
Juridisk metodlära

Juridisk metodlära
Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.
På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.
Du som undervisar kan beställa ett kostnadsfritt digitalt provexemplar av den här produkten.
Våra digitala provexemplar tillhandahålls via Studora.se och ger dig tillgång till boken under 180 dagar. Observera att erbjudandet endast gäller relevanta produkter för din undervisning (nivå och ämne) och dig som är verksam i Sverige. Du kan alltid kontakta vår kundservice om du önskar ytterligare information eller har frågor om produkten.
Den här produkten kan beställas av lärare på universitet eller högskola. Om det gäller tjänsteexemplar av en kursbok på befintlig kurslista hänvisar vi till din arbetsgivare.
Du som undervisar kan beställa ett kostnadsfritt digitalt provexemplar av den här produkten.
Våra digitala provexemplar tillhandahålls via Studora.se och ger dig tillgång till boken under 180 dagar. Observera att erbjudandet endast gäller relevanta produkter för din undervisning (nivå och ämne) och dig som är verksam i Sverige. Du kan alltid kontakta vår kundservice om du önskar ytterligare information eller har frågor om produkten.
Den här produkten kan beställas av lärare på universitet eller högskola. Om det gäller tjänsteexemplar av en kursbok på befintlig kurslista hänvisar vi till din arbetsgivare.
Författarpresentation 15
1 Inledning 19
2 Rättsdogmatisk metod 25
Jan Kleineman
Inledning 25
Vetenskap på egna villkor 28
Rättsdogmatik och juridisk argumentation 33
Rättsdogmatiken är en tolkningslära 35
Initiala metodfrågor 37
Rätt att kritisera rättskällor 40
Kritiskt inriktad rättsdogmatik 42
Rättsdogmatisk analys 44
Samhällsvetenskapens metoder och rättsdogmatiken 46
Kritisk forskning 49
Komparativa undersökningar 50
Begreppsjurisprudens och andra riskbeteenden inom rättsdogmatiken 53
Sammanfattning 55
Fördjupningslitteratur 56
3 Rättspositivism och juridisk metod 57
Torben Spaak
Inledning 57
Zarembas kritik av svensk rättskipning 61
Rättspositivism 65
Klassisk och samtida rättspositivism 67
Tre fundamentala teser 67
Rättspositivism som en normativ teori om juridisk argumentation 73
Rättspositivism och värdenihilism 76
Rättspositivism och formalism 78
Rättspositivism och subjektiv lagtolkning 80
Normativa teorier om juridisk argumentation 81
Begränsningar som följer av rättspositivismens huvudteser 84
Den starka sociala tesen: rättskällenivån 85
Den starka sociala tesen: rättstillämpningsnivån (och rättskällenivån) 86
Den svaga sociala tesen: rättskällenivån och rättstillämpningsnivån 88
Den svaga separationstesen 91
Tesen om social effektivitet 93
Rättspositivism och den juridiska doktrinen 94
Rättspositivism och dynamisk lagtolkning 95
Fördjupningslitteratur 97
4 Uppsalaskolan – den skandinaviska rättsrealismen 99
Max Lyles
Inledning 99
Rättsbildning och begreppet ”gällande rätt” 100
Rättskällebegreppet 100
Rättigheterna och kritiken av metafysik i rättsvetenskapen 104
Rättigheter som fördelar 106
Rättigheter och samhällsnyttan 110
Rättigheten: ett tomt mellanbegrepp 111
Rättighetsbegreppets referens 114
Rättighetens handlingsdirigerande funktion 115
Rätten är giltig därför att den uppfattas som giltig 116
Tolkning 117
Historisk lagstiftarvilja 117
Tolkning och samhällsnytta 118
Rättsvetenskapens status – doktrinen som rättskälla 119
Värdenihilism och doktrin 120
Rättsvetenskap med eller utan filosofi 121
Samhällsnytta och konstruktiv rättsvetenskap 126
Rättsvetenskapliga prognoser om domarens dömande 126
Rättsvetenskap: Prognoser om rättssatsers användning 127
Metoden i konkret tillämpning 129
Tillämpning: rättigheter 129
Metod: samhällsnyttometoden 130
Kritik av rättsrealismen 132
Rättsrealismens inflytande på rättsvetenskapen 132
Rättsrealismens rättskällelära 132
Rättsvetenskap med sociologisk prägel – en betoning av yttre faktorer 133
Sammanfattning 134
Fördjupningslitteratur 137
5 Naturrätt 139
Mårten Schultz
Inledning 139
Naturrätt i svensk tradition 139
Syfte och disposition 139
Ordet naturrätt: Preliminära iakttagelser 140
Naturrättens varumärkesproblem 143
Teoretiska kritiker 144
Politiska attacker 145
Kulturella aspekter 147
Inledning till naturrätten 148
Historisk naturrätt 148
En metaetisk ingång 149
Normativ etik 161
I naturrättens natur 162
Naturrätt som metod 164
Naturrätt och rättigheter 164
Rättighetsargument 165
Rättigheter som juridisk realitet: Europakonventionen 167
Metodologiska aspekter 172
Rättighetsperspektivets naturrättskoppling 174
Fördjupningslitteratur 175
6 EU-rättslig metod 177
Jane Reichel
Bakgrund: EU-rättens grundläggande mål och principer för dess genomförande 179
EU-rättens förhållande till medlemsstaternas rättsordningar 180
Grundläggande principer för EU-rättens genomslag på nationell nivå 182
Motorn i EU-rätten: lagstiftaren, EU-domstolen eller den sammansatta förvaltningen? 185
EU-rättens krav på företräde och skyddet av grundläggande rättigheter 187
Positiv och negativ integration i EU:s inremarknadsrätt: gemensamt antagna regler eller domstolsdriven rätt 191
Institutionell och processuell autonomi eller governancestrategier för den sammansatta förvaltningen? 194
Att tillämpa EU-rätt: teleologisk tolkning, direkt effekt, allmänna rättsprinciper och mer 197
Direkt effekt, EU-konform tolkning och vad det innebär för rättstillämpare på nationell nivå 198
EU-domstolen och den teleologiska tolkningen 201
Allmänna rättsprinciper som verktyg att fylla ut, tolka och överpröva EU-rätten 203
Soft law som källa i EU-rätten 205
Nationell doktrin om materiell EU-rätt eller en gemensam europeisk doktrin om EU-rätt? 207
Kritik mot EU-rätten och dess metod 209
EU-domstolen och kritiken mot judicial activism 210
Ett smörgåsbord av källor för rättstillämpare att välja efter tycke och smak? 213
EU-rätten i svenska domstolar 217
Svenska domstolars förändrade roll och hur den hanteras 218
Två exempel på normkonflikter: ne bis in idem i skatterätten och TF och YGL:s förhållande till EU:s dataskyddsrätt 222
Fördjupningslitteratur 227
7 Komparativ juridisk metod 229
Filippo Valguarnera
Inledning 229
Historisk bakgrund 232
Huvudsakliga metodologiska problem 236
Begreppet ”rättssystem” och indelningen i rättsfamiljer 237
Funktionalitetsprincipen 244
Synen på rättsskapandet 247
En antidogmatisk syn på rättskällorna 247
Rättstransplantationer 250
Synen på rättstolkning 255
Synen på doktrinens roll 259
Kritik mot den komparativa metoden 263
Praktiska exempel 264
Grupptalan 264
NJA 2005 s. 608 269
Fördjupningslitteratur 271
8 Rättsekonomi 273
Vladimir Bastidas Venegas
Beskrivning och historia 273
Beskrivning 273
Utveckling 278
Rättsekonomin, rättsskapande och rättstolkning 280
Rättsekonomin och doktrinen 281
Olika rättsekonomiska skolor 284
Chicagoskolan 284
Spelteori 287
Transaktionskostnadsteori 289
Den nya institutionalismen 293
Behavioral economics 295
Kritiken mot rättsekonomin 298
Den rationella välfärdsmaximeraren 298
Är ekonomisk välfärd ett värde? 300
Rättsekonomi i praktiken 301
Oaktsamhet vid skadeståndsbedömningar och Learned Hand-formeln 301
Konkurrensbegränsningar på eftermarknader – rättsekonomi, Kodakmålet och bilservice 303
En rättsekonomisk analys av immaterialrättigheter 306
Snabblån och behavioral economics 311
Sammanfattning och slutsatser 312
Fördjupningslitteratur 313
9 Rättssociologi: om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle 315
Håkan Hydén
Vad är rättssociologi och hur har det växt fram? 315
Hur skapas rätten i ett rättssociologiskt perspektiv? 317
Rättstolkning 325
Regler måste behandlas olika beroende på vilken funktion de har 325
Olika mönster för relationen mellan argumentations- och beslutsmodeller givet regeltyp 331
Doktrinens roll 334
Ytterligare om skillnader och likheter mellan rättsdogmatik och rättssociologi 338
Rättssociologi i konkret tillämpning 343
Den juridiska expeditionen till Grönland 343
Skogsvårdslagstiftningens implementering 346
Skadeståndslagstiftningens tillämpning 348
Fördjupningslitteratur 353
10 Institutionell teori och metod 355
Antonina Bakardjieva Engelbrekt
Institutioner och institutionell analys i juridisk forskning 355
Ekonomisk teori och rättsinstitutioner 357
Från friktionsfri värld till transaktionskostnadsekonomi 358
Institutionell ekonomi 361
Vidareutveckling av institutionell analys: ett mångdisciplinärt fält 374
Allmänna nyttigheter, kollektivt handlande och governance 375
Institutionell teori i studiet av europeisk integration 379
Institutionell teori i jämförelser mellan olika rättssystem och politiska ekonomier 381
Exempel på tillämpningar av institutionell ekonomisk teori i rättsvetenskaplig forskning 385
Deltagandeorienterad, jämförande institutionell analys 386
Institutionell analys i federala och överstatliga jurisdiktioner 390
Governing the commons inom miljörätt och immaterialrätt 393
Metodologiska utmaningar vid integrering av institutionell teori i rättsvetenskaplig forskning 395
Rättsregler som institutioner och syn på rättsskapande 396
Sambandet mellan materiellrättsliga regler och verkställandemekanismer 398
Uppskattning av intressen och kostnader för deltagande 399
Avslutande reflektioner 400
Fördjupningslitteratur 401
11 Genusrättsvetenskap och juridiska metoder 403
Eva-Maria Svensson och Wanna Svedberg Andersson
Kunskapsfältets framväxt 407
Generellt om metoder inom fältet 411
Rättsskapande 416
Rättsskapande i lagstiftningssammanhang 418
Metodfrågor som har samband med synen på utrymmet för juristers och forskares delaktighet i lagstiftningsprocessen 421
Metodfrågor som har med kunskapskällor att göra 423
Metodfrågor som har med utformandet av lag att göra 427
Rättsskapande i tillämpningssammanhang 433
Rättstolkning 436
Doktrinens roll 445
Kritik och motkritik 450
Kritik mot metoder 450
Kritik mot kunskapsfältets kunskapsteoretiska utgångspunkter 456
Konkret tillämpning 461
Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i studentuppsatser 463
Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i en statlig utredning 465
Fördjupningslitteratur 467
12 Critical Race Theory sett genom tre rättsfall 473
Maria Grahn-Farley
Inledning 473
Den narrativa metoden 475
Historisk bakgrund 478
Arvet från Brown v. Board 479
Det vanskliga med minoritetsskydd i form av rättigheter 484
CRT:s konfliktladdade ursprung 485
CRT – tilltro till rättigheter och skepsis mot rätten i allmänhet 488
En vandring genom Göteborgs gator och en introduktion till CRT i svensk kontext 489
En rättighetsanalys av kammarrättens och förvaltningsrättens mål 491
Analys av rättigheter utifrån CRT 494
Stark positiv särbehandling 496
En CRT-analys av stark positiv särbehandling 497
En utsatt grupps interna varierande intressen 502
Svag positiv särbehandling 504
När kön och etnicitet möts i rätten 506
Rätten intrasslad i det sociala och det politiska 510
Fördjupningslitteratur 512
13 Posthumanistisk juridisk metod 515
Jannice Käll
En kort bakgrund till utvecklingen av metoden 515
Metodens huvudsakliga användningsområde 518
Radikal (post)disciplinaritet 520
Monism 521
Situering inom post-antropocen som immanent kritik 527
Kritik mot metoden 530
Hur metoden kan nyttjas av olika typer av jurister i sitt arbete (lagstiftare, domare, advokater eller forskare) 534
Fördjupningslitteratur 539
14 Automatiserad juridik 541
Digitalisering, AI och den juridiska metoden 541
Peter Wahlgren
Bakgrund 541
Vad är ett juridiskt beslut? 544
Vad är juridisk metod? 546
Ett steg till – vad är juridik? 548
Vilka juridiska beslut kan automatiseras? 550
Delmoment eller hela processer? 550
Enkla frågor eller komplexa problem och vaga begrepp? 552
Den fysiska miljöns betydelse 556
Autonom verkställighet 558
Proaktivt i stället för reaktivt 560
Frekvens och kvalitet 562
Sammanfattning 563
Argument för vidare rättsautomation 564
Argument mot vidare rättsautomation 565
Hur påverkas den juridiska professionen? 568
Fördjupningslitteratur 575
15 Allmänt om användningen av andra vetenskaper inom juridiken 577
Minna Gräns
Inledning 577
Rättsvetenskapliga vetenskapsområden 579
Rättsvetenskapen som analytisk tolkningsvetenskap 579
Rättsvetenskapen som humanvetenskap 580
Rättsvetenskapen som kulturvetenskap 581
Rättsvetenskapen som samhällsvetenskap 583
Rättsfilosofi 584
Rättsvetenskapen som naturvetenskap 584
Multi-, inter-, trans- och tvärdisciplinär forskning 585
Multidisciplinär forskning 585
Interdisciplinär forskning 586
Transdisciplinär forskning 586
Tvärdisciplinär forskning 587
Syn på rättsskapande, rättstolkning och doktrin 587
Användningen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen 589
Fördjupningslitteratur 593
16 Postmoderna och diskursteoretiska verktyg inom rätten 595
Håkan Andersson
Det postmoderna tillståndet – pluralism av diskurser 595
Rättsskapandet – tematiken kring struktur och konstruktion av rättens innebörd 599
Frågorna ”vad” och ”hur” – från realism till språk 599
Språkets betecknande struktur – från essens till differens 601
Rättstolkning – olika metodredskap från den postmoderna verktygslådan 605
Diskursteoretisk avläsning av makten 605
Narratologisk avläsning av berättelsestrukturer 609
Dekonstruktionens avläsning av skillnadsspelen 611
Simulacrums avläsning av språkkonstruktionerna 614
Rättsvetenskapens roll som diskursavläsare 616
Kritisk utvärdering – det post-postmoderna tillståndet och dess utmaningar 619
Några konkreta exemplifieringar 621
Fördjupningslitteratur 627
Information
- Redaktörer:
- Maria Nääv Mauro Zamboni
- Kapitelförfattare:
- Håkan Andersson Antonina Bakardjieva Engelbrekt Vladimir Bastidas Venegas Maria Grahn-Farley Minna Gräns Håkan Hydén Jan Kleineman Jannice Käll Max Lyles Jane Reichel
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144167923
- Utgivningsår:
- 2013
- Revisionsår:
- 2025
- Artikelnummer:
- 36175-03
- Upplaga:
- Tredje
- Sidantal:
- 628
Författarpresentation 15
1 Inledning 19
2 Rättsdogmatisk metod 25
Jan Kleineman
Inledning 25
Vetenskap på egna villkor 28
Rättsdogmatik och juridisk argumentation 33
Rättsdogmatiken är en tolkningslära 35
Initiala metodfrågor 37
Rätt att kritisera rättskällor 40
Kritiskt inriktad rättsdogmatik 42
Rättsdogmatisk analys 44
Samhällsvetenskapens metoder och rättsdogmatiken 46
Kritisk forskning 49
Komparativa undersökningar 50
Begreppsjurisprudens och andra riskbeteenden inom rättsdogmatiken 53
Sammanfattning 55
Fördjupningslitteratur 56
3 Rättspositivism och juridisk metod 57
Torben Spaak
Inledning 57
Zarembas kritik av svensk rättskipning 61
Rättspositivism 65
Klassisk och samtida rättspositivism 67
Tre fundamentala teser 67
Rättspositivism som en normativ teori om juridisk argumentation 73
Rättspositivism och värdenihilism 76
Rättspositivism och formalism 78
Rättspositivism och subjektiv lagtolkning 80
Normativa teorier om juridisk argumentation 81
Begränsningar som följer av rättspositivismens huvudteser 84
Den starka sociala tesen: rättskällenivån 85
Den starka sociala tesen: rättstillämpningsnivån (och rättskällenivån) 86
Den svaga sociala tesen: rättskällenivån och rättstillämpningsnivån 88
Den svaga separationstesen 91
Tesen om social effektivitet 93
Rättspositivism och den juridiska doktrinen 94
Rättspositivism och dynamisk lagtolkning 95
Fördjupningslitteratur 97
4 Uppsalaskolan – den skandinaviska rättsrealismen 99
Max Lyles
Inledning 99
Rättsbildning och begreppet ”gällande rätt” 100
Rättskällebegreppet 100
Rättigheterna och kritiken av metafysik i rättsvetenskapen 104
Rättigheter som fördelar 106
Rättigheter och samhällsnyttan 110
Rättigheten: ett tomt mellanbegrepp 111
Rättighetsbegreppets referens 114
Rättighetens handlingsdirigerande funktion 115
Rätten är giltig därför att den uppfattas som giltig 116
Tolkning 117
Historisk lagstiftarvilja 117
Tolkning och samhällsnytta 118
Rättsvetenskapens status – doktrinen som rättskälla 119
Värdenihilism och doktrin 120
Rättsvetenskap med eller utan filosofi 121
Samhällsnytta och konstruktiv rättsvetenskap 126
Rättsvetenskapliga prognoser om domarens dömande 126
Rättsvetenskap: Prognoser om rättssatsers användning 127
Metoden i konkret tillämpning 129
Tillämpning: rättigheter 129
Metod: samhällsnyttometoden 130
Kritik av rättsrealismen 132
Rättsrealismens inflytande på rättsvetenskapen 132
Rättsrealismens rättskällelära 132
Rättsvetenskap med sociologisk prägel – en betoning av yttre faktorer 133
Sammanfattning 134
Fördjupningslitteratur 137
5 Naturrätt 139
Mårten Schultz
Inledning 139
Naturrätt i svensk tradition 139
Syfte och disposition 139
Ordet naturrätt: Preliminära iakttagelser 140
Naturrättens varumärkesproblem 143
Teoretiska kritiker 144
Politiska attacker 145
Kulturella aspekter 147
Inledning till naturrätten 148
Historisk naturrätt 148
En metaetisk ingång 149
Normativ etik 161
I naturrättens natur 162
Naturrätt som metod 164
Naturrätt och rättigheter 164
Rättighetsargument 165
Rättigheter som juridisk realitet: Europakonventionen 167
Metodologiska aspekter 172
Rättighetsperspektivets naturrättskoppling 174
Fördjupningslitteratur 175
6 EU-rättslig metod 177
Jane Reichel
Bakgrund: EU-rättens grundläggande mål och principer för dess genomförande 179
EU-rättens förhållande till medlemsstaternas rättsordningar 180
Grundläggande principer för EU-rättens genomslag på nationell nivå 182
Motorn i EU-rätten: lagstiftaren, EU-domstolen eller den sammansatta förvaltningen? 185
EU-rättens krav på företräde och skyddet av grundläggande rättigheter 187
Positiv och negativ integration i EU:s inremarknadsrätt: gemensamt antagna regler eller domstolsdriven rätt 191
Institutionell och processuell autonomi eller governancestrategier för den sammansatta förvaltningen? 194
Att tillämpa EU-rätt: teleologisk tolkning, direkt effekt, allmänna rättsprinciper och mer 197
Direkt effekt, EU-konform tolkning och vad det innebär för rättstillämpare på nationell nivå 198
EU-domstolen och den teleologiska tolkningen 201
Allmänna rättsprinciper som verktyg att fylla ut, tolka och överpröva EU-rätten 203
Soft law som källa i EU-rätten 205
Nationell doktrin om materiell EU-rätt eller en gemensam europeisk doktrin om EU-rätt? 207
Kritik mot EU-rätten och dess metod 209
EU-domstolen och kritiken mot judicial activism 210
Ett smörgåsbord av källor för rättstillämpare att välja efter tycke och smak? 213
EU-rätten i svenska domstolar 217
Svenska domstolars förändrade roll och hur den hanteras 218
Två exempel på normkonflikter: ne bis in idem i skatterätten och TF och YGL:s förhållande till EU:s dataskyddsrätt 222
Fördjupningslitteratur 227
7 Komparativ juridisk metod 229
Filippo Valguarnera
Inledning 229
Historisk bakgrund 232
Huvudsakliga metodologiska problem 236
Begreppet ”rättssystem” och indelningen i rättsfamiljer 237
Funktionalitetsprincipen 244
Synen på rättsskapandet 247
En antidogmatisk syn på rättskällorna 247
Rättstransplantationer 250
Synen på rättstolkning 255
Synen på doktrinens roll 259
Kritik mot den komparativa metoden 263
Praktiska exempel 264
Grupptalan 264
NJA 2005 s. 608 269
Fördjupningslitteratur 271
8 Rättsekonomi 273
Vladimir Bastidas Venegas
Beskrivning och historia 273
Beskrivning 273
Utveckling 278
Rättsekonomin, rättsskapande och rättstolkning 280
Rättsekonomin och doktrinen 281
Olika rättsekonomiska skolor 284
Chicagoskolan 284
Spelteori 287
Transaktionskostnadsteori 289
Den nya institutionalismen 293
Behavioral economics 295
Kritiken mot rättsekonomin 298
Den rationella välfärdsmaximeraren 298
Är ekonomisk välfärd ett värde? 300
Rättsekonomi i praktiken 301
Oaktsamhet vid skadeståndsbedömningar och Learned Hand-formeln 301
Konkurrensbegränsningar på eftermarknader – rättsekonomi, Kodakmålet och bilservice 303
En rättsekonomisk analys av immaterialrättigheter 306
Snabblån och behavioral economics 311
Sammanfattning och slutsatser 312
Fördjupningslitteratur 313
9 Rättssociologi: om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle 315
Håkan Hydén
Vad är rättssociologi och hur har det växt fram? 315
Hur skapas rätten i ett rättssociologiskt perspektiv? 317
Rättstolkning 325
Regler måste behandlas olika beroende på vilken funktion de har 325
Olika mönster för relationen mellan argumentations- och beslutsmodeller givet regeltyp 331
Doktrinens roll 334
Ytterligare om skillnader och likheter mellan rättsdogmatik och rättssociologi 338
Rättssociologi i konkret tillämpning 343
Den juridiska expeditionen till Grönland 343
Skogsvårdslagstiftningens implementering 346
Skadeståndslagstiftningens tillämpning 348
Fördjupningslitteratur 353
10 Institutionell teori och metod 355
Antonina Bakardjieva Engelbrekt
Institutioner och institutionell analys i juridisk forskning 355
Ekonomisk teori och rättsinstitutioner 357
Från friktionsfri värld till transaktionskostnadsekonomi 358
Institutionell ekonomi 361
Vidareutveckling av institutionell analys: ett mångdisciplinärt fält 374
Allmänna nyttigheter, kollektivt handlande och governance 375
Institutionell teori i studiet av europeisk integration 379
Institutionell teori i jämförelser mellan olika rättssystem och politiska ekonomier 381
Exempel på tillämpningar av institutionell ekonomisk teori i rättsvetenskaplig forskning 385
Deltagandeorienterad, jämförande institutionell analys 386
Institutionell analys i federala och överstatliga jurisdiktioner 390
Governing the commons inom miljörätt och immaterialrätt 393
Metodologiska utmaningar vid integrering av institutionell teori i rättsvetenskaplig forskning 395
Rättsregler som institutioner och syn på rättsskapande 396
Sambandet mellan materiellrättsliga regler och verkställandemekanismer 398
Uppskattning av intressen och kostnader för deltagande 399
Avslutande reflektioner 400
Fördjupningslitteratur 401
11 Genusrättsvetenskap och juridiska metoder 403
Eva-Maria Svensson och Wanna Svedberg Andersson
Kunskapsfältets framväxt 407
Generellt om metoder inom fältet 411
Rättsskapande 416
Rättsskapande i lagstiftningssammanhang 418
Metodfrågor som har samband med synen på utrymmet för juristers och forskares delaktighet i lagstiftningsprocessen 421
Metodfrågor som har med kunskapskällor att göra 423
Metodfrågor som har med utformandet av lag att göra 427
Rättsskapande i tillämpningssammanhang 433
Rättstolkning 436
Doktrinens roll 445
Kritik och motkritik 450
Kritik mot metoder 450
Kritik mot kunskapsfältets kunskapsteoretiska utgångspunkter 456
Konkret tillämpning 461
Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i studentuppsatser 463
Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i en statlig utredning 465
Fördjupningslitteratur 467
12 Critical Race Theory sett genom tre rättsfall 473
Maria Grahn-Farley
Inledning 473
Den narrativa metoden 475
Historisk bakgrund 478
Arvet från Brown v. Board 479
Det vanskliga med minoritetsskydd i form av rättigheter 484
CRT:s konfliktladdade ursprung 485
CRT – tilltro till rättigheter och skepsis mot rätten i allmänhet 488
En vandring genom Göteborgs gator och en introduktion till CRT i svensk kontext 489
En rättighetsanalys av kammarrättens och förvaltningsrättens mål 491
Analys av rättigheter utifrån CRT 494
Stark positiv särbehandling 496
En CRT-analys av stark positiv särbehandling 497
En utsatt grupps interna varierande intressen 502
Svag positiv särbehandling 504
När kön och etnicitet möts i rätten 506
Rätten intrasslad i det sociala och det politiska 510
Fördjupningslitteratur 512
13 Posthumanistisk juridisk metod 515
Jannice Käll
En kort bakgrund till utvecklingen av metoden 515
Metodens huvudsakliga användningsområde 518
Radikal (post)disciplinaritet 520
Monism 521
Situering inom post-antropocen som immanent kritik 527
Kritik mot metoden 530
Hur metoden kan nyttjas av olika typer av jurister i sitt arbete (lagstiftare, domare, advokater eller forskare) 534
Fördjupningslitteratur 539
14 Automatiserad juridik 541
Digitalisering, AI och den juridiska metoden 541
Peter Wahlgren
Bakgrund 541
Vad är ett juridiskt beslut? 544
Vad är juridisk metod? 546
Ett steg till – vad är juridik? 548
Vilka juridiska beslut kan automatiseras? 550
Delmoment eller hela processer? 550
Enkla frågor eller komplexa problem och vaga begrepp? 552
Den fysiska miljöns betydelse 556
Autonom verkställighet 558
Proaktivt i stället för reaktivt 560
Frekvens och kvalitet 562
Sammanfattning 563
Argument för vidare rättsautomation 564
Argument mot vidare rättsautomation 565
Hur påverkas den juridiska professionen? 568
Fördjupningslitteratur 575
15 Allmänt om användningen av andra vetenskaper inom juridiken 577
Minna Gräns
Inledning 577
Rättsvetenskapliga vetenskapsområden 579
Rättsvetenskapen som analytisk tolkningsvetenskap 579
Rättsvetenskapen som humanvetenskap 580
Rättsvetenskapen som kulturvetenskap 581
Rättsvetenskapen som samhällsvetenskap 583
Rättsfilosofi 584
Rättsvetenskapen som naturvetenskap 584
Multi-, inter-, trans- och tvärdisciplinär forskning 585
Multidisciplinär forskning 585
Interdisciplinär forskning 586
Transdisciplinär forskning 586
Tvärdisciplinär forskning 587
Syn på rättsskapande, rättstolkning och doktrin 587
Användningen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen 589
Fördjupningslitteratur 593
16 Postmoderna och diskursteoretiska verktyg inom rätten 595
Håkan Andersson
Det postmoderna tillståndet – pluralism av diskurser 595
Rättsskapandet – tematiken kring struktur och konstruktion av rättens innebörd 599
Frågorna ”vad” och ”hur” – från realism till språk 599
Språkets betecknande struktur – från essens till differens 601
Rättstolkning – olika metodredskap från den postmoderna verktygslådan 605
Diskursteoretisk avläsning av makten 605
Narratologisk avläsning av berättelsestrukturer 609
Dekonstruktionens avläsning av skillnadsspelen 611
Simulacrums avläsning av språkkonstruktionerna 614
Rättsvetenskapens roll som diskursavläsare 616
Kritisk utvärdering – det post-postmoderna tillståndet och dess utmaningar 619
Några konkreta exemplifieringar 621
Fördjupningslitteratur 627
Information
- Redaktörer:
- Maria Nääv Mauro Zamboni
- Kapitelförfattare:
- Håkan Andersson Antonina Bakardjieva Engelbrekt Vladimir Bastidas Venegas Maria Grahn-Farley Minna Gräns Håkan Hydén Jan Kleineman Jannice Käll Max Lyles Jane Reichel
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144199344
- Utgivningsår:
- 2013
- Revisionsår:
- 2025
- Artikelnummer:
- 36175-SB03
- Upplaga:
- Tredje