Bildskolan del 2: Bildrättigheter

Ur Författarnyhetsbrevet

Att vissa människor är ”ordmänniskor” och andra är ”bildmänniskor” är kanske en förenkling av verkligheten. Men för många läsare är det ändå en stor fördel om författaren kan förklara komplexa sammanhang och samband både i text och med en illustration.

Men hur hanterar man bilder som man inte själv är upphovsman till? Vilka bilder är fria att använda, och i vilka fall måste man söka tillstånd? I den här delen av bildskolan tittar vi närmare på bildrättigheter.

I läroböcker används ofta bilder i form av figurer, teckningar eller fotografier. I många fall är det bilder som författaren själv har upphovsrätt till, men i en del sammanhang kan det vara lämpligt och önskvärt att låna in bilder från andra publikationer. För sådana bilder måste tillstånd oftast inhämtas.

Verkshöjd – vad är det?

För att ett alster, exempelvis en bild, ska vara skyddat av upphovsrätt behöver det ha en viss originalitet och självständighet. Man talar då om att det uppnår en tillräcklig grad av verkshöjd.

Kraven på denna originalitet och självständighet är dock ganska låga. Även enkla teckningar och illustrationer är i dag skyddade. Helt enkla tekniska ritningar, enkelt utförda diagram och liknande kan dock antas vara fria. När man ska bedöma exempelvis en tecknings verkshöjd brukar man som ett hypotetiskt test fråga sig om det är sannolikt att två upphovsmän oberoende av varandra skulle kunna komma till samma resultat. Om så är fallet har alstret sannolikt inte verkshöjd.

Ett rättsfall. Konstnären Lena Boije hade skapat textilmönstret till vänster (smultron). Mönstret blev populärt och efter en tid kom ett tyg med mönstret till höger ut på marknaden. I detta senare mönster hade man avbildat jordgubbar i stället för smultron. Högsta Domstolen bedömde att originaltygets mönster uppnådde verkshöjd, men eftersom mönstret var ganska enkelt och inte hade så stor individuell prägel, inskränktes skyddet till att omfatta endast direkta kopior. Trots att man konstaterade att jordgubbsmönstret måste anses ha tagits fram i medvetande om populäriteten hos smultrontyget, räckte ändå de små skillnaderna till för att jordgubbstyget skulle frias från upphovsrättsintrång.

Inget krav på registrering

Det upphovsrättsliga skyddet är inte beroende av någon registrering och gäller även om ingen upphovsman eller förbehåll som © e.d. har angivits. Bilder som hämtats från Internet omfattas också av upphovsrätten, och kan alltså inte användas utan tillstånd.

Kan avstå från anspråk

En upphovsman är givetvis fri att helt eller delvis avstå från sina anspråk, och kan exempelvis ange att det är fritt att återge bilden, att det är fritt att återge bilden men inte förvanska den eller fritt att återge bilden men inte i kommersiella sammanhang. Detta är förhållandevis vanligt. Ofta används då så kallade Creative Commons-licenser.

Bearbetning av bilder

Upphovsmannen har rätt att motsätta sig kränkande ändringar av sitt verk. Detta innebär att man inte kan beskära bilden, ändra färger i den eller utföra liknande förändringar utan att upphovsmannen gått med på det. Ett visst utrymme finns dock för tolkning, vet exempelvis en illustratör att en bild ska användas som bokomslag, så får denne räkna med att det kan läggas text på bilden och dylikt.

Viss fri återgivning av konstverk

Ett visst utrymme för fritt återgivande av bilder finns bland annat i och med rätten att återge konstverk i anslutning till en kritisk framställning. Rätten förutsätter att källan anges och att återgivandet inte går längre än vad som behövs för att underlätta den kritiska framställningen. Tankegången i den delen är densamma som för citat av text (jfr Citatskolan del 1). Rätten gäller inte i digitala medier.

Skyddstid

Upphovsrätten för bilder gäller i sjuttio år året efter det år då upphovsmannen dog.

Fotografier

Fotografier har ett eget skydd, och det gäller även om fotot är helt banalt. Skyddet gäller i femtio år efter att det togs. Enkla fotografier tagna före 1969 är dock, på grund av äldre lagstiftning, i praktiken fria att använda.

Fotografier med verkshöjd är också skyddade av den vanliga upphovsrätten.

Identifierbara personer

Personer som förekommer i reklamsammanhang måste enligt svensk rätt ge sitt tillstånd till publiceringen av bilden. Detta innebär att personer på bokomslag måste lämna sitt samtycke till att de förekommer där, detta eftersom omslaget kommer att användas i marknadsföringen av boken.

Tänk också på att en bild av en identifierbar person i kombination med en viss bildtext kan antyda att personen på bilden är sjuk, tillhör någon minoritet, politisk rörelse eller liknande, även om så inte är fallet. Som författare är det bra om du är vaksam på sådana kombinationer och tänker dig in i den avbildades situation.

Om du skriver inom medicin och vård kanske du behöver använda foton där patienter medverkar. Detta kan då vara en uppgift om ett hälsotillstånd, vilket är känsligt ur integritetssynpunkt. Därför behöver du tillstånd från patienterna, eller när det handlar om barn, från deras föräldrar. Kan patienten inte identifieras, exempelvis vid röntgen- eller mikroskopbilder, behövs inte tillstånd från patienten. Sjukhus och andra vårdenheter kan ha egna regler för fotografering i sina lokaler. 

Ibland svåra bedömningar

Den här artikeln har gett dig en kortfattad och förenklad skildring av bildrättigheter. En del av bedömningarna ovan är svåra att göra, så i sådana fall är det bra att kontakta någon som är expert på upphovsrättsliga eller integritetsrättsliga frågor. Men känner man till grunderna är det ofta lättare att veta när man behöver ta hjälp av någon som kan mer.

ÖVRIGA Artiklar i SERIEN

Bildskolan del 1: Bra att veta om bilder

Bildskolan del 3: Omslagsbilder

NÄR DU ARBETAR MED STUDENTLITTERATUR

I samband med att du levererar bilder till förlaget anger du bildens ursprung (fotograf eller tecknare, om och var den varit publicerad tidigare m.m.) så utförligt du kan, gärna i en separat bildförteckning.

Med hjälp av dessa uppgifter söker – om så är nödvändigt – förlagets rättighetsavdelning tillstånd från upphovsrättsinnehavaren att publicera bilden.

Enkla fotografier från 1969 eller tidigare är ofta fria att använda. Källa: Fotograf okänd. Bildoriginal från Shutterstock.com.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NÄR DU ARBETAR MED STUDENTLITTERATUR

Vill du använda bilder i din bok behöver du alltid ange källan noga. Detta för att Studentlitteraturs rättighetsavdelning ska kunna söka tillstånd för att använda materialet, och för att följa lagstiftningens och vetenskapssamhället krav på korrekta källangivelser.

Ska bilderna användas med stöd av regeln om fritt återgivande av konstverk är en källangivelse också en nödvändig förutsättning.

När röntgenbilder återges krävs inget tillstånd från patienten. Bilden måste dock rensas från uppgifter som personnummer eller annat som gör att man kan identifiera patienten.

NÄR DU ARBETAR MED STUDENTLITTERATUR

När det gäller bokprojekt på Studentlitteratur där bedömningarna är svåra att göra, kontaktar du din förläggare eller redaktör som i sin tur diskuterar frågan med förlagets rättighetsavdelning som är experter på upphovsrättsliga eller integritetsrättsliga frågor.

Identifierbara personer på omslag måste tillfrågas före publicering.

 

 

 

 

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text