Uppmärksamhetssamhället är här!

Ur Författarnyhetsbrevet 

Det plingar till i mobilen eller datorn – på mötet, bussen eller bion pockar något annat på vår uppmärksamhet. Samtidigt ägnar vi allt mer tid åt att själva dokumentera och förmedla det vi är med om, i stället för att uppleva det medan det ännu pågår.

I boken Uppmärksamhetssamhället undersöker Nanna Gillberg, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, vad som händer med våra relationer och vårt samhälle när uppmärksamhet på en gång blivit en bristvara och hårdvaluta.

 Det började med att jag noterade företeelser i min egen vardag. Plötsligt kunde man vara på en middagsbjudning där alla satt och stirrade ner i knät på sin egen mobil. Eller en internationell konferens där det väsentliga utspelades i livekommentarerna på Twitter, snarare än i vad föreläsarna i salen presenterade. Med ens tycks det ha blivit okej att anse det viktigare att kommunicera med de som inte är på plats, än de som faktiskt är närvarande.


Foto: shutterstock.com

Ditt personliga varumärke

I boken analyserar Nanna Gillberg hur prioriteringar skiftar och normer förändras, medan vett och etikett omförhandlas i de digitala och sociala mediernas spår. 

– I dag förväntas alla vara sina egna personliga varumärken. Det gäller att i digitala medier ständigt vara medveten om hur man presenterar sig, ungefär som om man hela tiden marknadsförde sig själv. I stället för att som tidigare kommunicera på olika sätt beroende på vem man vände sig till, tilltalar man ofta olika målgrupper samtidigt, från kompisar till en potentiell arbetsgivare eller kund. Därmed suddas också gränsen mellan det privata och offentliga jaget ut på internet. Samtidigt fostrar utvecklingen ett mer instrumentellt förhållningssätt till andra människor, där det blir ett mål i sig att kunna visa upp rätt kontakter eller vänner på sociala medier.

Sociala Nätverk allt viktigare

Ett exempel är hur sociala nätverk numera tillmäts ett starkt värde i allt fler sammanhang. Nanna Gillberg beskriver hur Arbetsförmedlingen, som tidigare betonat formella meriter, i dag aktivt uppmanar arbetssökande att bygga nätverk och utnyttja sina kontakter.

– Det är bra och värdefullt med nätverk. Individer och grupper som tidigare stått utanför sociala nätverk, har i dag lättare att få kontakter och finna en tillhörighet. Men det är rimligt att reflektera över vad som händer när det blivit allt viktigare att känna rätt personer. Vilken ojämlikhet skapar det?

Genom att mynta begreppet ”uppmärksamhetssamhället” undersöker hon hur uppmärksamhet blivit det starkaste kapitalet, kulturellt, socialt och ekonomiskt, och synar konsekvenserna av de digitala mediernas genomslag.

Men har inte alltid ny teknik – som videofilmer eller dataspel – mötts med skepsis och skapat debatt?

– Tidigare har det handlat om begränsade fenomen. I dag är tekniken en förlängning av vår kropp och hjärna. Många människor lever en stor del av sina sociala och professionella liv via digitala medier, vilket för utvecklingen till en helt ny nivå. Jag upplever att det funnits en starkt positiv slagsida i diskussionen, medan kritiska röster anklagats för att vara bakåtsträvande.

Med de digitala mediernas explosiva utveckling ökar kraven på att hantera allt fler intryck och bearbeta mer information på samma gång. Har vi därmed blivit bättre på multitasking?

– Ja, det har vi. Men jag tror att det inverkar på kvaliteten. Ska man göra tio saker samtidigt är det omöjligt att satsa hundra procent på var och en. Resultatet blir att vi producerar en viss typ av relationer, aktiviteter och kommunikation som inte fordrar vår fulla uppmärksamhet. 

Ökande förväntningar vid utbildning

Allt fler, såväl privatpersoner och företag som myndigheter och institutioner, tycks agera efter principen att den som inte syns i sociala medier, heller inte finns. Nanna Gillberg pekar på hur trenden med poserande självporträtt, s.k. selfies, har en baksida av ytlighet och sexualisering, där pressen är stor att se bra ut, vara framgångsrik och ha många vänner. Men utvecklingen påverkar även skol- och universitetsvärlden.

– I utbildningssammanhang har synligheten tagit sig in på det akademiska fältet, som traditionellt styrts av en annan kultur och värderingar än inom medierna. Experten bedöms numera i sin roll som expert utifrån hur mediemässig han eller hon är. Det gäller att snabbt kunna sammanfatta, polarisera och snärtigt uttrycka en ståndpunkt. Att lämna ett nyanserat svar är inte alltid populärt. Men som forskare blir frågor ofta mer komplexa ju mer man vet.

Denna strävan efter att synas hänger även intimt samman med en annan följd av uppmärksamhetssamhället, där listor, rankning och utvärderingar ofta förekommer. På internet och i sociala medier är det lätt att kommentera och betygsätta allt från produkter till upplevelser och hela utbildningssystem, medan kompisars inlägg ”gillas” på Facebook.

– I konkurrensen om elever och studenter prioriterar skolor, högskolor och universitet inte sällan att lägga mycket resurser på att framstå som bra, i stället för på att vara bra på sin faktiska kärnverksamhet. Självklart är det positivt att institutionerna är interaktiva och öppna för kommunikation. Men fler borde bli bättre på att tänka igenom hur och varför de använder digitala medier. 

Genom sin egen undervisning på Handelshögskolan har hon sett hur situationen förändrats.

– Efter en lektion sa en av mina studenter till mig: ”Ett litet tips, tänk på oss som dina kunder.” Liksom journalistiken har undervisningen blivit mer kundorienterad. Här finns ett marknadstänkande som är mer uttalat än tidigare. Att i stället för att ge studenterna det de behöver, ge dem vad de efterfrågar, säger Nanna Gillberg.

tid och lugn får ny status

Intresserad av social interaktion, populärkultur och media, planerar Nanna Gillberg att forska vidare om hur våra värderingar förändras i relation till samhällets och teknikens utveckling. Kommer uppmärksamhetssamhället att accelerera, eller väntar en motreaktion?

– Utvecklingen har varit explosionsartad. På sikt kan det komma en återupptäckt av traditionellt umgänge, där det ses som värdefullt att satsa sin fulla uppmärksamhet. Till viss del syns det i fenomen som mindfulness och retreat, där tid och lugn får en ny status. Men det är också typiskt för vår tid att sådana tidigare självklara kvaliteter ges ett namn, och förvandlas till kommers.
I dag har många ett närmast fysiskt beroende av att ha tillgång till mobiltelefon och uppkoppling. Förhoppningsvis lär vi oss att bli selektiva och ha ett mer distanserat förhållande.

Intervju med Nanna Gillberg, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, aktuell med boken Uppmärksamhetssamhället, Studentlitteratur, 2014.

Av Carolina Söderholm

Uppmärksamhetssamhället

Författare: Nanna Gillberg
Utgivningsår: 2014

Nanna Gillberg är ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon är intresserad av samtidsfenomen studerade genom interaktionen mellan populärkultur, medier, individ och samhälle.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Många människor lever en stor del av sina sociala och professionella liv via digitala medier.

 


Foto: shutterstock.com

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Foto: shutterstock.com

 

Självklart är det positivt att institutionerna är interaktiva och öppna för kommunikation. Men fler borde bli bättre på att tänka igenom hur och varför de använder digitala medier.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På sikt kan det komma en återupptäckt av traditionellt umgänge, där det ses som värdefullt att satsa sin fulla uppmärksamhet.

 


Foto: shutterstock.com

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text