Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Juridisk metodlära

Skickas följande arbetsdag

Juridisk metodlära

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen in...

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Författarpresentation 15

1 Inledning 19

2 Rättsdogmatisk metod 25

Jan Kleineman

Inledning 25

Vetenskap på egna villkor 28

Rättsdogmatik och juridisk argumentation 33

Rättsdogmatiken är en tolkningslära 35

Initiala metodfrågor 37

Rätt att kritisera rättskällor 40

Kritiskt inriktad rättsdogmatik 42

Rättsdogmatisk analys 44

Samhällsvetenskapens metoder och rättsdogmatiken 46

Kritisk forskning 49

Komparativa undersökningar 50

Begreppsjurisprudens och andra riskbeteenden inom rättsdogmatiken 53

Sammanfattning 55

Fördjupningslitteratur 56

3 Rättspositivism och juridisk metod 57

Torben Spaak

Inledning 57

Zarembas kritik av svensk rättskipning 61

Rättspositivism 65

Klassisk och samtida rättspositivism 67

Tre fundamentala teser 67

Rättspositivism som en normativ teori om juridisk argumentation 73

Rättspositivism och värdenihilism 76

Rättspositivism och formalism 78

Rättspositivism och subjektiv lagtolkning 80

Normativa teorier om juridisk argumentation 81

Begränsningar som följer av rättspositivismens huvudteser 84

Den starka sociala tesen: rättskällenivån 85

Den starka sociala tesen: rätts­tillämpnings­nivån (och rättskällenivån) 86

Den svaga sociala tesen: rättskällenivån och rättstillämpningsnivån 88

Den svaga separationstesen 91

Tesen om social effektivitet 93

Rättspositivism och den juridiska doktrinen 94

Rättspositivism och dynamisk lagtolkning 95

Fördjupningslitteratur 97

4 Uppsalaskolan – den skandinaviska rättsrealismen 99

Max Lyles

Inledning  99

Rättsbildning och begreppet ”gällande rätt” 100

Rättskällebegreppet 100

Rättigheterna och kritiken av metafysik i rättsvetenskapen 104

Rättigheter som fördelar 106

Rättigheter och samhällsnyttan  110

Rättigheten: ett tomt mellanbegrepp 111

Rättighetsbegreppets referens 114

Rättighetens handlingsdirigerande funktion 115

Rätten är giltig därför att den uppfattas som giltig 116

Tolkning 117

Historisk lagstiftarvilja 117

Tolkning och samhällsnytta  118

Rättsvetenskapens status – doktrinen som rättskälla 119

Värdenihilism och doktrin 120

Rättsvetenskap med eller utan filosofi 121

Samhällsnytta och konstruktiv rättsvetenskap 126

Rättsvetenskapliga prognoser om domarens dömande  126

Rättsvetenskap: Prognoser om rättssatsers användning 127

Metoden i konkret tillämpning  129

Tillämpning: rättigheter 129

Metod: samhällsnyttometoden 130

Kritik av rättsrealismen 132

Rättsrealismens inflytande på rättsvetenskapen 132

Rättsrealismens rättskällelära 132

Rättsvetenskap med sociologisk prägel – en betoning av yttre faktorer 133

Sammanfattning 134

Fördjupningslitteratur 137

5 Naturrätt 139

Mårten Schultz

Inledning 139

Naturrätt i svensk tradition 139

Syfte och disposition 139

Ordet naturrätt: Preliminära iakttagelser 140

Naturrättens varumärkesproblem 143

Teoretiska kritiker 144

Politiska attacker 145

Kulturella aspekter 147

Inledning till naturrätten 148

Historisk naturrätt 148

En metaetisk ingång 149

Normativ etik 161

I naturrättens natur 162

Naturrätt som metod 164

Naturrätt och rättigheter 164

Rättighetsargument 165

Rättigheter som juridisk realitet: Europakonventionen 167

Metodologiska aspekter 172

Rättighetsperspektivets naturrättskoppling 174

Fördjupningslitteratur 175

6 EU-rättslig metod 177

Jane Reichel

Bakgrund: EU-rättens grundläggande mål och principer för dess genomförande 179

EU-rättens förhållande till medlemsstaternas rättsordningar 180

Grundläggande principer för EU-rättens genomslag på nationell nivå 182

Motorn i EU-rätten: lagstiftaren, EU-domstolen eller den sammansatta förvaltningen? 185

EU-rättens krav på företräde och skyddet av grund­läggande rättigheter 187

Positiv och negativ integration i EU:s inremarknadsrätt: gemensamt antagna regler eller domstolsdriven rätt 191

Institutionell och processuell autonomi eller governance­strategier för den sammansatta förvaltningen?  194

Att tillämpa EU-rätt: teleologisk tolkning, direkt effekt, allmänna rättsprinciper och mer 197

Direkt effekt, EU-konform tolkning och vad det innebär för rättstillämpare på nationell nivå 198

EU-domstolen och den teleologiska tolkningen 201

Allmänna rättsprinciper som verktyg att fylla ut, tolka och överpröva EU-rätten 203

Soft law som källa i EU-rätten 205

Nationell doktrin om materiell EU-rätt eller en gemensam europeisk doktrin om EU-rätt? 207

Kritik mot EU-rätten och dess metod 209

EU-domstolen och kritiken mot judicial activism210

Ett smörgåsbord av källor för rättstillämpare att välja efter tycke och smak? 213

EU-rätten i svenska domstolar 217

Svenska domstolars förändrade roll och hur den hanteras  218

Två exempel på normkonflikter: ne bis in idem i skatterätten och TF och YGL:s förhållande till EU:s dataskyddsrätt 222

Fördjupningslitteratur 227

7 Komparativ juridisk metod 229

Filippo Valguarnera

Inledning 229

Historisk bakgrund 232

Huvudsakliga metodologiska problem 236

Begreppet ”rättssystem” och indelningen i rättsfamiljer 237

Funktionalitetsprincipen 244

Synen på rättsskapandet 247

En antidogmatisk syn på rättskällorna 247

Rättstransplantationer 250

Synen på rättstolkning 255

Synen på doktrinens roll 259

Kritik mot den komparativa metoden 263

Praktiska exempel 264

Grupptalan 264

NJA 2005 s. 608 269

Fördjupningslitteratur 271

8 Rättsekonomi 273

Vladimir Bastidas Venegas

Beskrivning och historia 273

Beskrivning 273

Utveckling 278

Rättsekonomin, rättsskapande och rättstolkning 280

Rättsekonomin och doktrinen 281

Olika rättsekonomiska skolor 284

Chicagoskolan 284

Spelteori 287

Transaktionskostnadsteori 289

Den nya institutionalismen 293

Behavioral economics 295

Kritiken mot rättsekonomin 298

Den rationella välfärdsmaximeraren 298

Är ekonomisk välfärd ett värde? 300

Rättsekonomi i praktiken 301

Oaktsamhet vid skadeståndsbedömningar och Learned Hand-formeln 301

Konkurrensbegränsningar på eftermarknader – rättsekonomi, Kodakmålet och bilservice 303

En rättsekonomisk analys av immaterialrättigheter 306

Snabblån och behavioral economics 311

Sammanfattning och slutsatser 312

Fördjupningslitteratur 313

9 Rättssociologi: om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle 315

Håkan Hydén

Vad är rättssociologi och hur har det växt fram? 315

Hur skapas rätten i ett rättssociologiskt perspektiv? 317

Rättstolkning 325

Regler måste behandlas olika beroende på vilken funktion de har 325

Olika mönster för relationen mellan argumentations- och beslutsmodeller givet regeltyp 331

Doktrinens roll 334

Ytterligare om skillnader och likheter mellan rätts­dogmatik och rättssociologi 338

Rättssociologi i konkret tillämpning 343

Den juridiska expeditionen till Grönland 343

Skogsvårdslagstiftningens implementering 346

Skadeståndslagstiftningens tillämpning 348

Fördjupningslitteratur 353

10 Institutionell teori och metod 355

Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Institutioner och institutionell analys i juridisk forskning 355

Ekonomisk teori och rättsinstitutioner 357

Från friktionsfri värld till transaktionskostnadsekonomi 358

Institutionell ekonomi 361

Vidareutveckling av institutionell analys: ett mångdisciplinärt fält 374

Allmänna nyttigheter, kollektivt handlande och governance 375

Institutionell teori i studiet av europeisk integration 379

Institutionell teori i jämförelser mellan olika rättssystem och politiska ekonomier 381

Exempel på tillämpningar av institutionell ekonomisk teori i rättsvetenskaplig forskning 385

Deltagandeorienterad, jämförande institutionell analys 386

Institutionell analys i federala och överstatliga jurisdiktioner 390

Governing the commons inom miljörätt och immaterialrätt 393

Metodologiska utmaningar vid integrering av institutionell teori i rättsvetenskaplig forskning 395

Rättsregler som institutioner och syn på rättsskapande 396

Sambandet mellan materiellrättsliga regler och verkställandemekanismer 398

Uppskattning av intressen och kostnader för deltagande 399

Avslutande reflektioner 400

Fördjupningslitteratur 401

11 Genusrättsvetenskap och juridiska metoder 403

Eva-Maria Svensson och Wanna Svedberg Andersson

Kunskapsfältets framväxt 407

Generellt om metoder inom fältet 411

Rättsskapande 416

Rättsskapande i lagstiftningssammanhang 418

Metodfrågor som har samband med synen på utrymmet för juristers och forskares delaktighet i lagstiftningsprocessen 421

Metodfrågor som har med kunskapskällor att göra 423

Metodfrågor som har med utformandet av lag att göra 427

Rättsskapande i tillämpningssammanhang 433

Rättstolkning 436

Doktrinens roll 445

Kritik och motkritik 450

Kritik mot metoder 450

Kritik mot kunskapsfältets kunskapsteoretiska utgångspunkter 456

Konkret tillämpning 461

Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i studentuppsatser 463

Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i en statlig utredning 465

Fördjupningslitteratur 467

12 Critical Race Theory sett genom tre rättsfall 473

Maria Grahn-Farley

Inledning 473

Den narrativa metoden 475

Historisk bakgrund 478

Arvet från Brown v. Board 479

Det vanskliga med minoritetsskydd i form av rättigheter 484

CRT:s konfliktladdade ursprung 485

CRT – tilltro till rättigheter och skepsis mot rätten i allmänhet 488

En vandring genom Göteborgs gator och en introduktion till CRT i svensk kontext 489

En rättighetsanalys av kammarrättens och förvaltnings­rättens mål 491

Analys av rättigheter utifrån CRT 494

Stark positiv särbehandling 496

En CRT-analys av stark positiv särbehandling 497

En utsatt grupps interna varierande intressen 502

Svag positiv särbehandling 504

När kön och etnicitet möts i rätten 506

Rätten intrasslad i det sociala och det politiska 510

Fördjupningslitteratur 512

13 Posthumanistisk juridisk metod 515

Jannice Käll

En kort bakgrund till utvecklingen av metoden 515

Metodens huvudsakliga användningsområde 518

Radikal (post)disciplinaritet  520

Monism 521

Situering inom post-antropocen som immanent kritik 527

Kritik mot metoden 530

Hur metoden kan nyttjas av olika typer av jurister i sitt arbete (lagstiftare, domare, advokater eller forskare) 534

Fördjupningslitteratur 539

14 Automatiserad juridik 541

Digitalisering, AI och den juridiska metoden 541

Peter Wahlgren

Bakgrund 541

Vad är ett juridiskt beslut? 544

Vad är juridisk metod? 546

Ett steg till – vad är juridik? 548

Vilka juridiska beslut kan automatiseras? 550

Delmoment eller hela processer? 550

Enkla frågor eller komplexa problem och vaga begrepp? 552

Den fysiska miljöns betydelse 556

Autonom verkställighet 558

Proaktivt i stället för reaktivt 560

Frekvens och kvalitet 562

Sammanfattning 563

Argument för vidare rättsautomation 564

Argument mot vidare rättsautomation 565

Hur påverkas den juridiska professionen? 568

Fördjupningslitteratur  575

15 Allmänt om användningen av andra vetenskaper inom juridiken 577

Minna Gräns

Inledning 577

Rättsvetenskapliga vetenskapsområden 579

Rättsvetenskapen som analytisk tolkningsvetenskap 579

Rättsvetenskapen som humanvetenskap 580

Rättsvetenskapen som kulturvetenskap 581

Rättsvetenskapen som samhällsvetenskap 583

Rättsfilosofi 584

Rättsvetenskapen som naturvetenskap 584

Multi-, inter-, trans- och tvärdisciplinär forskning 585

Multidisciplinär forskning 585

Interdisciplinär forskning 586

Transdisciplinär forskning 586

Tvärdisciplinär forskning 587

Syn på rättsskapande, rättstolkning och doktrin 587

Användningen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen 589

Fördjupningslitteratur 593

16 Postmoderna och diskursteoretiska verktyg inom rätten 595

Håkan Andersson

Det postmoderna tillståndet – pluralism av diskurser 595

Rättsskapandet – tematiken kring struktur och konstruktion av rättens innebörd 599

Frågorna ”vad” och ”hur” – från realism till språk 599

Språkets betecknande struktur – från essens till differens 601

Rättstolkning – olika metodredskap från den postmoderna verktygslådan 605

Diskursteoretisk avläsning av makten 605

Narratologisk avläsning av berättelsestrukturer 609

Dekonstruktionens avläsning av skillnadsspelen 611

Simulacrums avläsning av språkkonstruktionerna 614

Rättsvetenskapens roll som diskursavläsare 616

Kritisk utvärdering – det post-postmoderna tillståndet och dess utmaningar 619

Några konkreta exemplifieringar 621

Fördjupningslitteratur 627

Författare

Maria Nääv

Maria Nääv är postdoktor vid Juridiska institutionen på Göteborgs universitet. Hennes forskningsområden inkluderar diskrimineringsrätt, rättsteori ...

Mauro Zamboni

Mauro Zamboni är Senior Associate Research Fellow vid Institute of Advanced Legal Studies, University of London.

Håkan Andersson

Håkan Andersson är professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är främst skadeståndsrätt och rättsvetenskaplig applicering...

Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Antonina Bakardjieva Engelbrekt är professor i europeisk integrationsrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och innehavare av Torste...

Vladimir Bastidas Venegas

Vladimir Bastidas Venegas är universitetslektor i konkurrensrätt på juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hans huvudsakliga forskningsområd...

Maria Grahn-Farley

Maria Grahn-Farley, Visiting Professor Göteborgs universitet, tidigare Professor Leeds Law School, UK, Docent Uppsala universitet. Doctor of Juridi...

Minna Gräns

Minna Gräns är professor i allmän rättslära vid Uppsala universitet och docent i allmän rättslära vid Helsingfors universitet. Hon forskar om metod...

Håkan Hydén

Håkan Hydén är seniorprofessor i rättssociologi vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Han är även docent i civilrätt vid Juridis...

Jan Kleineman

Jan Kleineman är professor emeritus i civilrätt på Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är verksam vid Stockholm Centre for Commercial ...

Jannice Käll

Jannice Käll är docent och universitetslektor vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hennes forskningsområden inkluderar rätt o...

Max Lyles

Max Lyles är docent i rättsvetenskap. Han är verksam som lektor i allmän rättslära vid Göteborgs universitet och hans huvudsakliga forskningsområde...

Jane Reichel

Jane Reichel är professor i förvaltningsrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot frågo...

Mårten Schultz

Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är som forskare knuten till Stockholm Centre for Comme...

Torben Spaak

Torben Spaak är professor i allmän rättslära, Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hans arbete är för närvarande inriktat framför allt ...

Wanna Svedberg Andersson

Wanna Svedberg Andersson är doktor i rättsvetenskap och lektor i straffrätt på juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga ...

Eva-Maria Svensson

Eva-Maria Svensson är professor emerita i rättsvetenskap på Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden ä...

Filippo Valguarnera

Filippo Valguarnera är universitetslektor vid Uppsala universitet och docent i rättshistoria vid Stockholms universitet.

Peter Wahlgren

Peter Wahlgren är professor i rättsinformatik vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Hans arbete är för närvarande inriktat på digitalis...

 ;

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen in...

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Författarpresentation 15

1 Inledning 19

2 Rättsdogmatisk metod 25

Jan Kleineman

Inledning 25

Vetenskap på egna villkor 28

Rättsdogmatik och juridisk argumentation 33

Rättsdogmatiken är en tolkningslära 35

Initiala metodfrågor 37

Rätt att kritisera rättskällor 40

Kritiskt inriktad rättsdogmatik 42

Rättsdogmatisk analys 44

Samhällsvetenskapens metoder och rättsdogmatiken 46

Kritisk forskning 49

Komparativa undersökningar 50

Begreppsjurisprudens och andra riskbeteenden inom rättsdogmatiken 53

Sammanfattning 55

Fördjupningslitteratur 56

3 Rättspositivism och juridisk metod 57

Torben Spaak

Inledning 57

Zarembas kritik av svensk rättskipning 61

Rättspositivism 65

Klassisk och samtida rättspositivism 67

Tre fundamentala teser 67

Rättspositivism som en normativ teori om juridisk argumentation 73

Rättspositivism och värdenihilism 76

Rättspositivism och formalism 78

Rättspositivism och subjektiv lagtolkning 80

Normativa teorier om juridisk argumentation 81

Begränsningar som följer av rättspositivismens huvudteser 84

Den starka sociala tesen: rättskällenivån 85

Den starka sociala tesen: rätts­tillämpnings­nivån (och rättskällenivån) 86

Den svaga sociala tesen: rättskällenivån och rättstillämpningsnivån 88

Den svaga separationstesen 91

Tesen om social effektivitet 93

Rättspositivism och den juridiska doktrinen 94

Rättspositivism och dynamisk lagtolkning 95

Fördjupningslitteratur 97

4 Uppsalaskolan – den skandinaviska rättsrealismen 99

Max Lyles

Inledning  99

Rättsbildning och begreppet ”gällande rätt” 100

Rättskällebegreppet 100

Rättigheterna och kritiken av metafysik i rättsvetenskapen 104

Rättigheter som fördelar 106

Rättigheter och samhällsnyttan  110

Rättigheten: ett tomt mellanbegrepp 111

Rättighetsbegreppets referens 114

Rättighetens handlingsdirigerande funktion 115

Rätten är giltig därför att den uppfattas som giltig 116

Tolkning 117

Historisk lagstiftarvilja 117

Tolkning och samhällsnytta  118

Rättsvetenskapens status – doktrinen som rättskälla 119

Värdenihilism och doktrin 120

Rättsvetenskap med eller utan filosofi 121

Samhällsnytta och konstruktiv rättsvetenskap 126

Rättsvetenskapliga prognoser om domarens dömande  126

Rättsvetenskap: Prognoser om rättssatsers användning 127

Metoden i konkret tillämpning  129

Tillämpning: rättigheter 129

Metod: samhällsnyttometoden 130

Kritik av rättsrealismen 132

Rättsrealismens inflytande på rättsvetenskapen 132

Rättsrealismens rättskällelära 132

Rättsvetenskap med sociologisk prägel – en betoning av yttre faktorer 133

Sammanfattning 134

Fördjupningslitteratur 137

5 Naturrätt 139

Mårten Schultz

Inledning 139

Naturrätt i svensk tradition 139

Syfte och disposition 139

Ordet naturrätt: Preliminära iakttagelser 140

Naturrättens varumärkesproblem 143

Teoretiska kritiker 144

Politiska attacker 145

Kulturella aspekter 147

Inledning till naturrätten 148

Historisk naturrätt 148

En metaetisk ingång 149

Normativ etik 161

I naturrättens natur 162

Naturrätt som metod 164

Naturrätt och rättigheter 164

Rättighetsargument 165

Rättigheter som juridisk realitet: Europakonventionen 167

Metodologiska aspekter 172

Rättighetsperspektivets naturrättskoppling 174

Fördjupningslitteratur 175

6 EU-rättslig metod 177

Jane Reichel

Bakgrund: EU-rättens grundläggande mål och principer för dess genomförande 179

EU-rättens förhållande till medlemsstaternas rättsordningar 180

Grundläggande principer för EU-rättens genomslag på nationell nivå 182

Motorn i EU-rätten: lagstiftaren, EU-domstolen eller den sammansatta förvaltningen? 185

EU-rättens krav på företräde och skyddet av grund­läggande rättigheter 187

Positiv och negativ integration i EU:s inremarknadsrätt: gemensamt antagna regler eller domstolsdriven rätt 191

Institutionell och processuell autonomi eller governance­strategier för den sammansatta förvaltningen?  194

Att tillämpa EU-rätt: teleologisk tolkning, direkt effekt, allmänna rättsprinciper och mer 197

Direkt effekt, EU-konform tolkning och vad det innebär för rättstillämpare på nationell nivå 198

EU-domstolen och den teleologiska tolkningen 201

Allmänna rättsprinciper som verktyg att fylla ut, tolka och överpröva EU-rätten 203

Soft law som källa i EU-rätten 205

Nationell doktrin om materiell EU-rätt eller en gemensam europeisk doktrin om EU-rätt? 207

Kritik mot EU-rätten och dess metod 209

EU-domstolen och kritiken mot judicial activism210

Ett smörgåsbord av källor för rättstillämpare att välja efter tycke och smak? 213

EU-rätten i svenska domstolar 217

Svenska domstolars förändrade roll och hur den hanteras  218

Två exempel på normkonflikter: ne bis in idem i skatterätten och TF och YGL:s förhållande till EU:s dataskyddsrätt 222

Fördjupningslitteratur 227

7 Komparativ juridisk metod 229

Filippo Valguarnera

Inledning 229

Historisk bakgrund 232

Huvudsakliga metodologiska problem 236

Begreppet ”rättssystem” och indelningen i rättsfamiljer 237

Funktionalitetsprincipen 244

Synen på rättsskapandet 247

En antidogmatisk syn på rättskällorna 247

Rättstransplantationer 250

Synen på rättstolkning 255

Synen på doktrinens roll 259

Kritik mot den komparativa metoden 263

Praktiska exempel 264

Grupptalan 264

NJA 2005 s. 608 269

Fördjupningslitteratur 271

8 Rättsekonomi 273

Vladimir Bastidas Venegas

Beskrivning och historia 273

Beskrivning 273

Utveckling 278

Rättsekonomin, rättsskapande och rättstolkning 280

Rättsekonomin och doktrinen 281

Olika rättsekonomiska skolor 284

Chicagoskolan 284

Spelteori 287

Transaktionskostnadsteori 289

Den nya institutionalismen 293

Behavioral economics 295

Kritiken mot rättsekonomin 298

Den rationella välfärdsmaximeraren 298

Är ekonomisk välfärd ett värde? 300

Rättsekonomi i praktiken 301

Oaktsamhet vid skadeståndsbedömningar och Learned Hand-formeln 301

Konkurrensbegränsningar på eftermarknader – rättsekonomi, Kodakmålet och bilservice 303

En rättsekonomisk analys av immaterialrättigheter 306

Snabblån och behavioral economics 311

Sammanfattning och slutsatser 312

Fördjupningslitteratur 313

9 Rättssociologi: om att undersöka relationen mellan rätt och samhälle 315

Håkan Hydén

Vad är rättssociologi och hur har det växt fram? 315

Hur skapas rätten i ett rättssociologiskt perspektiv? 317

Rättstolkning 325

Regler måste behandlas olika beroende på vilken funktion de har 325

Olika mönster för relationen mellan argumentations- och beslutsmodeller givet regeltyp 331

Doktrinens roll 334

Ytterligare om skillnader och likheter mellan rätts­dogmatik och rättssociologi 338

Rättssociologi i konkret tillämpning 343

Den juridiska expeditionen till Grönland 343

Skogsvårdslagstiftningens implementering 346

Skadeståndslagstiftningens tillämpning 348

Fördjupningslitteratur 353

10 Institutionell teori och metod 355

Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Institutioner och institutionell analys i juridisk forskning 355

Ekonomisk teori och rättsinstitutioner 357

Från friktionsfri värld till transaktionskostnadsekonomi 358

Institutionell ekonomi 361

Vidareutveckling av institutionell analys: ett mångdisciplinärt fält 374

Allmänna nyttigheter, kollektivt handlande och governance 375

Institutionell teori i studiet av europeisk integration 379

Institutionell teori i jämförelser mellan olika rättssystem och politiska ekonomier 381

Exempel på tillämpningar av institutionell ekonomisk teori i rättsvetenskaplig forskning 385

Deltagandeorienterad, jämförande institutionell analys 386

Institutionell analys i federala och överstatliga jurisdiktioner 390

Governing the commons inom miljörätt och immaterialrätt 393

Metodologiska utmaningar vid integrering av institutionell teori i rättsvetenskaplig forskning 395

Rättsregler som institutioner och syn på rättsskapande 396

Sambandet mellan materiellrättsliga regler och verkställandemekanismer 398

Uppskattning av intressen och kostnader för deltagande 399

Avslutande reflektioner 400

Fördjupningslitteratur 401

11 Genusrättsvetenskap och juridiska metoder 403

Eva-Maria Svensson och Wanna Svedberg Andersson

Kunskapsfältets framväxt 407

Generellt om metoder inom fältet 411

Rättsskapande 416

Rättsskapande i lagstiftningssammanhang 418

Metodfrågor som har samband med synen på utrymmet för juristers och forskares delaktighet i lagstiftningsprocessen 421

Metodfrågor som har med kunskapskällor att göra 423

Metodfrågor som har med utformandet av lag att göra 427

Rättsskapande i tillämpningssammanhang 433

Rättstolkning 436

Doktrinens roll 445

Kritik och motkritik 450

Kritik mot metoder 450

Kritik mot kunskapsfältets kunskapsteoretiska utgångspunkter 456

Konkret tillämpning 461

Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i studentuppsatser 463

Användning av genusrättsvetenskapliga metoder i en statlig utredning 465

Fördjupningslitteratur 467

12 Critical Race Theory sett genom tre rättsfall 473

Maria Grahn-Farley

Inledning 473

Den narrativa metoden 475

Historisk bakgrund 478

Arvet från Brown v. Board 479

Det vanskliga med minoritetsskydd i form av rättigheter 484

CRT:s konfliktladdade ursprung 485

CRT – tilltro till rättigheter och skepsis mot rätten i allmänhet 488

En vandring genom Göteborgs gator och en introduktion till CRT i svensk kontext 489

En rättighetsanalys av kammarrättens och förvaltnings­rättens mål 491

Analys av rättigheter utifrån CRT 494

Stark positiv särbehandling 496

En CRT-analys av stark positiv särbehandling 497

En utsatt grupps interna varierande intressen 502

Svag positiv särbehandling 504

När kön och etnicitet möts i rätten 506

Rätten intrasslad i det sociala och det politiska 510

Fördjupningslitteratur 512

13 Posthumanistisk juridisk metod 515

Jannice Käll

En kort bakgrund till utvecklingen av metoden 515

Metodens huvudsakliga användningsområde 518

Radikal (post)disciplinaritet  520

Monism 521

Situering inom post-antropocen som immanent kritik 527

Kritik mot metoden 530

Hur metoden kan nyttjas av olika typer av jurister i sitt arbete (lagstiftare, domare, advokater eller forskare) 534

Fördjupningslitteratur 539

14 Automatiserad juridik 541

Digitalisering, AI och den juridiska metoden 541

Peter Wahlgren

Bakgrund 541

Vad är ett juridiskt beslut? 544

Vad är juridisk metod? 546

Ett steg till – vad är juridik? 548

Vilka juridiska beslut kan automatiseras? 550

Delmoment eller hela processer? 550

Enkla frågor eller komplexa problem och vaga begrepp? 552

Den fysiska miljöns betydelse 556

Autonom verkställighet 558

Proaktivt i stället för reaktivt 560

Frekvens och kvalitet 562

Sammanfattning 563

Argument för vidare rättsautomation 564

Argument mot vidare rättsautomation 565

Hur påverkas den juridiska professionen? 568

Fördjupningslitteratur  575

15 Allmänt om användningen av andra vetenskaper inom juridiken 577

Minna Gräns

Inledning 577

Rättsvetenskapliga vetenskapsområden 579

Rättsvetenskapen som analytisk tolkningsvetenskap 579

Rättsvetenskapen som humanvetenskap 580

Rättsvetenskapen som kulturvetenskap 581

Rättsvetenskapen som samhällsvetenskap 583

Rättsfilosofi 584

Rättsvetenskapen som naturvetenskap 584

Multi-, inter-, trans- och tvärdisciplinär forskning 585

Multidisciplinär forskning 585

Interdisciplinär forskning 586

Transdisciplinär forskning 586

Tvärdisciplinär forskning 587

Syn på rättsskapande, rättstolkning och doktrin 587

Användningen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen 589

Fördjupningslitteratur 593

16 Postmoderna och diskursteoretiska verktyg inom rätten 595

Håkan Andersson

Det postmoderna tillståndet – pluralism av diskurser 595

Rättsskapandet – tematiken kring struktur och konstruktion av rättens innebörd 599

Frågorna ”vad” och ”hur” – från realism till språk 599

Språkets betecknande struktur – från essens till differens 601

Rättstolkning – olika metodredskap från den postmoderna verktygslådan 605

Diskursteoretisk avläsning av makten 605

Narratologisk avläsning av berättelsestrukturer 609

Dekonstruktionens avläsning av skillnadsspelen 611

Simulacrums avläsning av språkkonstruktionerna 614

Rättsvetenskapens roll som diskursavläsare 616

Kritisk utvärdering – det post-postmoderna tillståndet och dess utmaningar 619

Några konkreta exemplifieringar 621

Fördjupningslitteratur 627

Författare

Maria Nääv

Maria Nääv är postdoktor vid Juridiska institutionen på Göteborgs universitet. Hennes forskningsområden inkluderar diskrimineringsrätt, rättsteori ...

Mauro Zamboni

Mauro Zamboni är Senior Associate Research Fellow vid Institute of Advanced Legal Studies, University of London.

Håkan Andersson

Håkan Andersson är professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är främst skadeståndsrätt och rättsvetenskaplig applicering...

Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Antonina Bakardjieva Engelbrekt är professor i europeisk integrationsrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och innehavare av Torste...

Vladimir Bastidas Venegas

Vladimir Bastidas Venegas är universitetslektor i konkurrensrätt på juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hans huvudsakliga forskningsområd...

Maria Grahn-Farley

Maria Grahn-Farley, Visiting Professor Göteborgs universitet, tidigare Professor Leeds Law School, UK, Docent Uppsala universitet. Doctor of Juridi...

Minna Gräns

Minna Gräns är professor i allmän rättslära vid Uppsala universitet och docent i allmän rättslära vid Helsingfors universitet. Hon forskar om metod...

Håkan Hydén

Håkan Hydén är seniorprofessor i rättssociologi vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Han är även docent i civilrätt vid Juridis...

Jan Kleineman

Jan Kleineman är professor emeritus i civilrätt på Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är verksam vid Stockholm Centre for Commercial ...

Jannice Käll

Jannice Käll är docent och universitetslektor vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hennes forskningsområden inkluderar rätt o...

Max Lyles

Max Lyles är docent i rättsvetenskap. Han är verksam som lektor i allmän rättslära vid Göteborgs universitet och hans huvudsakliga forskningsområde...

Jane Reichel

Jane Reichel är professor i förvaltningsrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot frågo...

Mårten Schultz

Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet och är som forskare knuten till Stockholm Centre for Comme...

Torben Spaak

Torben Spaak är professor i allmän rättslära, Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Hans arbete är för närvarande inriktat framför allt ...

Wanna Svedberg Andersson

Wanna Svedberg Andersson är doktor i rättsvetenskap och lektor i straffrätt på juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga ...

Eva-Maria Svensson

Eva-Maria Svensson är professor emerita i rättsvetenskap på Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden ä...

Filippo Valguarnera

Filippo Valguarnera är universitetslektor vid Uppsala universitet och docent i rättshistoria vid Stockholms universitet.

Peter Wahlgren

Peter Wahlgren är professor i rättsinformatik vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Hans arbete är för närvarande inriktat på digitalis...

 ;