Brottsligheten och samhället

Förord 11

 

1. Vad är kriminologi?   13

Vad är ett brott?   15

Alternativa definitioner   18

Det brottsfria samhället   21

 

2. Att studera brottslighetens omfattning och karaktär   23

Den moderna kriminalstatistiken   24

Problem med att studera brottslighetens omfattning   26

Problem med att studera brottslighetens karaktär   30

Problem med att studera brottslighetens

förändringar över tid   31

Offerbrott och offerlösa brott   33

Uppklarade brott   34

Alternativa metoder för att studera brottslighetens

omfattning och struktur   38

Självdeklarationsstudier   39

Offerundersökningar   42

Alternativa register   46

Etik   46

 

3. Det kriminologiska tänkandets utgångspunkter   49

Häxor och tidelagsmän   50

Det moderna rättssystemets grunder   57

Beccaria   59

Bentham   60

Rational choice   63

Determinism   64

Rational choice, determinism och synen på straff   66

 

4. Den biologiska determinismen och brottsligheten   69

Den biologiska determinismen   69

Lombroso   70

Sverige – Olof Kinberg   73

Kopplingen till dåtidens politiska strömningar   74

 

5. Den sociologiska vändningen   77

– socialekologiska teorier och inlärningsteorier

Chicagoskolan   78

Socialekologisk teori   80

Differentiella associationer   84

 

6. Strain, subkulturteorier och gäng   89

Mertons teori om strain   90

Subkulturteorier   96

Cohen och Cloward och Ohlin   96

Miller   99

Gäng   100

Thrashers 1 303 gäng   102

Short och Strodtbecks bidrag   104

Kleins nyansering   105

Ett försök att definiera begreppet gäng   108

Gäng i Sverige   109

 

7. Kontrollteorier, rutinaktiviteter och tillfällesstruktur   111

På återbesök i Chicago   112

David Matzas pussel    113

Matza och driftteorin   116

Hirschis teori om sociala band: en renodlad kontrollteori   118

Självkontrollteorin   121

Rutinaktiviteter och tillfällesstruktur   124

 

8. Symbolisk interaktionism, konstruktivism och stämpling   129

Chicago, 1930-tal   130

Den kriminologiska tillämpningen   131

Lemerts och Beckers bidrag   132

Socialkonstruktivismens intåg   136

 

9. Konfliktteorier och kritisk kriminologi   141

Den kritiska kriminologins framväxt   143

Austin Turk och kriminaliseringsprocessen   145

Richard Quinney och brottslighetens sociala verklighet   146

Chambliss: brottsligheten och strafflagen   147

Feministisk kriminologi   149

Maskulinitetsforskning   153

Intersektionalitet   156

Postmodern och poststrukturalistisk kriminologi   157

 

10. Integrerade teorier   161

Den neuropsykologiska forskningen    162

Fallet Phineas Gage    162

Neuropsykologi och multifaktor-ansatser   164

Integrerade teorier om brottslighetens orsaker   170

Crime in the making   173

Situational action theory   177

Genetik, kontroll och tillfällen över livsförloppet   180

 

11. Samhällets reaktion på brott   185

Straff   187

Prevention   190

Allmänprevention   190

Individualprevention   197

 

12. Rehabilitering/resocialisering av förövarna   215

Behandlingstanken, dess uppgång och fall   215

Cambridge Somerville Youth Study   216

Kritik av behandling   218

Behandlingens försiktiga återkomst   221

 

13. Återupprättelse av brottsoffret   225

Brottsoffrets ställning inom rättsprocessen   226

Viktimologi   227

Brottsoffer- och kvinnojourerna   231

Kritiken av ”brottsofferdiskursen”   233

Forskning om rehabilitering av brottsoffer   235

Reparativ rättvisa (RR)   236

Medling   239

Skam och återanpassning   240

Utvärderingar av RR   241

 

14. Vedergällning   247

 

15. Uttryck för den allmänna rättskänslan   251

 

16. Kritik av påföljdssystemet   255

Abolitionism   256

Fängelser och fångar (igen)   262

Rättssystemets effektivitet   265

Polisens resursanvändning   267

Kritik av straffrättspolitiken som samhällskritik   271

 

Litteratur 273

Person- och sakregister 301