdom 260

Stroke 261

Multipel skleros 261

Ryggmärgsskada 261

Kronisk smärta och sjukdomar som försvårar rörelse 262

Rusmedelsanvändning 262

Blås- och tarmsjukdomar 262

Kardiovaskulära sjukdomar 262

Åldrande 263

Själ, psyke och relationer 263

Samhället, normer och kultur 268

Distriktssköterskans roll för sexuell och reproduktiv hälsa 270

Sexuell hälsa, lyxvård? 270

Förhållningssätt 271

Tillåtande hållning 271

Sexualupplysning 272

Sexualrådgivning 273

Till sist 276

Referenser 277

 

              16  Psykisk ohälsa 281

Christer Allgulander

Ångest och nedstämdhet 281

Covid-19-pandemin 282

Alkoholkonsumtion 283

Psykiatriskt status 283

Exempel på psykiatriskt status 285

Det professionella samtalet 286

Betydelsen av etnicitet och kultur 288

De papperslösa 290

Tvångsvård och orosanmälan 290

Våld 292

Psykiatriska diagnoser av betydelse i primärvården 292

Utmattningssyndrom 292

Ångest vid kroppssjukdom 294

Depressiva syndrom 294

Dystymi 296

Premenstruellt dysforiskt syndrom 296

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) 296

Socialt ångestsyndrom (social fobi) 298

Paniksyndrom 299

Neuropsykiatriska diagnoser 300

Bipolär sjukdom typ I och typ II 301

Psykoser 302

Samlarsyndrom 303

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 303

Kroppssyndrom och relaterade syndrom 304

Kroppssjukdomar och psykiatri 306

Neurologiska sjukdomar 306

AIDS (autoimmune deficiency syndrome) 306

Andra kroppssjukdomar 307

Suicid 307

Psykofarmaka 311

Till sist 315

Referenser 315

 

              17  Våld i nära relationer 323

Eva-Karin Hultgren

Våldsutsatthet 323

Olika former av våld 324

Särskilt sårbara grupper 325

Uppbrott från förövaren 326

Varningstecken 327

Att ta emot svar om våldsutsatthet 328

Dokumentation 329

Anmälningsskyldighet 329

Till sist 329

Referenser 330

 

              18  Sömnstörningar 333

Martin Ulander

Sömnbehov och sömnbrist 333

Varför behöver vi sova? 334

Sömn återställer hjärnans energiförråd 334

Sömn återställer den synaptiska homeostasen 334

Sömn rensar hjärnan från slaggprodukter 335

Sömn behövs för immunförsvaret 335

Hur mycket sömn behöver vi? 335

Konsekvenser av akut och kronisk sömnbrist 336

Sömnens neurofysiologi 337

Sömnstadier och sömncykler 337

Vad styr sömnen? 338

Varför sover vi när vi sover? 338

Sömnmedicinsk symtomlära 339

För lite sömn 339

För mycket sömn 340

Sömn vid fel tidpunkt 340

Andningsstörningar under sömn 341

Avvikande beteenden under sömn 342

Utredningsmetoder 342

Sömnanamnes 342

Sömndagbok och frågeformulär 344

Fysiologiska undersökningsmetoder 345

Till sist 346

Referenser 347

 

              19  Insomni 349

Christina Sandlund

Sömnbesvär 349

Förklaringsmodell för insomni 350

Diagnos 353

Prevention 354

Behandling 355

Behandlingsrekommendationer 355

Läkemedelsbehandling 356

Kognitiv beteendeterapi 357

Psykoedukation 359

Sömndagbok 360

Avslappning 360

Paradoxal intention 362

Stimuluskontroll 362

Sömnrestriktion 363

Nedtrappning av sömnmedel 365

Kognitiv omstrukturering 365

Orostid 367

Stresshantering 367

Hantera dagbesvär 368

Till sist 369

Referenser 369

 

              20  Sömnapné 373

Anders Broström

Apné och hypopné 373

Definition och symtom vid obstruktiv sömnapné 374

Prevalens av obstruktiv sömnapné 376

Koppling till andra sjukdomar 376

Behandling av obstruktiv sömnapné 378

Central sömnapné och Cheyne–Stokes andning 382

Patofysiologi vid obstruktiv sömnapné, central sömnapné och Cheyne–Stokes andning 384

Behandling av central sömnapné och Cheyne–Stokes andning 385

Vård och stöd vid sömnapné 386

Till sist 389

Referenser 389

 

              21  Bedömning för triagering 393

Andreas Rantala & Lena Forsell

Bedömningar är mer än algoritmer 393

Omvårdnadsprocessen som grund för akuta bedömningar 394

Bedömning 394

Bedömning och beslut 396

Den strukturerade bedömningen (S-CABCDE) 396

S – Situation 397

C – Katastrofal blödning 398

A – Luftvägar 398

B – Andning 398

C – Cirkulation 399

D – Neurologiskt status 400

E – Exponering och helkroppsundersökning 400

Den strukturerade anamnesen 400

SAMPLER 401

OPQRST 401

RETTS 403

ViSam 403

Metodologiska överväganden vid bedömningar 404

Till sist 406

Referenser 406

 

              22  Informatik i primärvården 409

Lene Martin

Den mobila revolutionen 409

Definitioner och begrepp inom e-hälsa – digital vård 411

E-hälsa och digital vård i primärvård och hemsjukvård 412

Mobilt internet som kommunikationskanal 415

Hur kan svensk sjukvård använda teknologin? 415

IT-stöd vid telefontriage 416

Videokonsultationer – digitala vårdmöten 417

Digital samverkan och interoperabilitet 418

Egenvård och behandling via internet 420

Hälsosajter – internet som kunskapsförmedlare 420

Internetbaserat stöd 422

Appar 423

Journalen – på nätet 425

Användandet av e-hälsa och välfärdsteknik i kommuner och regioner 425

Nya arbetssätt – ny teknik – nya möjligheter 427

Till sist 428

Referenser 428

 

Del IV

Äldre & hemsjukvård

 

              23  Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre 435

Lina Behm & Ulrika Olsson Möller

Perspektiv på åldrandet 435

Perspektiv på hälsa 436

Att identifiera och förebygga ohälsosamma levnadsvanor 437

Generella åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor 437

Riskbedömning ohälsosamma matvanor 438

Att främja hälsosamma matvanor 439

Riskbedömning otillräcklig fysisk aktivitet 439

Att främja fysisk aktivitet 441

Identifiera riskbruk av alkohol 442

Att främja minskad alkoholkonsumtion 443

Riskbedömning tobaksbruk 444

Vägledning för att sluta röka eller snusa 444

Att identifiera och förebygga skörhet och fall 444

Riskbedömning av skörhet 444

Insatser för att förebygga skörhet 445

Bedömning av risk för att falla 446

Insatser för att förebygga fall 447

Att identifiera och förebygga psykisk ohälsa och ensamhet 449

Riskbedömning av psykisk ohälsa och ensamhet 449

Insatser för att förebygga psykisk ohälsa och ensamhet 450

Till sist 450

Referenser 451

 

              24  Utmaningar i mötet med den äldre personen 455

Marie Ernsth Bravell & Linda Johansson

Biologiska åldersförändringar 455

Multisjuklighet 457

Polyfarmaci 458

Skörhet 460

Social situation 461

Våld och försummelse i nära relationer 462

Kognitiv sjukdom 464

Att möta personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens 466

Tvång- och begränsningar 467

Till sist 468

Referenser 468

 

              25  Närståendes livs­situation vid vård av personer i palliativ vård – inriktning demens 475

Christina Melin-Johansson

Palliativ vård 475

Existentiella aspekter 476

Palliativ vård vid demenssjukdom 477

Palliativa vårdbehov i olika faser 477

Vuxna barns livssituation 478

Partners livssituation 479

Vårdpersonalens förhållningssätt i mötet med närstående 481

Samtal i palliativ vård 482

Till sist 483

Referenser 484

 

              26  Medicinteknik i hemmet 487

Berit Munck

Medicinteknik och avancerad medicinteknik 487

Delegering av medicinska arbetsuppgifter 488

Egenvård vid medicinska arbetsuppgifter 490

Patientsäkerhet i samband med medicinteknik i hemmet 491

Medicinteknikens påverkan på patienten och närståendes dagliga liv 492

Till sist 494

Referenser 494

Till sist från redaktören 497

Eva-Karin Hultgren

Redaktörens tack 497

Bilaga 1 Distriktssköterskans kompetensbeskrivning 499

Bilaga 2 Hälsokurvan 507

Bilaga 3 Stjärnmodellen 509

Bilaga 4 Välj rätt värktabletter 510

Register 513

Författare

Eva-Karin Hultgren

Eva-Karin Hultgren är legitimerad sjuksköterska sedan 1993, specialistutbildad till distriktssköterska och är intresserad av professionens utveckli...

Christer Allgulander

Christer Allgulander är född 1947 och är leg. läkare, specialist och docent i allmän psykiatri, knuten till Uppsala universitet. Han är hedersprofe...

Lina Behm

Lina Behm är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska, docent och biträdande professor i omvårdnad, Högskolan Kristian...

Johan Bood

Johan Bood är ST-läkare med doktorsexamen i medicin och filosofi. Wetterhälsans vårdcentral, Jönköping.

Anders Broström

Anders Broström är legitimerad sjuksköterska och professor, Hälsohögskolan Jönköping. Han har klinisk erfarenhet av allmän kardiologi, hjärtintensi...

Eva K. Clausson

Eva K. Clausson är barnsjuksköterska, doktor i folkhälsovetenskap och docent i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad. Hon har mångårig erfarenhet so...

Eva-Lena Einberg

Eva-Lena Einberg har lång erfarenhet som skolsköterska med medicinskt ledningsansvar. Hon är barnsjuksköterska, filosofie doktor i hälsa och vårdve...

Anna Josse Eklund

Anna Josse Eklund är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska och filosofie doktor, Karlstads universitet.

Kerstin Eriksson

Kerstin Eriksson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad i intensivvård och filosofie doktor, Region Jönköpings län.

Marie Ernsth Bravell

Marie Ernsth Bravell är leg. sjuksköterska, fil.dr, docent vid Institutet för gerontologi vid Jönköping University. Hennes forskningsområde berör b...

Lena Forsell

Lena Forsell är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad ambulanssjuksköterska och doktorand i forskargruppen för vård i högteknologisk miljö,...

Agneta Fredin

Agnetha Fredin är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till barnsjuksköterska och enhetschef inom elevhälsan i Malmö stad.

Linda Johansson

Linda Johansson, leg. sjuksköterska, fil.dr, docent i hälsa och vårdvetenskap vid Institutet för gerontologi, Jönköping University. Hennes forsknin...

Lisbeth Johansson

Lisbeth Johansson ar legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska, doktorand på Forskarskolan Hälsa och Välfärd Jönköping ...

Ann-Sofi Kammerlind

Ann-Sofi Kammerlind är legitimerad fysioterapeut och filosofie doktor, Region Jönköpings län.

Marie Lundell

Marie Lundell är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska och uroterapeut, Region Jönköpings län.

Margaretha Magnusson

Margaretha Magnusson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till barnsjuksköterska, medicine doktor, Uppsala universitet.

Lene Martin

Lene Martin har verkat som professor i vårdvetenskap, dekan och forskningsledare vid Mälardalens universitet samt drivit forskning inom bl.a. hälso...

Christina Melin-Johansson

Christina Melin-Johansson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad inom kirurgi samt till distriktssköterska, professor i omvårdnad med inr...

Berit Munck

Berit Munck är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska, filosofie doktor, Hälsohögskolan Jönköping.

Ulrika Olsson Möller

Ulrika Olsson Möller, leg. fysioterapeut, dr med.vet., docent i vårdvetenskap och biträdande professor vid fakulteten för hälsovetenskap, Högskolan...

Hanna Möllås

Hanna Möllås är legitimerad barnmorska, aukt. specialist i klinisk sexologi (NACS), aukt. specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete (NA...

Lars-Göran Persson

Lars-Göran Persson är specialist i allmänmedicin, medicine doktor, Region Jönköpings län.

Christina Petersson

Christina Petersson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till barnsjuksköterska, filosofie doktor, Region Jönköpings län.

Andreas Rantala

Andreas Rantala är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad inom ambulanssjukvård, medicine doktor, Lunds universitet.

Christina Sandlund

Christina Sandlund, leg. sjuksköterska, distriktssköterska, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vå...

Anders Tengblad

Anders Tengblad är distriktsläkare, medicine doktor, Wetterhälsans vårdcentral, Jönköping.

Martin Ulander

Martin Ulander, överläkare, specialist i klinisk neurofysiologi, doktor i medicinsk vetenskap, Neurofysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i ...

Lotta Wikström

Lotta Wikström är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad i intensivvård och filosofie doktor, lektor vid Jönköping University samt arbetar k...

 ;

Distriktssköterskans kompetens är bred. Den omfattar ett hälso­främjande arbetssätt för att stödja och vårda personer och deras familjer i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa. En distriktssköterska kan arbeta inom primärvård, hemsjukvård och barn- eller elevhälsa. Arbetet bedrivs vid egna mottagningar, i hemmiljö, på boenden och i skolor. Vid de specifika mottagningarna möter distriktssköterskan patienter och närstående gällande hälso­främja...

Distriktssköterskans kompetens är bred. Den omfattar ett hälso­främjande arbetssätt för att stödja och vårda personer och deras familjer i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa. En distriktssköterska kan arbeta inom primärvård, hemsjukvård och barn- eller elevhälsa. Arbetet bedrivs vid egna mottagningar, i hemmiljö, på boenden och i skolor. Vid de specifika mottagningarna möter distriktssköterskan patienter och närstående gällande hälso­främjande eller sjukdomsförebyggande åtgärder. Inom hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i vården av patienter med sjukdomar och funktions­nedsättningar samt med vård av personer i livets slutskede. Distrikts­sköterskan med förskrivningsrätt får självständigt förskriva ett antal receptbelagda läkemedel. Denna bok ger läsaren de grundläggande kunskaper som alla blivande distriktsköterskor behöver och visar på möjligheter till fördjupningar. Boken riktar sig till distriktssköterskestudenter och yrkesverksamma distriktssköterskor.

Författare

Eva-Karin Hultgren

Eva-Karin Hultgren är legitimerad sjuksköterska sedan 1993, specialistutbildad till distriktssköterska och är intresserad av professionens utveckli...

Christer Allgulander

Christer Allgulander är född 1947 och är leg. läkare, specialist och docent i allmän psykiatri, knuten till Uppsala universitet. Han är hedersprofe...

Lina Behm

Lina Behm är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska, docent och biträdande professor i omvårdnad, Högskolan Kristian...

Johan Bood

Johan Bood är ST-läkare med doktorsexamen i medicin och filosofi. Wetterhälsans vårdcentral, Jönköping.

Anders Broström

Anders Broström är legitimerad sjuksköterska och professor, Hälsohögskolan Jönköping. Han har klinisk erfarenhet av allmän kardiologi, hjärtintensi...

Eva K. Clausson

Eva K. Clausson är barnsjuksköterska, doktor i folkhälsovetenskap och docent i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad. Hon har mångårig erfarenhet so...

Eva-Lena Einberg

Eva-Lena Einberg har lång erfarenhet som skolsköterska med medicinskt ledningsansvar. Hon är barnsjuksköterska, filosofie doktor i hälsa och vårdve...

Anna Josse Eklund

Anna Josse Eklund är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska och filosofie doktor, Karlstads universitet.

Kerstin Eriksson

Kerstin Eriksson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad i intensivvård och filosofie doktor, Region Jönköpings län.

Marie Ernsth Bravell

Marie Ernsth Bravell är leg. sjuksköterska, fil.dr, docent vid Institutet för gerontologi vid Jönköping University. Hennes forskningsområde berör b...

Lena Forsell

Lena Forsell är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad ambulanssjuksköterska och doktorand i forskargruppen för vård i högteknologisk miljö,...

Agneta Fredin

Agnetha Fredin är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till barnsjuksköterska och enhetschef inom elevhälsan i Malmö stad.

Linda Johansson

Linda Johansson, leg. sjuksköterska, fil.dr, docent i hälsa och vårdvetenskap vid Institutet för gerontologi, Jönköping University. Hennes forsknin...

Lisbeth Johansson

Lisbeth Johansson ar legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska, doktorand på Forskarskolan Hälsa och Välfärd Jönköping ...

Ann-Sofi Kammerlind

Ann-Sofi Kammerlind är legitimerad fysioterapeut och filosofie doktor, Region Jönköpings län.

Marie Lundell

Marie Lundell är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska och uroterapeut, Region Jönköpings län.

Margaretha Magnusson

Margaretha Magnusson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till barnsjuksköterska, medicine doktor, Uppsala universitet.

Lene Martin

Lene Martin har verkat som professor i vårdvetenskap, dekan och forskningsledare vid Mälardalens universitet samt drivit forskning inom bl.a. hälso...

Christina Melin-Johansson

Christina Melin-Johansson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad inom kirurgi samt till distriktssköterska, professor i omvårdnad med inr...

Berit Munck

Berit Munck är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till distriktssköterska, filosofie doktor, Hälsohögskolan Jönköping.

Ulrika Olsson Möller

Ulrika Olsson Möller, leg. fysioterapeut, dr med.vet., docent i vårdvetenskap och biträdande professor vid fakulteten för hälsovetenskap, Högskolan...

Hanna Möllås

Hanna Möllås är legitimerad barnmorska, aukt. specialist i klinisk sexologi (NACS), aukt. specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete (NA...

Lars-Göran Persson

Lars-Göran Persson är specialist i allmänmedicin, medicine doktor, Region Jönköpings län.

Christina Petersson

Christina Petersson är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad till barnsjuksköterska, filosofie doktor, Region Jönköpings län.

Andreas Rantala

Andreas Rantala är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad inom ambulanssjukvård, medicine doktor, Lunds universitet.

Christina Sandlund

Christina Sandlund, leg. sjuksköterska, distriktssköterska, doktor i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vå...

Anders Tengblad

Anders Tengblad är distriktsläkare, medicine doktor, Wetterhälsans vårdcentral, Jönköping.

Martin Ulander

Martin Ulander, överläkare, specialist i klinisk neurofysiologi, doktor i medicinsk vetenskap, Neurofysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i ...

Lotta Wikström

Lotta Wikström är legitimerad sjuksköterska, specialistutbildad i intensivvård och filosofie doktor, lektor vid Jönköping University samt arbetar k...

 ;