Logga in
Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Tre snabba frågor med Marit Olanders

Universitetsadjunkt, Malmö universitet

Vad inspirerade dig att göra boken "Hållbarhet och egenmakt i förskolan"?

Min oro för klimatförändringarna. Vi vet inte nu vilka problem dagens barn får ta itu med när de blir vuxna. Jag ville ge exempel på hur förskolor kan jobba med hållbarhet här och nu, och hur både pedagoger och barn kan stärka sin egenmakt, det vill säga hur de kan känna makt över sin egen vardag och att det de gör spelar roll.

Jag undervisar på kurser i naturvetenskap och teknik på förskollärarutbildningen och märkte att det fanns en efterfrågan bland studenter på hur man konkret kan arbeta med hållbarhetsfrågor.

Hur kan man komma längre i hållbarhetsarbetet inom förskolan än till att plocka skräp och pyssla med toarullar?

Jag har besökt tre förskoleavdelningar som arbetar på olika sätt. Den första hade ett projekt under två år där de i sagans form tog upp olika delteman inom hållbar utveckling, med en ramberättelse om Den återvunna staden, som också fysiskt fanns på avdelningen. Den andra är en uteavdelning i en park i Malmö som skapar sina egna leksaker och lekredskap av det parken ger, och den tredje är en samisk förskola i Nordnorge som strävar efter att leva i samklang med naturen.

Boken innehåller också kapitel om barns delaktighet samt tillgång till det offentliga rummet utanför förskolans grind; om hållbart ledarskap inom förskolan och varför artkunskap är viktigt.

Varför har boken ett samiskt perspektiv?

Jag besökte en sameskola för några år sedan och lade märke till att samiska barn fick en närmare relation till naturen än västerländska. Det gav mig idén att öppna för ett alternativt sätt att närma sig hållbarhetsfrågor, genom att besöka en samisk förskola. Jag intervjuar pedagogerna på förskolan om allt från artkunskap till hantering av vassa verktyg och öppen eld samt hur de ser på barns egenmakt i omsorgen. I bokens avslutande kapitel diskuteras människans förhållande till jorden och västerländsk kultur jämförs med tre olika urfolkskulturer.

Medförfattare till "Hållbarhet och egenmakt i förskolan" är Bim Riddersporre, Kristina Westlund, Gezim Isufi, Anette Barr, Carina Berkhuizen och Maria Borda.