Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Litteraturens historia i Sverige

Skickas följande arbetsdag

Litteraturens historia i Sverige ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna sjätte upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den femte upplagan. Litteraturens historia i Sverige är en välskriven och inspirerande handbok med skönlitteraturen i centrum. Inom dess pärmar ryms grundläggande fakta och övergripande perspektiv om texter och författare, från Rökstenen och fram till våra dagar. Den femte reviderade upplagan tar litteraturen in i 2000-talet, och läsaren möte...

Litteraturens historia i Sverige ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna sjätte upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den femte upplagan. Litteraturens historia i Sverige är en välskriven och inspirerande handbok med skönlitteraturen i centrum. Inom dess pärmar ryms grundläggande fakta och övergripande perspektiv om texter och författare, från Rökstenen och fram till våra dagar. Den femte reviderade upplagan tar litteraturen in i 2000-talet, och läsaren möter bland mycket annat den nya arbetarlitteraturen, chick lit och den svenska deckarboomen. Litterära ikoner som Heliga Birgitta, Selma Lagerlöf och August Strindberg har fått sällskap av samtida författare som Jonas Hassen Khemiri, Henning Mankell och Sara Stridsberg. De tidigare upplagorna av Litteraturens historia i Sverige och Litteraturens historia i världen mottogs med uppskattande recensioner, och båda böckerna används i undervisningen vid universitet och högskolor. Ny layout och nytt bildmaterial i fyrfärg gör denna upplaga än mer tilltalande och läsarvänlig. Litteraturens historia i Sverige är kort sagt en bok för alla som vill orientera sig i nära tusen år av svensk litteraturhistoria. I denna upplaga har Bernt Olssons och Ingemar Algulins texter kompletterats med nyskrivna texter av Anna Williams, Åsa Arping, Annika Olsson, Boel Westin och Annelie Bränström Öhman, litteraturvetare verksamma vid olika universitet i landet.

    • 10
      Inledning
        • 13
          Förord till tidigare upplagor
    • Litteratur huggen i sten
        • 14
          Forntiden (–ca 1100)
    • Litteratur i kyrkans och hovets tjänst
        • 17
          Medeltiden (ca 1100–1520)
        • 20
          Världslig litteratur
        • 22
          Lagtext – sakprosa då och nu
        • Riddarromaner, historieskrivning och
        • 25
          politiska visor
        • 29
          Andlig litteratur
        • 31
          Heliga Birgitta
        • 33
          Birgittas uppenbarelser
        • 35
          Officiediktning
        • 36
          Balladerna – berättande dikter
    • Tillbaka till källorna
        • 41
          Reformation och humanism (1520–1630)
        • 42
          Reformationen och kulturen
        • 45
          Bibel 2000
        • Reformationens litteratur: Bibelöversättning
        • 46
          och psalmdiktning
        • 49
          Profan prosa: historieskrivning, etnografi och didaktik
        • 51
          Den profana poesin
        • 53
          Dramat
    • Retorik och skaldekonst
        • 55
          Renässans, barock och begynnande klassicism (1630–1730)
        • 55
          Utbildningsväsendet
        • 56
          Europeiska studieresor
        • 58
          De kulturella miljöerna
        • 58
          Hoven
        • 59
          Universiteten och skolorna
        • 59
          Kyrkan
        • 59
          Stad och land
        • 61
          Litteraturens villkor och författarnas ställning
        • 61
          Tillfällespoesi och mecenatskap
        • 61
          Representativitet och nytta
        • 62
          Utgivningssvårigheter
        • 64
          Världsbild och livssyn
        • 64
          Ordning och ändamålsenlighet
        • 65
          Göticismen – den svenska stormaktstidens myt
        • 66
          Sträng ortodoxi
        • 66
          Kärlekens allmakt
        • 67
          Litteratursyn och genreteori
        • 69
          Den profana visan
        • 70
          Den andliga visan
        • 72
          Bröllopsdikt och gravdikt
        • 74
          Dramat
        • 75
          Prosan
        • 75
          Romanen
        • 76
          Dagboken
        • 77
          Brevet
        • 77
          Predikningar och tal
        • 78
          Historieskrivning
        • 79
          Renässansen: Poetiska äventyr och svenska skaldekonstens grund
        • 80
          Wivallius
        • 81
          Stiernhielm
        • 85
          Bröllops beswär och Skogekär Bergbo
        • 88
          Hiärne och Columbus
        • 89
          Barocken: Knotig och hyperbolisk poesi
        • 89
          Lucidor
        • 91
          Spegel
        • 92
          Manliga panegyriker
        • 94
          Brenner
        • 95
          Runius, Werving, Frese och Lohman
        • 98
          Begynnande klassicism: Lagerlöf och Triewald
        • 99
          Epokens eftermäle
    • Förnuft och känsla
        • 101
          Upplysning – rokoko, klassicism och förromantik (1730–1809)
        • 102
          Förändringar i samhället
        • 102
          Intresse för politik
        • 102
          Nya maktstrukturer
        • 103
          De läsande kvinnorna
        • 104
          Franskt inflytande
        • 104
          Universitetsförakt
        • 105
          De kulturella miljöerna
        • 105
          Akademierna
        • 105
          Svenska Akademien och Nobelpriset
        • 106
          De vittra sällskapen
        • 106
          Litteraturens ställning och författarnas villkor
        • 108
          Idéer och strömningar
        • 108
          Lycka och nytta
        • 109
          Natur och förnuft
        • 110
          Rokoko
        • 110
          Förromantik
        • 112
          Dalins Argus, tidskrifterna och tidningarna
        • 114
          Tidig upplysning och klassicism: Dalin och Tankebyggarna
        • 115
          Nordenflycht
        • 120
          Creutz
        • 122
          Gyllenborg
        • 123
          Den religiösa litteraturen: Sions sånger och andeskådande drömmar
        • 125
          Swedenborg
        • 126
          Den geniala visan: Bellman
        • 128
          Fredmans epistlar
        • 132
          Den naturbeskrivande dikten: Oxenstierna
        • 133
          Upplysningens höjdpunkt och kris
        • 133
          Kellgren
        • 137
          Lenngren
        • 140
          Leopold
        • 142
          Reseskildringar: Linné och hans lärjungar
        • 145
          Fiktionsprosan: Fabler, sagor och romaner
        • 148
          Privatprosan: Memoarer, dagböcker och brev
        • 149
          Talekonst
        • 150
          Förromantikens förkämpar
        • 150
          Thorild
        • 154
          Lidner
        • 156
          Franzén
        • 158
          Dramat
    • Känslans revolution
        • 163
          Romantiken (1809–1830)
        • 165
          En kvinna bland morgonrodnadens män – Euphrosyne
        • 166
          Den romantiska parnassen
        • 168
          Romantikens intellektuella miljöer
        • 168
          Lund
        • 170
          Uppsala
        • 171
          Romantiska kvinnobilder – Thekla Knös
        • 173
          Litterära salonger och kretsar
        • 176
          Götiska förbundet och andra samfund
        • 179
          Romantikens litterära former: genreblandning
        • 180
          Tegnér – lyrisk idealism
        • 182
          Visionären
        • 184
          Försoning och misantropi
        • 186
          Geijers götiska diktning
        • 188
          1819 års psalmbok och Wallin
        • 191
          Atterbom
        • 193
          Lycksalighetens ö
        • 194
          Stagnelius
        • 196
          Mystik och begär
        • 199
          Romantikens romankonst
        • 201
          Den unge Almqvist
    • Poesi och verklighet
        • 207
          Liberalism, realism och efterromantik (1830–1879)
        • 208
          Politisk och litterär förändring
        • 210
          Emigration och folkrörelser
        • 212
          Den nya pressen som kulturmiljö
        • 214
          Kända medarbetare på Aftonbladet
        • 215
          Andra tidningar
        • 218
          Fattigdom och slaveri
        • 219
          Studentskandinavismen
        • Bremer och den borgerliga realismens
        • 222
          roman
        • 224
          Miljö, psykologi och id
        • 226
          Resenär och rapportör
        • 228
          Almqvists senare författarskap
        • 230
          Sociala utopier
        • 231
          Exil
        • 233
          Blomstringstid för romanen
        • 237
          Viktor Rydberg
        • 238
          Runeberg och poesins realism
        • 240
          Berättande dikt
        • 240
          Nationell mytologi
        • 243
          Topelius och den svenska barnbokens framväxt
        • 246
          Barnkalendrar och tidningar
        • 248
          Efterromantisk lyrik
        • 250
          Namnlösa sällskapet och Snoilsky
        • 254
          Rydbergs lyrik
        • 256
          Dramatiken vid mitten av 1800-talet
    • Könskamp, dekadans och framtidstro
        • 259
          Det moderna genombrottet (1879–1909)
        • 260
          Socialism och darwinism
        • 263
          Individorienterat
        • 265
          Genombrottets intellektuella miljöer
        • 267
          Dagspress och tidskriftsflora
        • 269
          Sverige utanför Stockholm
        • 270
          Stella Kleve – Mathilda Malling
        • 272
          Den nya populärlitteraturen
        • 273
          Skandinavisk kulturgemenskap
        • 275
          Kontinentala kulturmiljöer
        • 276
          Berlin och Paris
        • 278
          Strindbergs åttiotal
        • 279
          Samhällskritisk satir
        • 282
          Sagospel, poesi och historiska berättelser
        • 283
          Debatterande och självbiografisk prosa
        • 284
          Naturalistisk dramatik
        • 286
          Benedictsson
        • 287
          Vikten av att vara Ernst
        • 288
          Ola Hansson före exilen
        • 290
          Leffler, Geijerstam, Hedberg och Bondeson
        • 291
          Nittiotalets renässans
        • 293
          Strindbergs och Hanssons nittiotal
        • 295
          Heidenstam
        • 297
          Historia och nationalism
        • 298
          Levertin och Josephson
        • 300
          Fröding
        • 302
          Karlfeldt
        • 305
          Lagerlöf
        • 307
          Mirakler och gotisk skräck
        • 309
          Skolbok och värmländsk berättarcykel
        • 312
          Söderberg
        • 315
          Strindberg och Infernokrisen
        • 316
          Expressionism och dröm
        • 317
          Mörka visioner
        • 319
          Reducerad dramatik
        • 320
          Sekelskiftespoesi
        • 320
          Ekelund
        • 322
          Dekadans och pessimism
        • 324
          Key och »Barnets århundrade
        • 325
          Klassiska barnböcker
    • Borgerlig och proletär realism
        • 327
          Modernismens frammarsch (1909–1945)
        • 329
          Krig och kris
        • 331
          Engagemang
        • 333
          Den borgerliga realismen
        • 334
          Aristokrati och erotisk frispråkighet
        • 334
          Lidman
        • 334
          Krusenstjerna
        • 336
          Borgerlighetens idylliker och avslöjare
        • 336
          Bergman och Hellström
        • 337
          Sjöberg, Siwertz och Hedberg
        • 339
          Lyrikens realister
        • 340
          Samhällsvisionärer
        • 340
          Wägner
        • 342
          Nordström
        • 344
          Arbetarlitteraturens kulturella miljöer
        • 346
          Proletärdiktningens pionjärer: Sandel, Koch och Hedenvind-Eriksson
        • 349
          Lyrikens autodidakter
        • 351
          Mellan individualism och kollektivroman: Värnlund och Kjellgren
        • 352
          Statarskolan
        • 353
          Lo-Johansson
        • 355
          Moa Martinson
        • 357
          Fridegård
        • 358
          Moberg: epiker och debattör
        • 359
          Självbiografi och emigrantepos
        • 361
          Modernismens världsbild och formspråk
        • 363
          Ekelund – modernisternas aforistiker
        • 365
          Lagerkvist – tidlöshetens modernist
        • 366
          Expressionism på scenen
        • 368
          Ondska, humanism och kärlek
        • 370
          Hjalmar Bergman och skräckens estetik
        • 372
          På scen och på film
        • 373
          Utvecklingslinjer i 1910-talets prosa
        • 375
          Den moderna romanen
        • 375
          E Johnson
        • 378
          Ljungquist, Jonsson och Aurell
        • 379
          Den finlandssvenska modernismen
        • 380
          Södergran
        • 383
          Diktonius
        • 385
          Björling och Enckell
        • 387
          Modifierad akademisk modernism
        • 387
          Sjöberg
        • 388
          Boye
        • 390
          Gullberg
        • 392
          Edfelt, Malmberg och Gierow
        • 393
          Fem unga
        • 394
          Lundkvist
        • 397
          H Martinson
        • 398
          Naturskildrare
        • 401
          Ekelöf från sent på jorden till Färjesång
        • 404
          Folkkära poeter och berättare
        • 404
          Sjöberg och Taube
        • 407
          Ferlin, Bengtsson och Piraten
    • Språkglädje och efterkrigspessimism
        • 411
          Modernistisk guldålder (1945–1965)
        • 412
          Kallt krig och het debatt
        • 415
          Ekelöf från Färjesång till Dıwantrilogin
        • 417
          Strunt, mystik och saga
        • 419
          Fyrtiotalspoeter
        • 420
          Lindegren
        • 422
          Vennberg
        • 423
          Hillarp
        • 425
          Hillbäck, Erixon, Larsson och Nyström
        • 426
          Wine
        • 427
          Aspenström
        • 429
          Grave
        • 430
          Ann-Margret Dahlquist-Ljungberg och »tingljudens« ekologi
        • 431
          Alfons, Thoursie, Sjödin och Liffner
        • 432
          Traditionella poeter i fyrtiotalets lyriska paradigmskifte
        • 434
          Pocketboken
        • 435
          Femtiotalspoeter
        • 435
          Forssell
        • 437
          Den kristna renässansen
        • 441
          Tranströmer
        • 442
          Poetiska lekar, konkretism och nyenkelhet
        • 445
          Martinson och Aniara
        • 447
          Lundkvist – från poesi till prosa
        • 449
          Johnson och historien som tidsspegel
        • 451

Information

Redaktörer:
Ingemar Algulin Bernt Olsson
Kapitelförfattare:
Åsa Arping Anna Williams Annelie Bränström Öhman Annika Olsson Boel Westin
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144095097
Utgivningsår:
2009
Revisionsår:
2013
Artikelnummer:
38022-06
Upplaga:
Sjätte
Sidantal:
640

Författare

Ingemar Algulin

Ingemar Algulin är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Han har framför allt ägnat sin forskning åt den nyare litte...

Bernt Olsson

Bernt Olsson, 1929-2013, var professor i litteraturvetenskap i Lund och specialist på barockens epok och på modern lyrik.

Åsa Arping

Åsa Arping är professor i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Hon har framför al...

Anna Williams

Anna Williams är professor vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Hennes forskning är inriktad mot skrivande kvinnor, biog...

Annelie Bränström Öhman

Annelie Bränström Öhman, docent i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Forskning om bland annat Rut Hillarp och Sara Lidman, kärlekstematik i ...

Annika Olsson

Annika Olsson, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, är verksam som lärare och forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet...

Boel Westin

Boel Westin, professor i litteraturvetenskap, särskilt barn- och ungdomslitteratur, vid Stockholms universitet. Forskning om bland annat Tove Janss...

 ;