Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Juridisk metodlära

Skickas följande arbetsdag

Juridisk metodlära

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte...

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

    • 13
      Författarna
    • 1
      17
      Inledning
      • 2
        21
        Rättsdogmatisk metod
        • 21
          Inledning
          • 24
            Vetenskap på egna villkor
          • 27
            Rättsdogmatik och juridisk argumentation
        • 29
          Rättsdogmatiken är en tolkningslära
          • 31
            Initiala metodfrågor
          • 33
            Rätt att kritisera rättskällor
          • 35
            Kritiskt inriktad rättsdogmatik
          • 36
            Rättsdogmatisk analys
        • 38
          Samhällsvetenskapens metoder och rättsdogmatiken
          • 40
            Kritisk forskning
          • 41
            Komparativa undersökningar
        • 43
          Begreppsjurisprudens och andra riskbeteenden inom rättsdogmatiken
        • 45
          Sammanfattning
        • 46
          Fördjupningslitteratur
      • 3
        47
        Rättspositivism och juridisk metod
        • 47
          Inledning
        • 50
          Zarembas kritik av svensk rättskipning
        • 53
          Rättspositivism
          • 54
            Klassisk och samtida rättspositivism
          • 55
            Tre fundamentala teser
        • 60
          Rättspositivism som en normativ teori om juridisk argumentation
        • 61
          Rättspositivism och värdenihilism
        • 63
          Rättspositivism och formalism
        • 64
          Rättspositivism och subjektiv lagtolkning
        • 65
          Normativa teorier om juridisk argumentation
        • 68
          Begränsningar som följer av rättspositivismens huvudteser
          • 68
            Den starka sociala tesen: rättskällenivån
          • 69
            Den starka sociala tesen: rättstillämpningsnivån (och rättskällenivån)
          • 71
            Den svaga sociala tesen: rättskällenivån och rättstillämpningsnivån
          • 73
            Den svaga separationstesen
          • 75
            Tesen om social effektivitet
        • 75
          Rättspositivism och den juridiska doktrinen
        • 76
          Rättspositivism och dynamisk lagtolkning
        • 77
          Fördjupningslitteratur
      • 4
        79
        Naturrätt
        • 79
          Inledning
          • 79
            Naturrätt i svensk tradition
          • 79
            Syfte och disposition
          • 80
            Ordet naturrätt: Preliminära iakttagelser
        • 82
          Naturrättens varumärkesproblem
          • 83
            Teoretiska kritiker
          • 84
            Politiska attacker
          • 86
            Kulturella aspekter
        • 86
          Inledning till naturrätten
          • 86
            Historisk naturrätt
          • 87
            En metaetisk ingång
          • 96
            Normativ etik
          • 98
            I naturrättens natur
        • 98
          Naturrätt som metod
          • 98
            Naturrätt och rättigheter
          • 99
            Rättighetsargument
          • 101
            Rättigheter som juridisk realitet: Europakonventionen
          • 105
            Metodologiska aspekter
          • 106
            Rättighetsperspektivets naturrättskoppling
        • 108
          Fördjupningslitteratur
      • 5
        109
        EU-rättslig metod
        • 110
          Bakgrund: EU-rättens grundläggande mål och principer för dess genomförande
          • 111
            EU-rättens förhållande till medlemsstaternas rättsordningar
          • 112
            Grundläggande principer för EU-rättens genomslag på nationell nivå
        • 115
          Motorn i EU-rätten: lagstiftaren, EU-domstolen eller den integrerade förvaltningen?
          • 116
            EU-rättens krav på företräde och skyddet av grundläggande rättigheter
          • 119
            Positiv och negativ integration i EU:s inremarknadsrätt: gemensamt antagna regler eller domstolsdriven rätt
          • 121
            Governancestrategier i en integrerad europeisk förvaltning
        • 121
          Att tolka EU-rätt: direkt effekt och mer
          • 122
            EU-domstolen och den teleologiska tolkningen
          • 123
            Direkt effekt, EU-konform tolkning och vad det innebär för rättstillämpare på nationell nivå
          • 126
            Allmänna rättsprinciper som verktyg att fylla ut, tolka och överpröva EU-rätten
          • 127
            Soft law som källa i EU-rätten
        • 129
          Nationell doktrin om materiell EU-rätt eller en gemensam europeisk doktrin om EU-rätt?
        • 131
          Kritik mot EU-rätten och dess metod
          • 131
            EU-domstolen och kritiken mot judicial activism
          • 134
            Ett smörgåsbord av källor för rättstillämpare att välja efter tycke och smak?
        • 137
          EU-rätten i svenska domstolar
          • 138
            En dold tillämpning av EU-rättslig metod
          • 139
            En kvardröjande osäkerhet vid hantering av vaga – men hierarkiskt högt ställda – principer
        • 142
          Fördjupningslitteratur
      • 6
        143
        Komparativ juridisk metod
        • 143
          Inledning
        • 146
          Historisk bakgrund
        • 149
          Huvudsakliga metodologiska problem
          • 149
            Begreppet ”rättssystem” och indelningen i rättsfamiljer
          • 155
            Funktionalitetsprincipen
        • 157
          Synen på rättsskapandet
          • 157
            En antidogmatisk syn på rättskällorna
          • 159
            Rättstransplantationer
        • 163
          Synen på rättstolkning
        • 167
          Synen på doktrinens roll
        • 169
          Kritik mot den komparativa metoden
        • 170
          Praktiska exempel
          • 171
            Grupptalan
          • 174
            NJA 2005 s 608
        • 176
          Fördjupningslitteratur
      • 7
        177
        Rättsekonomi
        • 177
          Beskrivning och historia
          • 177
            Beskrivning
          • 181
            Utveckling
        • 182
          Rättsekonomin, rättsskapande och rättstolkning
        • 183
          Rättsekonomin och doktrinen
        • 185
          Olika rättsekonomiska skolor
          • 185
            Chicagoskolan
          • 188
            Spelteori
          • 189
            Transaktionskostnadsteori
          • 193
            Den nya institutionalismen
          • 194
            Behavioral economics
        • 196
          Kritiken mot rättsekonomin
          • 197
            Den rationella välfärdsmaximeraren
          • 198
            Är ekonomisk välfärd ett värde?
        • 198
          Rättsekonomi i praktiken
          • 199
            Oaktsamhet vid skadeståndsbedömningar och Learned Hand-formeln
          • 200
            Konkurrensbegränsningar på eftermarknader – rättsekonomi, Kodakmålet och bilservice
          • 203
            En rättsekonomisk analys av immaterialrättigheter
          • 206
            Snabblån och behavioral economics
        • 207
          Sammanfattning och slutsatser
        • 208
          Fördjupningslitteratur
      • 8
        209
        Rättssociologi: om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle?
        • 209
          Vad är rättssociologi och hur har det växt fram?
          • 211
            Hur skapas rätten i ett rättssociologiskt perspektiv
        • 217
          Rättstolkning
          • 217
            Regler måste behandlas olika beroende på vilken funktion de har
          • 222
            Olika mönster för relationen mellan argumentations- och beslutsmodeller givet regeltyp
        • 225
          Doktrinens roll
          • 228
            Ytterligare om skillnader och likheter mellan rättsdogmatik och rättssociologi
        • 232
          Rättssociologi i konkret tillämpning
          • 232
            Den juridiska expeditionen till Grönland
          • 234
            Skogsvårdslagstiftningens implementering
          • 236
            Skadeståndslagstiftningens tillämpning
        • 240
          Fördjupningslitteratur
      • 9
        241
        Institutionell teori och metod
        • 241
          Institutioner och institutionell analys i juridisk forskning
        • 243
          Ekonomisk teori och rättsinstitutioner
          • 243
            Från en friktionsfri värld till transaktionskostnadsekonomi
          • 245
            Institutionell ekonomi
        • 255
          Vidareutveckling av institutionell analys: ett mångdisciplinärt fält
          • 256
            Allmänna nyttigheter, kollektivt handlande och governance
          • 258
            Institutionell teori i studiet av europeisk integration
          • 260
            Institutionell teori i jämförelser mellan olika rättssystem och politiska ekonomier
        • 262
          Exempel på tillämpningar av institutionell ekonomisk teori i rättsvetenskaplig forskning
          • 262
            Deltagandeorienterad, jämförande institutionell analys
          • 266
            Institutionell analys i federala och överstatliga jurisdiktioner
          • 268
            Governing the commons inom miljörätt och immaterialrätt
        • 270
          Metodologiska utmaningar vid integrering av institutionell teori i rättsvetenskaplig forskning
          • 270
            Rättsregler som institutioner och syn på rättsskapande
          • 272
            Sambandet mellan materiellrättsliga regler och verkställandemekanismer
          • 272
            Uppskattning av intressen och kostnader för deltagande
        • 273
          Avslutande reflektioner
        • 274
          Fördjupningslitteratur
      • 10
        275
        Genusrättsvetenskap och juridiska metoder
        • 277
          Från kvinnorätt till genusrättsvetenskap
          • 278
            Kunskapsfältets framväxt
          • 280
            Generellt om metoder inom fältet
        • 284
          Rättsskapande
          • 286
            Rättsskapande i lagstiftningssammanhang
          • 293
            Rättsskapande i tillämpningssammanhang
        • 296
          Rättstolkning
        • 301
          Doktrinens roll
        • 304
          Kritik och motkritik
          • 304
            Kritik mot metoder
          • 306
            Kritik mot kunskapsfältets kunskapsteoretiska utgångspunkter
        • 310
          Konkret tillämpning
          • 311
            Användning av genusrättsvetenskaplig metod i studentuppsatser
          • 313
            Argumentation i en utredning
        • 314
          Fördjupningslitteratur
      • 11
        317
        Critical Race Theory sett genom tre rättsfall
        • 317
          Inledning
        • 319
          Den narrativa metoden
        • 321
          Historisk bakgrund
        • 321
          Arvet från Brown v Board
        • 326
          Det vanskliga med minoritetsskydd i form av rättigheter
        • 327
          CRT:s konfliktladdade ursprung
        • 329
          CRT – tilltro på rättigheter och skepsis mot rätten i allmänhet
        • 330
          En vandring genom Göteborgs gator och en introduktion till CRT i svensk kontext
        • 331
          En rättighetsanalys av kammarrättens och förvaltningsrättens mål
        • 333
          Analys av rättigheter utifrån CRT
        • 335
          Stark positiv särbehandling
          • 336
            En CRT-analys av stark positiv särbehandling
        • 340
          En utsatt grupps interna varierande intressen
        • 342
          Svag positiv särbehandling
        • 343
          När kön och etnicitet möts i rätten
        • 346
          Rätten intrasslad i det sociala och det politiska
        • 348
          Fördjupningslitteratur
      • 12
        349
        Postmoderna och diskursteoretiska verktyg inom rätten
        • 349
          Det postmoderna tillståndet – pluralism av diskurser
        • 352
          Rättsskapandet – tematiken kring struktur och konstruktion av rättens innebörd
          • 352
            Frågorna ”vad” och ”hur” – från realism till språk
          • 354
            Språkets betecknande struktur – från essens till differens
        • 357
          Rättstolkning – olika metodredskap från den postmoderna verktygslådan
          • 357
            Diskursteoretisk avläsning av makten
          • 360
            Narratologisk avläsning av berättelsestrukturer
          • 362
            Dekonstruktionens avläsning av skillnadsspelen
          • 364
            Simulacrums avläsning av språkkonstruktionerna
        • 366
          Rättsvetenskapens roll som diskursavläsare
        • 368
          Kritisk utvärdering – det post-postmoderna tillståndet och dess utmaningar
        • 369
          Några konkreta exemplifieringar
        • 374
          Fördjupningslitteratur
      • 13
        377
        Hermeneutik
        • 377
          Historia och begrepp
        • 383
          Juridik och hermeneutik
          • 383
            Juridisk hermeneutik från Savigny och framåt
          • 387
            Gadamer och juridikens exemplariska betydelse
          • 390
            Den skandinaviska rättsvetenskapens reception av den filosofiska hermeneutikens idéer
        • 396
          Tillämpad hermeneutik
        • 399
          Fördjupningslitteratur
      • 14
        401
        Automatiserade juridiska beslut
        • 401
          Bakgrund
          • 403
            Vad är ett juridiskt beslut?
          • 404
            Vad är juridisk metod?
          • 407
            Ett steg till – vad är juridik?
        • 408
          Vilka juridiska beslut kan automatiseras?
          • 408
            Delmoment eller hela processer?
          • 410
            Enkla frågor eller komplexa problem och vaga begrepp?
          • 413
            Den fysiska miljöns betydelse
          • 414
            Autonom verkställighet
          • 417
            Proaktivt i stället för reaktivt
          • 418
            Frekvens och kvalitet
          • 421
            Sammanfattning
        • 421
          Argument för vidare rättsautomation
        • 422
          Argument mot vidare rättsautomation
        • 424
          En framtid för jurister?
        • 427
          Fördjupningslitteratur
      • 15
        429
        Allmänt om användningen av andra vetenskaper inom juridiken
        • 429
          Inledning
        • 430
          Rättsvetenskapliga vetenskapsområden
          • 431
            Rättsvetenskapen som analytisk tolkningsvetenskap
          • 431
            Rättsvetenskapen som humanvetenskap
          • 432
            Rättsvetenskapen som kulturvetenskap
          • 433
            Rättsvetenskapen som samhällsvetenskap
          • 434
            Rättsfilosofi
          • 435
            Rättsvetenskapen som naturvetenskap
        • 435
          Multi-, inter-, trans- och tvärdisciplinär forskning
          • 435
            Multidisciplinär forskning
          • 436
            Interdisciplinär forskning
          • 436
            Transdisciplinär forskning
          • 437
            Tvärdisciplinär forskning
        • 437
          Syn på rättsskapande, rättstolkning och doktrin
        • 439
          Användningen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen
        • 441
          Fördjupningslitteratur

Information

Redaktörer:
Maria Nääv Mauro Zamboni
Kapitelförfattare:
Håkan Andersson Antonina Bakardjieva Engelbrekt Vladimir Bastidas Venegas Maria Grahn-Farley Minna Gräns Håkan Hydén Jan Kleineman Jane Reichel Joel Samuelsson Mårten Schultz
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144116761
Utgivningsår:
2013
Revisionsår:
2018
Artikelnummer:
36175-02
Upplaga:
Andra
Sidantal:
448

Författare

Maria Nääv

Maria Nääv är doktorand i allmän rättslära på Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och forskar huvudsakligen kring kritisk rättsteori och d...

Mauro Zamboni

Mauro Zamboni är professor i allmän rättslära på juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är forskare vid Stockholm Centre for Commercial L...

Håkan Andersson

Håkan Andersson är professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är främst skadeståndsrätt och rättsvetenskaplig applicering...

Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Antonina Bakardjieva Engelbrekt är professor i europeisk integrationsrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och innehavare av Torste...

Vladimir Bastidas Venegas

Vladimir Bastidas Venegas är universitetslektor i konkurrensrätt på juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hans huvudsakliga forskningsområd...

Maria Grahn-Farley

Maria Grahn-Farley är lektor i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområden är främst inom postkolonial teori, kritisk teori oc...

Minna Gräns

Minna Gräns är docent i allmän rättslära vid Helsingfors universitet och lektor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskningsinstress...

Håkan Hydén

Håkan Hydén är seniorprofessor i rättssociologi vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Han har ägnat sig åt arbetslivsfrågor, mil...

Jan Kleineman

Jan Kleineman är professor i civilrätt på juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law. Hans...

Jane Reichel

Jane Reichel är professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot fr...

Joel Samuelsson

Joel Samuelsson är professor i civilrätt, särskilt förmögenhetsrätt, vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Hans ägnar sig åt avtalsrätt oc...

Mårten Schultz

Mårten Schultz är professor i civilrätt vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet och knuten som forskare till Stockholm Centre for Commerci...

Torben Spaak

Torben Spaak är professor i allmän rättslära vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Han forskar om det mesta som ryms på den allmänna rä...

Eva-Maria Svensson

Eva-Maria Svensson är professor i rättsvetenskap på Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden är rättsf...

Filippo Valguarnera

Filippo Valguarnera är docent och universitetslektor i rättshistoria vid Stockholms universitet. Hans primära forsknings- och undervisningsområden ...

Peter Wahlgren

Peter Wahlgren är professor i rättsinformatik och föreståndare för Institutet för rättsinformatik vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet....

 ;

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte...

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Information

Redaktörer:
Maria Nääv Mauro Zamboni
Kapitelförfattare:
Håkan Andersson Antonina Bakardjieva Engelbrekt Vladimir Bastidas Venegas Maria Grahn-Farley Minna Gräns Håkan Hydén Jan Kleineman Jane Reichel Joel Samuelsson Mårten Schultz
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144171678
Utgivningsår:
2013
Revisionsår:
2018
Artikelnummer:
36175-SB02
Upplaga:
Andra

Författare

Maria Nääv

Maria Nääv är doktorand i allmän rättslära på Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och forskar huvudsakligen kring kritisk rättsteori och d...

Mauro Zamboni

Mauro Zamboni är professor i allmän rättslära på juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är forskare vid Stockholm Centre for Commercial L...

Håkan Andersson

Håkan Andersson är professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är främst skadeståndsrätt och rättsvetenskaplig applicering...

Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Antonina Bakardjieva Engelbrekt är professor i europeisk integrationsrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och innehavare av Torste...

Vladimir Bastidas Venegas

Vladimir Bastidas Venegas är universitetslektor i konkurrensrätt på juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hans huvudsakliga forskningsområd...

Maria Grahn-Farley

Maria Grahn-Farley är lektor i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområden är främst inom postkolonial teori, kritisk teori oc...

Minna Gräns

Minna Gräns är docent i allmän rättslära vid Helsingfors universitet och lektor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskningsinstress...

Håkan Hydén

Håkan Hydén är seniorprofessor i rättssociologi vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Han har ägnat sig åt arbetslivsfrågor, mil...

Jan Kleineman

Jan Kleineman är professor i civilrätt på juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law. Hans...

Jane Reichel

Jane Reichel är professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot fr...

Joel Samuelsson

Joel Samuelsson är professor i civilrätt, särskilt förmögenhetsrätt, vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Hans ägnar sig åt avtalsrätt oc...

Mårten Schultz

Mårten Schultz är professor i civilrätt vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet och knuten som forskare till Stockholm Centre for Commerci...

Torben Spaak

Torben Spaak är professor i allmän rättslära vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Han forskar om det mesta som ryms på den allmänna rä...

Eva-Maria Svensson

Eva-Maria Svensson är professor i rättsvetenskap på Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden är rättsf...

Filippo Valguarnera

Filippo Valguarnera är docent och universitetslektor i rättshistoria vid Stockholms universitet. Hans primära forsknings- och undervisningsområden ...

Peter Wahlgren

Peter Wahlgren är professor i rättsinformatik och föreståndare för Institutet för rättsinformatik vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet....

 ;