Kan teknik skapa lärande?

Ur Författarnyhetsbrevet


 

Det är svårt att diskutera lärande i förändring utan att på något sätt väva in betydelsen av ny teknik och nya medievanor. För det är väl synd att inte utnyttja de nya verktyg som finns för att förbättra pedagogiken. Men kan teknik skapa lärande?

Patricia Diaz, språklärare på Mikael Elias gymnasium, och Stefan Hrastinski, forskare på KTH, är överens:

– Ny teknik leder inte automatiskt till lärande. Det handlar om hur man använder tekniken, och vilket förhållningssätt man har till sin undervisning och lärandet i stort. 

Med det sagt: precis som med andra verktyg finns det med ny teknik möjlighet att hitta nya arbetssätt som förändrar själva hantverket. Även om tekniken i sig inte är drivande, så måste
skolan förändras i takt med världen runt omkring. Så vad händer ute på skolor, högskolor och universitet? 

Patricia har valt att arbeta med nya pedagogiska metoder i klassrummet, och ser stora fördelar med det.

– Framför allt kan olika digitala verktyg underlätta det formativa arbetet. De synliggör för mig och eleverna vad de har lärt sig, och ger fler möjligheter till återkoppling. Eleverna får veta hur de ligger till, och jag kan anpassa min undervisning till vad de behöver just nu. 

Stefan berättar att lärplattformar fått fäste på högskolorna också. Men hittills främst för att förenkla administrationen.

– När forskare pratar om de tekniska möjligheterna så hoppas de ofta att tekniken ska frigöra lärandet, att studenter ska lära mer av varandra. Men om man ska vara lite kritisk, och se hur tekniken faktiskt används i dag på högskolan, så har det gått från att kopiera papper till att lägga ut elektroniska dokument i en lärplattform.

Lärare kan inte automatiseras bort

– Många globala trender som uppfattas som väldigt tekniskt avancerade vilar på en konservativ pedagogisk syn, fortsätter
Stefan. Ta till exempel MOOC:s (Massive Open Online Courses) där tusentals studenter följer samma föreläsningar och gör övningar över nätet. De bygger på inspelade föreläsningar, korta självrättande övningar – och en lite naiv förhoppning om att kunskap enkelt skulle kunna förpackas och överföras. Det som är nytt är tillgängligheten, säger Stefan. 

Man tar alltså ett gammalt beprövat sätt att undervisa, föreläsningen, och spelar in den, och plötsligt upplevs det som om man ligger i framkant? Är det inte snarare så att om den var dålig från början är den dålig också på nätet?

Patricia förklarar:

– Inspelade föreläsningar och annat,ofta digitalt publicerat, material används mycket när man jobbar enligt modellen
flippade klassrum, men då för att frigöra tid och få bättre kvalitet i klassrumsundervisningen. Min roll som lärare förändras, jag står inte och pratar så mycket längre. I stället leder jag elevernas samtal och arbete i klassrummet. Låt mig sticka ut hakan lite: jag har elever som ibland frågar varför de egentligen är i skolan om de bara ska lyssna på en föreläsning. Den rena informationen kan de lika gärna få någon annanstans.

Stefan poängterar att lärarens roll är precis lika viktig nu som förr. En lärare kan utnyttja självrättande övningar på nätet för att få bättre överblick över vad studenterna tycker är svårt, medan samma typ av övningar utan stöd från lärare generellt ger väldigt dålig genomströmning.Det är helt enkelt svårt att lära sig ensam, utan ledning och uppmuntran.

Vad händer härnäst?

Samarbetslärande är en av kärnfrågorna inom forskningen, menar Stefan. Hur kan vi använda tekniken så att alla kan
lära av varandra, bidra med kunskap och utbyta idéer på ett enkelt sätt? Vad kan vi lära av sociala medier, och hur kan vi ta in det i högre utbildning?

– Parallellt sker det saker i praktiken, som exempelvis flippade klassrum. Problemet är att forskningen alltid ligger några år efter. När det gäller flippade klassrum är det lätt att se potentialen, men forskningsmässigt har vi extremt lite belägg eller resultat. Det kommer att dröja några år innan vi vet mer om det. 

Patricia tror och hoppas att det kommer att komma många olika slutsatser som rör arbetet med datorer i skolan. Forskningen måste precisera vad datorn gör och vad den ska användas till.

– Det ska bli intressant. Vissa säger att tekniken kan öka lärandet, andra tycker inte det. Men det beror naturligtvis på
vad man har för arbetssätt. Jag tror vi måste ta stöd i forskningen och fundera på vad som har fungerat innan datorerna kom och sedan anpassa arbetssätten efter det. Det står ju trots allt i läroplanen att eleverna ska lära sig använda modern teknik för att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära.

Skribent: Josefin Boucht 

 

Patricia Diaz, språklärare på Mikael Elias gymnasium, föreläsare och författare till boken Webben i undervisningen.

Stefan Hrastinski, forskare på KTH och författare till Nätbaserad utbildning och Mer om nätbaserad utbildning.

 

 

 

 

NYFIKEN PÅ STUDENTLITTERATURS DIGITALA PRODUKTER?

I demobokhyllan hittar du ett axplock av de digitala produkter Studentlitteratur tillhandahåller. Du når produkten genom att klicka på omslaget.

 

 

 

 

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text