Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Arbetsrätt

Skickas följande arbetsdag

Arbetsrätt

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

I decemberkompromissen år 1906 slogs fast att arbetsgivaren, genom vad som kommit att kallas § 32-rättigheterna, fritt antar och avskedar arbetstagare samt leder och fördelar arbetet. Arbetsrättslagstiftningens närmast explosionsartade utveckling under 1900-talets tre sista decennier kom att förskjuta utgångspunkterna på arbetsmarknaden, men inte på något avgörande sätt förändra dem i förhållande till decemberkompromissen. I denna bok framställs arbetsrättsliga regler som begränsningar i des...

I decemberkompromissen år 1906 slogs fast att arbetsgivaren, genom vad som kommit att kallas § 32-rättigheterna, fritt antar och avskedar arbetstagare samt leder och fördelar arbetet. Arbetsrättslagstiftningens närmast explosionsartade utveckling under 1900-talets tre sista decennier kom att förskjuta utgångspunkterna på arbetsmarknaden, men inte på något avgörande sätt förändra dem i förhållande till decemberkompromissen. I denna bok framställs arbetsrättsliga regler som begränsningar i dessa så kallade arbetsgivarprerogativ. Syftet med ett sådant funktionellt arbetsgivarperspektiv är att göra arbetsrätten mer överskådlig. Det överbryggar dessutom den ibland konstlade uppdelningen mellan individuell och kollektiv arbetsrätt. Boken spänner över större delen av den arbetsrättsliga regleringen, med tonvikt på begränsningar i antagnings- och uppsägningsrätten samt på arbetsmarknadens kollektiva spelregler. Störst vikt läggs vid medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd och diskrimineringslagen. Denna femte upplaga är uppdaterad med ny rättspraxis och ny lagstiftning, framför allt i lagen om anställningsskydd. Arbetsrätt är i första hand avsedd för utbildningar på högskolenivå men har ett upplägg som gör att den lämpar sig även för andra utbildningar samt för praktiker. Boken innehåller utförliga referat av och hänvisningar till en stor mängd centrala arbetsrättsliga källor.

Förord till första upplagan 15

Förord till femte upplagan 19

Förkortningar 21

 

101 / Arbetsrättens utveckling och system 23

1.1 Arbetsrättens utveckling 23

1.1.1 Tiden fram till 1970-talets arbetsrättsreformer 23

1.1.1.1 Näringsfrihet, strejkfrihet och kollektivavtal 23

1.1.1.2 Decemberkompromissen och § 32 24

1.1.1.3 Arbetsmarknadens spelregler 26

1.1.1.4 Saltsjöbadsavtalet 26

1.1.2 1970-talets arbetsrättsreformer 27

1.1.3 Utvecklingen därefter 29

1.2 § 32 som rättssystematisk utgångspunkt 43

1.2.1 Rättssystem och rättsordning 43

1.2.2 Arbetsrättssystematik 44

1.2.3 § 32-området 45

1.2.4 Prerogativens rättsliga status 46

1.2.5 Diskrimineringslagstiftningen med mera – prerogativens död? – Reflektioner med anledning av tendenser i riktning mot saklighet 49

1.3 Arbetsrättsreglering. Arbetsrättens källor 55

1.3.1 Regleringsfunktion, normtyp och argumentationsmodell 55

1.3.2 Normernas hierarki och karaktär 61

1.4 Arbetsrättens karakteristika 66

1.4.1 Organisationsgrad, samförståndsanda och semidispositivitet 66

1.4.1.1 Organisationsgrad 67

1.4.1.2 Samförståndsanda 68

1.4.1.3 Semidispositivitet 70

1.4.2 Grundstenar i den kollektiva arbetsrätten 71

1.4.2.1 Medbestämmandelagen 71

1.4.2.2 Förhandlingar 72

1.4.2.3 Kollektivavtalets funktioner 74

1.5 Arbetsrättens subjekt och gränser 75

1.5.1 Inledning 75

1.5.2 Arbetsmarknadens parter 75

1.5.3 Arbetstagarbegreppet 77

1.5.4 Något om arbetsgivarbegreppet 84

1.5.5 Medbestämmandets gränser 85

1.5.5.1 Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare 85

1.5.5.2 Undantag och preciseringar 87

1.5.5.3 Något om förhållandet mellan MBL och annan lagstiftning 88

1.5.5.4 Något om särförhållandena på den offentliga sektorn 89

1.6 Arbetsdomstolen och arbetsprocessrätten 91

1.7 EU och arbetsrätten 98

 

202 / Kollektiva spelregler – den svenska modellen 107

2.1 Inledning 107

2.2 Föreningsrätt 108

2.2.1 Inledning 108

2.2.2 Skyddsobjektet (vad skyddas?) 109

2.2.3 Skyddssubjekten (vilka skyddas?) 111

2.2.4 Föreningsrättskränkning 112

2.2.4.1 Åtgärdsbegreppet 112

2.2.4.2 Syftet/motivet 114

2.2.5 Konflikter mellan organisationer, lönediskriminering, organisationsklausuler 120

2.2.6 Bevisbördan 123

2.2.7 Sanktioner med mera 124

2.3 Allmän förhandlingsrätt 125

2.3.1 Ämnesområdet. Tvistetyper 125

2.3.2 Vilka har förhandlingsrätt? 126

2.3.3 Dispositivitet, sanktioner 127

2.3.4 Närmare om förhandlingsskyldighetens innebörd 128

2.3.5 Procedurregler med mera 130

2.4 Medling och lönebildning 131

2.4.1 Inledning 131

2.4.2 Medlingsinstitutet och dess uppgifter 132

2.5 Kollektivavtal 133

2.5.1 Inledning 133

2.5.2 Kollektivavtalets rättsverkningar 134

2.5.3 Rättighet eller skyldighet att sluta kollektivavtal? 135

2.5.4 Kollektivavtalsbegreppet 135

2.5.4.1 Avtal?  136

2.5.4.2 Parterna 138

2.5.4.3 Innehållet 139

2.5.4.4 Formen 140

2.5.5 Något om tolkning och vad som ska anses reglerat i ett kollektivavtal 141

2.6 Stridsåtgärder och fredsplikt 144

2.6.1 Inledning 144

2.6.2 Stridsåtgärdsbegreppet 145

2.6.2.1 Inledning 145

2.6.2.2 Fackligt syfte 146

2.6.2.3 Åtgärd 147

2.6.2.4 Kollektiv prägel 150

2.6.3 Rättsregler om stridsåtgärders lovlighet och olovlighet 152

2.6.3.1 Inledning 152

2.6.3.2 Regler som tar sikte på syftesrekvisitet 153

2.6.3.3 Regler som tar sikte på åtgärdsrekvisitet 168

2.6.3.4 Regler som tar sikte på kollektivitetsrekvisitet 170

2.6.4 Politiska stridsåtgärder 172

2.6.5 Utanförstående arbetstagares ställning 175

2.6.6 Parternas och andras ansvar för fredsplikten. Överläggningsskyldighet 175

2.6.7 Sanktioner 177

2.6.8 Varsel 180

 

303 / Begränsningar i antagningsrätten 183

3.1 Inledning 183

3.2 Anställningsavtals tillkomst 185

3.3 Anställningsformer 187

3.3.1 Inledning 187

3.3.2 Huvudregeln om tillsvidareanställning (och bevisbördan vid tvist om anställningsform) 188

3.3.3 Tidsbegränsad anställning 189

3.3.3.1 Utvecklingen fram till dagens reglering 189

3.3.3.2 Särskild visstidsanställning 194

3.3.3.3 Vikariat 195

3.3.3.4 Säsongsarbete 201

3.3.4 Provanställning 202

3.3.5 Sanktioner med mera 204

3.4 Begränsningar i rätten att fritt välja bland arbetssökande 205

3.4.1 Saklighet norm på den statliga sektorn 205

3.4.2 Begränsningar till förmån för tidigare eller alltjämt anställda 206

3.4.2.1 Företrädesrätt till återanställning 206

3.4.2.2 Företrädesrätt till tjänst med högre sysselsättningsgrad 214

3.4.3 Diskrimineringsförbud 216

3.4.3.1 Från jämställdhetslag till diskrimineringslag – utvecklingen av svensk diskrimineringslagstiftning 217

3.4.3.2 Översikt över diskrimineringsgrunderna 226

3.4.3.3 Diskrimineringsförbudens skyddssubjekt och tillämpningsområde 228

3.4.3.4 Diskrimineringsbegreppet 232

3.4.3.5 Undantag från diskrimineringsförbudet i 2:1 244

3.4.3.6 Bevisfrågor 248

3.4.3.7 Tillsyn, sanktioner med mera 251

3.4.3.8 Könsdiskriminering 253

3.4.3.9 Diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck 261

3.4.3.10 Etnisk diskriminering 263

3.4.3.11 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning 266

3.4.3.12 Diskriminering av personer med funktionsnedsättning 268

3.4.3.13 Diskriminering på grund av sexuell läggning 272

3.4.3.14 Åldersdiskriminering 274

3.4.3.15 Missgynnande av arbetssökande enligt föräldraledighetslagen 278

3.4.4 Krav på att realisera samhälleliga mål för jämställdhet, etnisk mångfald med mera 281

3.4.4.1 Aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen 281

3.4.4.2 Utrymmet för positiv särbehandling 284

3.4.4.3 Främja anställningar av äldre och av personer med nedsatt arbetsförmåga 288

3.4.5 Övriga begränsningar 289

3.5 Förfaranderegler 294

3.5.1 Mot myndigheter och allmänhet 294

3.5.1.1 Ledigkungörande med mera 294

3.5.1.2 Uppgifts- och överläggningsskyldighet mot Arbetsförmedlingen 295

3.5.2 Mot arbetstagarorganisationer 295

3.5.2.1 Primär förhandlingsskyldighet vid chefstillsättningar 295

3.5.2.2 Primär förhandlingsskyldighet när någon har företrädesrätt 296

3.5.2.3 Underrättelse om tidsbegränsade anställningar 296

3.5.3 Mot den anställde/arbetssökande 297

3.5.3.1 Anställningsbevis (information om anställningsvillkor med mera) 297

3.5.3.2 Uppgift om meriter hos den som erhöll tjänsten 299

3.5.3.3 Information till tidsbegränsat anställda om lediga anställningar 299

3.5.3.4 Svar på begäran om annan anställningsform 301

 

404 / Begränsningar i uppsägningsrätten 303

4.1 Inledning 303

4.2 Hur upphör en anställning och har anställningen upphört? 303

4.2.1 Hur upphör en anställning? 303

4.2.2 Har anställningen upphört och vem har föranlett det? 312

4.3 Uppsägning/frånträde från arbetstagares sida 316

4.4 Anställningsskyddets struktur 317

4.5 Undantagskretsen – supplerande regler 320

4.5.1 Undantagskretsen 320

4.5.2 Innebörden av att vara undantagen 325

4.5.3 Supplerande regler 326

4.5.3.1 God sed på arbetsmarknaden 326

4.5.3.2 Uppsägningsförbud i speciallagar 326

4.6 Sakliga skäl för uppsägning 327

4.6.1 Sakliga skäl för uppsägning – regelns karaktär 327

4.6.2 Omplaceringsskyldigheten 327

4.6.3 Uppsägning på grund av personliga förhållanden 341

4.6.3.1 Övergripande frågor  341

4.6.3.2 Tvåmånadersfristen 344

4.6.3.3 Exempel ur Arbetsdomstolens praxis 348

4.6.4 Verksamhetsrelaterade förhållanden – arbetsbrist 372

4.7 Något om avskedandegrunder 385

4.8 Uppsägningstider och arbetstagarens rättigheter under denna 386

4.8.1 Uppsägningstidens längd 386

4.8.2 Lön och andra förmåner under uppsägningstiden 388

4.9 Turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist 389

4.9.1 Reglernas tillämpning och begränsningar 389

4.9.2 Turordningskretsarna 392

4.9.3 Turordningslistan 394

4.9.4 Tillräckliga kvalifikationer vid omplacering 396

4.9.5 Kategorier med särskild företrädesrätt 402

4.10 Förfaranderegler med mera 403

4.10.1 Mot myndigheter 403

4.10.2 Mot arbetstagarorganisationer 403

4.10.2.1 Varsel- och överläggningsskyldighet inför uppsägning/avsked på grund av personliga förhållanden 403

4.10.2.2 Förhandlingsskyldighet inför uppsägningar på grund av arbetsbrist 404

4.10.2.3 Varsel om tidsbegränsad och provanställnings upphörande 405

4.10.3 Mot den anställde 405

4.10.3.1 Underrättelse- och överläggningsskyldighet 405

4.10.3.2 Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att förlängas 405

4.10.3.3 Skriftlighetskrav, uppsägningshandlingens innehåll med mera 405

4.10.3.4 Upplysningsskyldighet 406

4.10.3.5 Anställningsbetyg 407

4.11 Sanktioner, tvister och frister 407

4.11.1 Ogiltighet 407

4.11.2 Anställningen under tvist 408

4.11.3 Skadestånd 409

4.11.4 Tidsfrister 410

4.12 Företags- och verksamhetsövergång 411

4.12.1 Inledning 411

4.12.2 Rättsverkningar av verksamhetsövergång 411

4.12.3 Begreppet verksamhetsövergång 412

 

505 / Anställningsavtalets huvudprestationer och anställningsvillkorens reglering 417

5.1 Inledning 417

5.2 Arbetstagares arbetsskyldighet med mera 417

5.2.1 Arbetsskyldighet eller omplaceringsrätt 417

5.2.2 Om arbetsprestationens kvalitet 418

5.2.3 Något om rätten till arbetsresultatet 418

5.3 Lojalitetsplikt med mera 422

5.4 Anställningsvillkorens reglering och den rättsliga mekanismen härför 437

5.4.1 Inledning 437

5.4.2 Begränsningar i anställningsavtalsparternas avtalsfrihet 440

5.4.3 Utfyllnadsprinciper 441

5.4.4 Förhållandet mellan kollektivavtal och anställningsavtal 442

5.4.4.1 Medlemsbundenhet 442

5.4.4.2 Kollektivavtalets tvingande verkan 445

5.4.5 Kollektivavtals verkningar för utanförstående 447

5.4.5.1 Avtalsfrihet 447

5.4.5.2 Begränsningar i avtalsfriheten: reella och formella 447

5.4.5.3 Normerande verkan, utfyllande verkan, branschsedvänja 449

5.4.6 Kollektivavtalets tillämpning i tiden 452

5.4.6.1 Giltighetstid, uppsägning och hävning 452

5.4.6.2 Retroaktivitet 452

5.4.6.3 Efterverkan 453

5.4.7 Konkurrerande kollektivavtal 454

5.5 Lönediskriminering med mera 457

5.5.1 Diskrimineringslagen 457

5.5.2 Deltids- och visstidstidsanställda 466

5.6 ”Social dumpning” eller låglönekonkurrens; utstationeringslagen 467

5.7 Villkorsändringar och andra förändringar av anställningsavtalet 470

5.8 Löneskydd 474

5.8.1 Allmänt 474

5.8.2 Kvittningslagen 475

5.8.3 Misstagsutbetalningar, condictio indebiti 477

 

606 / Arbetsledningsrätten och dess begränsningar 479

6.1 Arbetsledningsrätten 479

6.2 Medbestämmanderegleringens betydelse 480

6.3 Begränsningar i omplaceringsrätten 480

6.3.1 Arbetsskyldighet och omplaceringsrätt 480

6.3.2 Kollektivavtalsområdet som arbetsskyldighetens yttersta gräns. Befattningsskydd. Arbetstagares lydnadsplikt eller arbetsgivarens tolkningsföreträde 481

6.3.3 29/29-principen 484

6.3.4 Bastubadarprincipen 485

6.3.5 Geografiska omplaceringar 489

6.3.6 Begränsningar såvitt angår arbetstidens förläggning 490

6.3.7 Tolkningsföreträde för arbetstagarsidan 491

6.3.8 Övrigt; specialregler för gravida med mera 492

6.4 Arbetstids- och ledighetslagstiftning 492

6.4.1 Arbetstidslagstiftningen 492

6.4.2 Ledighetslagstiftning med mera 494

6.4.2.1 Ledighet och ersättning vid sjukdom 494

6.4.2.2 Semester 495

6.4.2.3 Studieledighet och svenskundervisning för invandrare 497

6.4.2.4 Näringsverksamhetsledighet 500

6.4.2.5 Föräldraledighet 501

6.4.2.6 Närståendevård och trängande familjeskäl 506

6.4.2.7 Föreningsuppdrag i skolan 508

6.5 Arbetsförhållanden 508

6.5.1 Arbetsmiljölagen  508

6.5.2 Rehabiliteringsansvar 510

6.5.3 Krav på aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen 511

6.5.4 Den psykosociala arbetsmiljön, särskilt om trakasserier 511

6.5.4.1 Allmänt om åtgärder mot kränkande särbehandling 511

6.5.4.2 Diskrimineringslagens trakasseriregler 513

6.6 Förbud mot diskriminerande arbetsledning 520

6.7 Kontrollåtgärder – integritetsaspekter 521

6.7.1 Allmänt 521

6.7.2 Drogtester 522

6.7.3 Utpasseringskontroll och husrannsakan 523

6.7.4 GDPR 524

6.7.5 Medicinska undersökningar 526

6.7.6 Övriga kontrollåtgärder 526

6.8 Begränsningar i rätten att vidta disciplinära bestraffningar 526

 

707 / Medbestämmandeformer – formella begränsningar av arbetsgivarprerogativen 529

7.1 Inledning 529

7.1.1 Medbestämmandet och kollektivavtalen 529

7.1.2 Medbestämmandereglernas dispositivitet 531

7.1.3 Medbestämmandefrågor i EU-rätten 532

7.2 Informationsskyldighet 532

7.2.1 Inledning 532

7.2.2 Fortlöpande information på arbetsgivarens initiativ 533

7.2.3 Information med mera på arbetstagarsidans begäran 534

7.2.4 Undantag från informationsskyldigheten 536

7.2.5 Förhållandet mellan informationsskyldighet och primär förhandlingsskyldighet 536

7.2.6 Vem har rätt till information? 537

7.2.7 Tystnadsplikt 537

7.3 Primär förhandlingsskyldighet – medbestämmandeförhandlingar 539

7.3.1 Inledning 539

7.3.2 Förhandlingsskyldighet gentemot kollektivavtalsbärande organisationer, 11 och 12 §§ MBL 539

7.3.2.1 Ämnesområdet 539

7.3.2.2 Verksamhetsfallet – arbetstagarfallet 540

7.3.2.3 Vad avses med ”viktigare förändring”? 541

7.3.2.4 Förhandlingsskyldigheten i koncerner och vid företagsöverlåtelser 546

7.3.2.5 Närmare om 12 § MBL 548

7.3.3 Förhandlingsskyldighet gentemot icke-avtalsslutande organisation, 13 § MBL 548

7.3.4 Gentemot vem ska förhandlingsskyldigheten fullgöras? 552

7.3.5 Hur förhandla? 554

7.3.6 Förhandlingsinträde och -utträde. Beslutsbegreppet 555

7.3.7 Uppskov med förhandlingsskyldigheten 557

7.3.8 Förhandlingsresultatet och dess konsekvenser 558

7.3.9 Sanktioner 559

7.4 Tolkningsföreträde 559

7.4.1 Inledning 559

7.4.2 Föreskrifter om medbestämmanderätt och påföljder för arbetstagares avtalsbrott 560

7.4.2.1 Regelns tillämpningsområde 560

7.4.2.2 Verkningar av tolkningsföreträdet 562

7.4.3 Arbetsskyldighet, 34 § MBL 564

7.4.3.1 Regelns tillämpningsområde 564

7.4.3.2 Vem tillkommer tolkningsföreträdet, hur och av vem utövas det och vilka omfattar det? 565

7.4.3.3 Tolkningsföreträdets innebörd 566

7.4.3.4 Undantag 567

7.4.3.5 Sanktioner 568

7.4.4 Rättstvister om lön med mera, 35 § MBL 569

7.4.4.1 Regeln och dess tillämpningsområde 569

7.4.4.2 När anses tvist i lagrummets mening ha uppkommit? 570

7.4.4.3 Närmare om arbetsgivarens aktivitetsplikt 571

7.4.4.4 Kravet oskäligt – innebörd 571

7.4.4.5 Skadeståndsskyldighet vid åsidosättande av 35 §? 572

7.5 Facklig vetorätt 572

7.5.1 Inledning 572

7.5.2 Primär förhandlingsskyldighet vid anlitande av icke-anställda 573

7.5.2.1 Tillämpningsområde 573

7.5.2.2 Undantag från förhandlingsskyldigheten 575

7.5.3 Förhandlingsskyldighet efter arbetstagarorganisations begäran 577

7.5.4 Förhandlingsinträde. Förhandlingsfrågan och förhållandet mellan 11 och 38 §§ MBL 578

7.5.5 Förhandlingsuppskov 579

7.5.6 Vetorätt 579

7.5.6.1 Principiella förutsättningar för utövande av veto 579

7.5.6.2 Vetogrunderna 580

7.5.6.3 Vem tillkommer vetorätten och hur utövas den? 582

7.5.6.4 Vetots innebörd. Obefogade veton 583

7.6 Styrelserepresentation 584

7.7 Arbetstagarinflytande på EU-nivå 586

7.7.1 Europeiska företagsråd 586

7.7.2 Arbetstagarinflytande i europabolag och europakooperativ 587

7.8 Förtroendemannalagen 587

Källförteckning 593

Litteratur 607

Domstolspraxis 623

Sakregister 645

Information

Författare:
Mats Glavå Mikael Hansson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144162348
Utgivningsår:
2001
Revisionsår:
2023
Artikelnummer:
7265-05
Upplaga:
Femte
Sidantal:
650

Författare

Mats Glavå

Mats Glavå är docent i arbetsrätt och var under många år ansvarig för arbetsrättsutbildningen på juristprogrammet vid Göteborgs universitet.

Mikael Hansson

Mikael Hansson är docent och universitetslektor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet.

 ;

I decemberkompromissen år 1906 slogs fast att arbetsgivaren, genom vad som kommit att kallas § 32-rättigheterna, fritt antar och avskedar arbetstagare samt leder och fördelar arbetet. Arbetsrättslagstiftningens närmast explosionsartade utveckling under 1900-talets tre sista decennier kom att förskjuta utgångspunkterna på arbetsmarknaden, men inte på något avgörande sätt förändra dem i förhållande till decemberkompromissen. I denna bok framställs arbetsrättsliga regler som begränsningar i des...

I decemberkompromissen år 1906 slogs fast att arbetsgivaren, genom vad som kommit att kallas § 32-rättigheterna, fritt antar och avskedar arbetstagare samt leder och fördelar arbetet. Arbetsrättslagstiftningens närmast explosionsartade utveckling under 1900-talets tre sista decennier kom att förskjuta utgångspunkterna på arbetsmarknaden, men inte på något avgörande sätt förändra dem i förhållande till decemberkompromissen. I denna bok framställs arbetsrättsliga regler som begränsningar i dessa så kallade arbetsgivarprerogativ. Syftet med ett sådant funktionellt arbetsgivarperspektiv är att göra arbetsrätten mer överskådlig. Det överbryggar dessutom den ibland konstlade uppdelningen mellan individuell och kollektiv arbetsrätt. Boken spänner över större delen av den arbetsrättsliga regleringen, med tonvikt på begränsningar i antagnings- och uppsägningsrätten samt på arbetsmarknadens kollektiva spelregler. Störst vikt läggs vid medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd och diskrimineringslagen. Denna femte upplaga är uppdaterad med ny rättspraxis och ny lagstiftning, framför allt i lagen om anställningsskydd. Arbetsrätt är i första hand avsedd för utbildningar på högskolenivå men har ett upplägg som gör att den lämpar sig även för andra utbildningar samt för praktiker. Boken innehåller utförliga referat av och hänvisningar till en stor mängd centrala arbetsrättsliga källor.

Information

Författare:
Mats Glavå Mikael Hansson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144181134
Utgivningsår:
2001
Revisionsår:
2023
Artikelnummer:
7265-SB05
Upplaga:
Femte

Författare

Mats Glavå

Mats Glavå är docent i arbetsrätt och var under många år ansvarig för arbetsrättsutbildningen på juristprogrammet vid Göteborgs universitet.

Mikael Hansson

Mikael Hansson är docent och universitetslektor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet.

 ;