Så skapar du ett bra register

Ur Författarnyhetsbrevet

Hur ska man tänka vid urvalet av registerord till en bok eller rapport? Vilka begrepp och personnamn ska man ta med, och i vilken form ska registerorden anges? Ett riktigt bra register är guld värt för läsaren, men kan vara en utmaning för författaren. Här har vi samlat några viktiga tips.

Att välja registerord

Ett bra register hjälper läsaren att snabbt hitta resonemang och information om centrala begrepp och personer i texten. Bäst resultat når du om du försöker leva dig in i läsarens situation. Vad tror du att man kan tänkas vilja slå upp? Vanligtvis handlar det om viktiga termer som förklaras, meningsbärande enstaka ord eller centrala personer.

Utgå från vad du tror att läsaren kan vilja slå upp. Foto: Shutterstock.com.

Till varje term i registret ska det finnas en eller flera sidhänvisningar. Detta innebär inte att du ska hänvisa till alla sidor där termen omnämns. Det viktigaste för läsaren är att kunna hitta huvudbehandlingsstället, det vill säga det ställe i boken där begreppet förklaras och behandlas mer ingående. Utöver detta kan du hänvisa till fler sidor där läsaren får information om begreppet, men att ordet nämns parentetiskt är alltså inte tillräckligt skäl för att ta med det i registret – det måste finnas något mer.

Samma resonemang är tillämpligt när det gäller urvalet av personnamn. Det innebär att endast de ställen där läsaren får väsentlig information ska vara med i registret, inte alla sidor där personen omnämns.

Av detta följer också att begrepp och personer som bara förekommer i fotnoter eller litteraturreferenser inte ska vara med i registret. För att ett namn alls ska tas med i registret ska det dessutom röra sig om en central gestalt inom det område som boken behandlar.

När ett begrepp består av flera ord

Ibland bildar två ord ett sökbegrepp, t.ex. försenad språkutveckling. Om du tror att läsaren kan komma att söka på både första och andra ordet i begreppet, kan du låta begreppet få två poster i registret. Den första hänvisningen kan då hittas under Fförsenad språkutveckling, den andra under Sspråkutveckling, försenad.

I ovanstående fall kan man också välja att inte ge sidhänvisningar på båda ställena, utan bara för det sökbegrepp som man bedömer som det mest relevanta. Under försenad språkutveckling skulle det i så fall kunna stå Se språkutveckling, försenad.

När ett viktigt begrepp består av flera ord ska man tänka på att använda hela uttrycket som registerord. Ordet individualiserad är exempelvis olämpligt som ensamt sökord. Först när man inkluderar resten av begreppet får det relevans för läsaren: individualiserad medieanvänding.

Ska man skilja på sak och person?

Att skilja på sak och person brukar framhållas som något vi alla borde sträva efter. Men när man skapar ett register till en lärobok behöver man vanligtvis inte följa denna princip. Ett sammanslaget sak- och personregister är ofta tillräckligt. I vissa fall väljer man ändå att göra separata sak- och personregister. Detta kan till exempel vara motiverat om det sammanlagda antalet registerord är stort och andelen personnamn är betydande.

I undantagsfall förekommer det till och med att en bok har tre separata register. Ett exempel i Studentlitteraturs utgivning är boken Kriminallitteratur av Kerstin Bergman och Sara Kärrholm. I sakregistret finns viktiga begrepp och termer, i personregistret återfinns de i boken omnämnda deckarförfattarna, och i titelregistret kan den studerande hitta de verk som behandlas i texten.

Register i två nivåer

Ett register kan också indelas i olika nivåer. Ofta räcker det med en nivå, men även två nivåer är vanligt förekommande. Det man gör i dessa fall är att ange huvudord som i sin tur har andra registerord sorterade under sig. Ofta handlar det om övergripande termer där läsaren kan vara behjälpt av mer specifika sökord, men ändå vill kunna hitta dem på ett samlat ställe i registret.

Exempel:

I en bok om världens historia behandlas bland annat medeltiden. I detta avsnitt i boken tar författarna upp viktiga frågor om handel, jordbruk, marknad och urbanisering. I ett register med två nivåer kan det se ut som följer:

medeltid
– handel 384
– jordbruk 387
– marknad 382
– urbanisering 391

Huvudordet i detta exempel är alltså medeltid, och underposterna handel, jordbruk, marknad och urbanisering. Det finns inget som hindrar att underposterna dessutom återfinns som egna registerord. Begreppet urbanisering, exempelvis, kanske behandlas på fler ställen i boken, inte bara i avsnittet om medeltiden. Då kan det vara motiverat att låta det utgöra ett eget sökord.

Registerordens form

I registret brukar ordens grundform anges, det vill säga singular, obestämd form. Om det i texten står sjuksköterskorna väljer du exempelvis grundformen sjuksköterska som registerord. Vissa ord bör dock vara i bestämd form, exempelvis case-metoden, eftersom det är en benämning på en viss metod.

Förkortningar kan ibland ställa till problem. Ett exempel kan vara att du i den löpande texten använder Europeiska unionen och EU om varandra. I stället för att hamna på två olika registerord ska dessa hänvisningar då samlas under den ena formen.

Skapa register i Word

Det enklaste sättet att ange registerorden, och bestämma vilken form du vill att de ska ha, är att göra det redan i din manusfil. Samtidigt kan du ange om orden ska vara huvudord eller sortera under andra registerord.

I Word finns väl utbyggda funktioner för att markera registerorden. När du gjort dina markeringar kan du dessutom se resultatet genom att generera ett provindex innan du skickar ditt manus till förlaget. Då upptäcker du ofta förbättringsmöjligheter och blir varse eventuella inkonsekvenser. Kanske finns det till exempel dubbletter med lite olika form eller stavning eller enstaka sidhänvisningar som skulle kunna sammanföras under ett gemensamt sökord.

En utförlig guide till hur du praktiskt går tillväga för att skapa register i Word hittar du på Mina sidor.

Att skapa ett bra register innebär alltså både tankearbete och en del praktiskt arbete, men är mödan värt om man vill underlätta för läsaren. Hur man lyckas med det perfekta registret är inte något som låter sig fångas på några få rader – men förhoppningsvis har du här fått några tips som gör uppgiften lättare.

 

Ett exempel på ett omfattande och väl uppbyggt register finns i boken En samtidig världshistoria, en antologi med Maria Sjöberg som redaktör. Registret omfattar 21 sidor och har fler än 2 000 registerord som hänvisar till sammanlagt drygt 4 500 ställen i boken. Men så är boken också en riktig ”tegelsten” med sina 1100 sidor. Läs mer om boken här.

När du arbetar med Studentlitteratur

I merparten av de manus som förlaget får in i dag är registerorden markerade direkt i filen. Med detta arbetssätt har du möjlighet att själv kontrollera och justera registret innan du lämnar in manus. I samband med första korrektur av boken kan du sedan göra ytterligare justeringar eller tillägg i de fall det behövs.

Din tekniska redaktör eller läromedelsutvecklare finns som en resurs för dig både när du funderar över hur registret ska läggas upp och i det praktiska arbetet i Word.

Mina sidor

På Mina sidor har du som inloggad författare tillgång till en omfattande guide för hela skrivprocessen. Där kan du också se statistik för din boks försäljning och få veta mer om marknadsinsatserna för boken.

Om du inte redan skaffat en inloggning kan du registrera ditt författarkonto här.

 

 

 

 

 

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text