Så botar du skrivkrampen

Ur Författarnyhetsbrevet

Många som skriver i sitt arbete råkar då och då ut för det som brukar kallas skrivkramp. Antingen kommer inga ord alls över tangenterna, eller också är de formuleringar man lyckas få ur sig inget att vare sig bygga vidare på eller låta någon annan ta del av. Kreativiteten lyser med sin frånvaro, och skrivprocessen går i baklås.

I de fall skrivkrampen beror på större problem som kontinuerlig tidsbrist eller att man saknar det underlag som behövs för att slutföra uppgiften, så botas den inte genom några enkla självhjälpsråd. Men ibland har man verkligen avsatt tid och minimerat distraherande faktorer, och har ändå svårt att komma igång med skrivandet. Då kan bra övningar och goda råd komma till pass. Förhoppningsvis hittar du något här som kan hjälpa dig att få igång flytet.

Självkritiken hämmar

Ett alltför stort mått av självkritik är en vanlig orsak till att det kreativa flödet hindras. Redan från första stycket vill man att texten ska vara genomtänkt och välformulerad, särskilt om man vet att det man skriver kommer att granskas av andra. I stället för att tänka sig en intresserad och välvillig läsare, skriver man för en ”felfinnare” som gör allt för att hitta blottor och fel i tankar och formuleringar.

Vår benägenhet att granska och kritisera samtidigt som vi försöker skapa och producera hämmar oss ofta att komma igång. (Bo Renberg 2013, s. 33)

Värm upp med flödesskrivande

Visserligen är både kreativitet och kritisk granskning nödvändigt för skrivandet, men i början av processen handlar det främst om att få fram idéer och material som kan bygga upp texten, påpekar Bo Renberg i boken Bra skrivet, väl talat (2013). Det gäller att hitta uppslag, tankar, infallsvinklar och ingångar till ämnet. Formuleringar och formella krav på texten kan du arbeta med i ett senare skede.

För att få igång ett skrivflöde kan du prova att värma upp ”skrivmotorn” med lite kravlöst, informellt skrivande, tipsar Renberg.

Den metod han kallar flödesskrivande anser han vara särskilt användbar när man har svårt att komma igång med skrivandet eller har drabbats av en blockering. Förutom att få igång ett flyt har flödesskrivandet en stor kreativ potential.

Kreativa processer kännetecknas ofta av att man producerar en massa värdelöst stoff för att ur en röra av infall och hugskott kunna vaska fram ett och annat guldkorn. (Bo Renberg 2013, s. 33)

Flödesskrivande innebär att man skriver i fem till tjugo minuter utan planering eller redigering. Det är viktigt att i det här läget inte ha några formella krav på texten. Syftet är ju att värma upp och komma igång.

Skriv alltså ned vad du tänker på just nu. Se vilka tankar och känslor som för tillfället vill komma upp till ytan, och om de kan ge dig ökad närvaro och inspiration i skrivandet.

Fokuserat flödesskrivande är en något mer styrd variant av metoden. Du väljer ut ett begrepp eller ett problem och skriver ned det du först kommer att tänka på i form av associationer, funderingar och definitioner. Skriv i fem till tjugo minuter. Här räcker det inte med enbart stolpar eller nyckelord, eftersom det handlar om att försöka få igång processen – en flödestext ska alltid vara en löpande text, betonar Renberg.

När du värmt upp har du förhoppningsvis lättare att sätta igång med din egentliga skrivuppgift. Kanske har du då dessutom som en bonus fått fram användbara idéer och tankar under det fria skrivandet. Försök ändå att vänta med att ta på dig de kritiska glasögonen ett tag till. Tillåt de första versionerna av din text att vara bristfälliga!

Ett kravlöst öppet fönster

I Tydliga texter (2011) tipsar Jenny Forsberg om en annan åtgärd för att komma bort från en del hämmande självkritik. Ha helt enkelt ett separat, ”kravlöst” fönster öppet i ordbehandlaren hela tiden medan du skriver. I detta dokument, skilt från din egentliga text, kan du skriva ner dina tankar och uppslag huller om buller.

Kanske blir något av det du skriver där användbart, och då kan du lägga in det i huvudtexten, eller utveckla det senare. I annat fall kan du lämna dessa spridda anteckningar därhän.

Skriv hela tiden

Tanken att ha ett ”kladdfönster” öppet under skrivandet hänger samman med ett annat råd som man ofta stöter på, nämligen att man ska fånga idéer och goda formuleringar så snart de dyker upp.

För att detta ska vara möjligt behöver du, när du är inne i en skrivfas, ständigt ha redskap till hands för att anteckna. Använd ett anteckningsblock, en smartphone eller något annat som fungerar för dig. Notera även problem och farhågor kring skrivandet om de dyker upp. Det kan hjälpa dig att få grepp om vad din skrivkramp bottnar i.

Även om man kontinuerligt samlar idéer och uppslag på detta sätt, glömmer man ofta att gå tillbaka till anteckningarna för att använda sig av de idéer man sparat. Skulle du drabbas av skrivkramp, ta dig då tid att gå igenom dina noteringar och se om du hittar något där som kan föra dig vidare. Alternativt kan du ha som rutin att varje dag under skrivperioden titta igenom anteckningarna efter nya punkter att ta upp i texten, så att inga värdefulla uppslag går förlorade.

Göra något helt annat – ett förrädiskt tips?

Ett ofta förekommande tips mot blockeringar är att ta en paus från skrivandet och göra något helt annat, för att på så sätt få ny energi och kreativa idéer.

Ta en löprunda, en promenad, klipp gräset eller dammsug hela lägenheten … förslagen kan vara både småtråkiga och mer lustbetonade. Rätt använd kan åtgärden bryta blockeringen, och man kan återgå till sin text med ny energi. Men det kan också finnas en risk att man tar till denna åtgärd lite för lätt. Snart har hela den avsatta tiden gått åt till att göra något helt annat.
Vissa gånger fungerar det bättre att försöka vara uthållig, sitta kvar vid texten och göra minst ett försök till innan man bestämmer sig för att bryta och göra något annat.

Och ibland vill man ju faktiskt inte heller göra något helt annat – man är helt enkelt fullkomligt nöjd med att få fortsätta sitt skrivpass. Skrivandet känns meningsfullt och lustfyllt, flödet infinner sig och självförtroendet stiger i takt med att man ser texten växa fram.

Kanske är det så som vissa menar, att stunderna av skrivkramp behövs för att kreativiteten ska kunna flöda vid andra tidpunkter. I stället för att se skrivkramp som något negativt skulle man i så fall kunna betrakta den som något nödvändigt eller till och med positivt – en välbehövlig återhämtning mellan de mer kreativa skrivstunderna.

Källor

Forsberg, Jenny (2016). Tydliga texter. Snabba skrivtips och språkråd. Stockholm: Norstedts.

Renberg, Bo (2013). Bra skrivet, väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur.

Illustration: Rybakov Vadim Grigorevich/shutterstock.com

När du arbetar med Studentlitteratur

Skulle du köra fast under skrivandet är du alltid välkommen att kontakta oss. Kanske vill du ha någon annans ögon på ditt första utkast, på ett nyskrivet avsnitt eller en idé som rör bokens digitala material? Kontakta då din förläggare eller läromedelsutvecklare.

 

 

Foto: Elnur/shutterstock.com

Stora arkivet ...

Att redigera sin text och radera mindre lyckade avsnitt har blivit extremt mycket enklare sedan ordbehandlingsprogrammen gjorde sitt intåg. Och det är man tacksam för som skribent – inte minst om man upplevt tiden med skrivmaskiner och tippex. Men när lättillgängliga redigeringsmöjligheter kombineras med stark självkritik kan det ibland vara nästan för enkelt att rata det man skrivit.

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text