Digitala eller tryckta läromedel

– vilka är egentligen bäst?

Resultaten från PISA 2022 är tydliga: svenska niondeklassares förmågor i både matematik och läsförståelse har försämrats rejält under de senaste åren. Men vad beror nedgången på och hur ska vi vända trenden? En del pekar ut de digitala läromedlen som orsaken till problemet, men är det verkligen så enkelt?

Goda studieresultat kräver god läsförståelse. Och det gäller i alla ämnen – att kunna förstå, tolka och analysera innehållet i en text på ett djupare plan är viktigt, oavsett om det handlar om svenska, matematik eller engelska. År 2023 saknade nästan 15 % av eleverna i årkurs 9 behörighet till gymnasiet, och vi kan anta att läsförståelsen spelar en betydande roll.

Tryckta böcker ökar läsförståelsen
Internationell forskning visar att tryckt text skapar bättre läsförståelse. En bok uppmuntrar till långsammare läsning, vilket hjälper hjärnan att processa innehållet på ett effektivare sätt.

— När du läser i en bok kommer du ihåg mer, och kan enklare koppla ihop och reflektera över olika delar i texten. Gäller det korta texter är skillnaden försumbar, men ju längre och mer komplicerad text det handlar om, desto större blir vinsten med tryckta läromedel. Många elever upplever dessutom att de har lättare att koncentrera sig när de läser tryckt text, säger Jill McCabe, läromedelsutvecklare på Studentlitteratur.

Lagom är bäst – när det gäller digitalt
Betyder detta att den tryckta boken är totalt överlägsen? Absolut inte – digitala läromedel har sina unika fördelar och använda på rätt sätt kan de lyfta studieresultaten rejält. När Skolverket jämförde högstadieelevernas användning av digitala verktyg med deras resultat i PISA såg man att de elever som jobbar med digitala läromedel några timmar om dagen presterar bättre än de som använder dem väldigt lite eller väldigt mycket.

— Skolverkets studie stödjer den tes vi på Studentlitteratur arbetat efter allt sedan de digitala läromedlen introducerades: ”Bättre tillsammans”. För oss är den tryckta boken själva navet, men vi adderar alltid digitala verktyg som hjälper lärarna att variera undervisningen och ger eleverna möjlighet till nivåanpassad träning och effektiv repetition på egen hand, säger Åsa Sandberg, förlagschef på Studentlitteratur.

Den perfekta mixen
Pedagogiska filmer, självrättande uppgifter, inlästa texter, interaktiva simuleringar och virtuella laborationer är bara några exempel på hur digitala verktyg kan lyfta undervisningen och vara ett starkt komplement till den tryckta boken.

— När de digitala läromedlen först lanserades valde många att prioritera det nya på bekostnad av den traditionella boken, men vi gick en helt annan väg. För oss på Studentlitteratur har det aldrig handlat om ”antingen eller”, för oss har det alltid varit ”både och”. Hur kan vi få ut det bästa av varje kanal? Vilket jobb ska boken göra och hur kan det digitala göra undervisningen ännu bättre, roligare och effektivare? I drygt 20 år har vi arbetat med dessa frågor och jag skulle säga att vi hittat den perfekta balansen, säger Åsa Sandberg.