Hallå där ...

... Per Carlson och Staffan Johansson som har skrivit boken Digitalteknik – Teori och praktik.

Hur är det att skriva en bok om ett ämne som hela tiden förändras?

Utmanande men lika fantastiskt roligt som första gången för 46 år sedan. Att få chansen att för läsaren beskriva både det historiska perspektivet men framförallt de senaste teknikerna inom området digitalteknik. Detta i en tid då ju ”allt är digitalt” - en härlig utmaning.

På 1970-talet skrev ni den första boken i ett då relativt nytt ämne, modern digitalteknik. Vad var digitalteknik då jämfört med idag?

Den teoretiska grunden inom digitalteknik är i stort densamma - ettor/nollor är fortfarande ettor/nollor. Dock var den praktiska implementationen (chipen) så mycket enklare på 1970-talet - och därmed funktionaliteten. Eller vad sägs om endast 4 tusen transistorfunktioner i ett chip år 1971 då vår första bok i ämnet publicerades, jämfört med dagens 4 miljarder transistorfunktioner - chips rymmer ju i dag kompletta datorer. Och som sagt - ”i dag är allt digitalt”.

Vad är tjusningen med att skriva kurslitteratur?

Det stora ansvar det innebär att med vår teoretiska och praktiska kunskap inom området få chans att vidarebefordra detta till läsaren. Att få chansen att beskriva denna teknik så pedagogiskt som det bara går och inte för pratigt och omständligt. Så att läsaren tänker ”det här var ju lätt att förstå” och blir intresserad av att själv utvecklas vidare inom detta viktiga område - digitalteknik.

Vad har ni själva lärt er under arbetets gång?

Det är ett kontinuerligt forskande/inlärande inom ämnet digitalteknik med dess angränsande områden. För att i boken kunna beskriva just precis det som läsaren kommer att ha maximal användning av. Samt att även försöka sia om framtiden inom digitaltekniken. Och naturligtvis även utmana sig själv hela tiden som författare att ligga rätt vad gäller den så viktiga pedagogiken. Det är ju lätt hänt att beskriva dessa komplicerade tekniska sammanhang antingen alltför slarvigt och lättvindigt eller alltför invecklat.

Vilka reaktioner har boken väckt?

Boken har blivit mycket väl mottagen och används redan på några lärosäten. Den är uppskattad dels för dess omfattning men kanske framförallt för att den förklarar ett komplext ämne på ett begripligt sätt. En bok med det senaste inom digitalteknik skriven på svenska var tydligen efterlängtad!

 

HALLÅ DÄR ...

... Jadwiga Krupinska som har skrivit boken Att skapa det tänkta  en bok för arkitekturintresserade.

Hur fick du idén till att skriva boken och varför var det viktigt att skriva den?

”Jag har en känsla att ni håller inne med en hemlighet. Vad är det ni gömmer för oss?” hörde jag en uppriven arkitektstudent utbrista under ett möte för många år sedan. Jag tror inte att han fick något svar, det skulle jag ha kommit ihåg. I stället är det endast hans fråga som har fastnat. När jag så småningom själv blev lärare deltog jag ofta i så kallade kritikgenomgångar, d.v.s. under varje studieår återkommande tillfällen då studentarbeten utsätts för kritik av externa kritiker. Kritikgenomgångars syfte, anser jag, missuppfattas ibland av studenter men också av kritiker.

Ursprungligen tänkte jag därför skriva just om kritikens roll i arkitektundervisningen och i arkitektarbetet. Men boken har blivit mer omfångsrik än det var tänkt från början. För att förstå varför kritik är ett så viktigt inslag i arkitektens arbetsmetod behövs nämligen, insåg jag, en beskrivning av arkitektyrkets speciella karaktär med dess behov av kunskaper från olika discipliner och dess professionella osäkerheter såsom ett normalt inslag i kreativa processer. Hur kommer man fram till goda, bland flera möjliga, lösningar på komplexa problem? Och hur tänker man när man skapar byggnader och miljöer som tidigare bara inte fanns?

Vad har du själv lärt dig under arbetets gång?

Jag började skriva för mig själv, förklara och sätta ord på vad som händer i den skapande processen. Men så småningom utvecklades boken till ett möjligt svar på den inledningsvis citerade arkitektstudentens fråga. I arkitektundervisningen (och i arkitektarbetet) är varje problem nytt och kräver inte bara ett avvägt omdöme av objektiva kunskaper från olika vetenskapliga discipliner utan även subjektivitet i betydelsen konstnärlighet och känslighet. Studenter, lärare och kritiker är djupt beroende av varandra i den ömsesidiga processen där man lär och utvecklas. 

Denna arbetsmetod är samtidigt inspirerande och svår. Jag tror att flera andra discipliner kan berikas om man vid behov skulle kunna växla till arkitektens flexibla sätt att tänka. Flera pedagoger och designteoretiker (till exempel  Donald Schön) har upptäckt att det är en överlägsen metod att hantera osäkerheter som uppträder i kreativa processer.

Boken bygger på min glädje och mina egna erfarenheter av att undervisa blivande arkitekter och även på erfarenheter från mitt praktiska arkitektarbete. Ett stort antal referenser redovisas efter varje kapitel och kan ge vidare uppslag till diskussioner.

Vilka reaktioner har boken väckt?

Av de synpunkter jag har fått på bokens engelskspråkiga och därefter på den något omarbetade svenska versionen att döma ses boken som spännande och angelägen för studenter och lärare på arkitekturhögskolor. Jag hoppas att den även kan nå andra discipliner där det finns intresse för kreativitet.

Vad läser du själv just nu?

Dels kollar jag igenom egna gamla anteckningar där det finns ett par ämnen som intresserar mig för att eventuellt skriva om dels också en trevlig kvällsläsning av George Orwells Keep the Aspidistra Flying, ett trevligt fynd som jag hittat på ett antikvariat.

 

HALLÅ DÄR ...

... Patrik Norqvist och Maria Hamrin, som avslöjar 266 vardagsmysterier i sin nyligen uppdaterade bok Fysik i vardagen

Hur fick ni idén till att skriva boken och varför var det viktigt att skriva den?

Vi hör ofta att många anser fysik vara svårt och långt från verkligheten.  Samtidigt är det väldigt många som undrar hur allt möjligt fungerar och gärna vill veta hur.  För oss är fysik just hur verkligheten fungerar och vi ville med boken visa hur mycket roliga och intressanta saker man kan begripa med relativt enkla fysikresonemang.

Vad har ni själva lärt er under arbetets gång?

Trots att vi båda doktorerat i fysik så lärde vi oss massor genom vår research inför boken. Många fysikprinciper dyker oväntat upp i diverse uppfinningar och andra fenomen som hägringar och cykloner (med flera, med flera) har man genom att förklara ingående och så enkelt som möjligt fått en djupare förståelse av.

Vilka reaktioner har boken väckt?

Den första upplagan har givit oss en hel massa positiva responser. Det roligaste är från de som säger att de inte gillat fysik förrän de läst boken, men att de verkligen nu fattade fysiken för första gången och att det var jättekul. Det enda negativa var skrivfel och några sämre förklaringar. Dessa har vi nu fått chansen att fixa till i nya upplagan, samt lägga till tio av våra egna favoritexperiment för hemmiljö.

Tips till andra som skriver?

Tänk på vem man vänder sig till. Försök gärna blanda in lite humor och använd inte svåra facktermer i onödan om ni vill nå en större publik. Fundera vilken bok ni själva skulle vilja läsa innan ni blev specialist.

Vad läser ni själva just nu?

Jag (Patrik) läser gärna deckare, gärna verklighetsbaserade. Läste senast Björndansen av Roslund och Thunberg, en bok om militärligans kupper. En annan mycket läsvärd bok jag nyligen läst är "Adolf Hitler", skriven av historikern Bengt Liljegren. En bok om hur en underklasspojke från Österrike blev en av världens mäktigaste och grymmaste män. En mycket välskriven och skrämmande bok.

 

HALLÅ DÄR ...

... Marina Bergman och Britt-Marie Israelsson, som har skrivit den uppskattade boken Att studera på högskolan om studieteknik, motivation och inspiration. 

Hur fick ni idén till att skriva boken och varför var det viktigt att skriva den?

Vi har haft en kurs i studieteknik i många år och träffat tusentals studenter och ville utifrån våra erfarenheter skriva en bok som vänder sig direkt till studenten, så som vi känner hen. Vi ville göra en bok som känns lite som en vän hen kan vända sig till under studietiden. En bok som kan inspirera och motivera när så behövs och som innehåller konkreta tips och verktyg för att skapa vanor och beteenden som behövs för att lyckas med studierna.

Vad har ni själva lärt er under arbetets gång?

Massor, det pågår mycket intressant och spännande forskning kring hjärnan och lärande just nu som går att koppla till våra studenter. Det svåra har varit att välja vad som ska finnas i boken.

Vilka reaktioner har boken väckt?

Positiva reaktioner från studenter som säger att boken är lättläst, rolig och användbar – övningarna i boken gör att man agerar och kommer vidare. Men även icke-studenter har varit positiva och menar att boken är relevant för vardags- och arbetslivet då mycket handlar om vanor och lärande och mänskliga beteenden de flesta av oss kan känna igen oss i. 

Vad läser ni själva just nu?

Marina: Introvert: Den tysta revolutionen av Linus Jonkman. En mycket viktig och rolig bok som tar upp ett ämne som studenter ibland berör – vem vill anställa en introvert?
Britt-Marie: Minnet fram och tillbaka av Pontus Wasling. En lättläst och intressant bok om hur minnet hjälper oss att förstå framtiden och fatta rätt beslut.

 

 

HALLÅ DÄR ...

... Stephan Rössner, som har skrivit om levnadsvanor i sin senaste bok. 

Hur fick du idén till att skriva boken och varför var det viktigt att skriva den?

Jag har varit gästprofessor flera gånger i Australien och samarbetat med den författargrupp, som tog fram det ursprungliga engelska underlaget. Sedan blev den översatt till svenska, men en stor del behövde ny- och omskrivas för att passa våra lokala förhållanden. Primärvården är handfallen inför fetmaepidemin och faktiskt rätt ovillig att ta på sig detta ansvar. Men någon måste ju tackla dessa problem, bl a därför att fetma skadar många skilda organsystem.

Vad har du själv lärt dig under arbetets gång?

Jag och förlaget trodde det skulle påskynda arbetet att anlita extern översättare. Men det blev ändå så mycket merjobb att det faktiskt varit enklare att göra jobbet på egen hand. 

Vilka reaktioner har boken väckt?

Positiv recension i Läkartidningen, “alla” tycker att boken behövs, men om det syns i försäljningen visar sig senare. Temat “livsstil” är just nu superhett!

Tips till andra som skriver?

Det är trångt på parnassen. Tänk efter före så du inte blir besviken om förlagen inte är så intresserade som du förväntat. Hitta målgrupp, kolla vad som redan finns och återuppfinn inte hjulet.

Vad läser du själv just nu?

Women om arkitekten Frank Lloyd Wrights kvinnor, Twist av Klas Östergren,  Jan Berglins stora hälsobok samt 3 avhandlingar som jag är opponent på under våren.

 

HALLÅ DÄR ...

... Magnus Röhl, som är redaktör för Mordets enkla konst? En antologi om detektivromaner och detektiver.

Hur fick du idén till att skriva boken och varför var det viktigt att skriva den?

Studentlitteratur kontaktade mig och frågade om jag kunde tänka mig att göra en antologi om detektivromaner. En sådan bok med ”valda stycken” kan givetvis motiveras på många olika sätt: viktigast för min del var att det litteraturhistoriskt finns all anledning att (än en gång) uppmärksamma en typ av berättelse/berättande som är ett av 1800 -talets få bidrag till vårt samlade skönlitterära genreutbud.

Vad har du själv lärt dig under arbetets gång?

Jag har fått bekräftat hur svårt det är att hålla samman och, så korrekt som möjligt, presentera ett spretigt material: i detta fall egen text och andras texter, egna översättningar och andras översättningar, egna noter och andras noter; med mera.

Vad läser du själv just nu?

Voltaires Mémoires (för andra gången), vilka i mycket handlar om hans relationer till Fredrik den store: minnena är informativa om än, enligt mången kommentar, icke sällan en smula opålitliga i detaljer, fräcka, kvicka, som väntat briljant formulerade, och alltid i bästa mening anekdotiskt underhållande.

 

HALLÅ DÄR ...

... Tobias Hammar, som har skrivit om varför vi är giriga i sin nya bok.

Hur fick du idén till att skriva boken och varför var det viktigt att skriva den?

Jag har länge brottats med komplexiteten bakom de samhällsproblem som ofta återkommer i den offentliga debatten. Vad är det som orsakar dem - egentligen? Efter att ha studerat systemteori och utvecklingspsykologi en höst fick jag idén att försöka belysa ett dilemma - girighet kom spontant eftersom jag är ekonomijournalist - utifrån så många olika perspektiv som möjligt.

Vad har du själv lärt dig under arbetets gång?

Att det är svårt att skriva bok! Men också väldigt stimulerande. Som journalist är jag van vid korta puckar. Nu fick jag verkligen möjlighet att gå på djupet och breda ut mig. När det gäller bokens tema har jag lärt mig att girighet är just så komplext och mångfacetterat som jag misstänkte. Ett spännande och väldigt aktuellt tema för vår tid.

Vilka reaktioner har boken väckt?

Jag hoppas på en rejäl girighetsskandal, så att vi får chans att verkligen diskutera vad som orsakar vår tids systematiska habegär. Annars har boken tagits emot väl  av dem som läst den. Många hör av sig och vill diskutera en fråga som de kanske inte tänkt på förut, men som ändå omger oss alla i vardagen

Tips till andra som skriver?

För mig underlättas skrivandet alltid av storyn. Har jag en bra story, kommer skrivandet av sig självt. Sedan hämtar jag alltid hjälp i en tydlig synopsis, så att jag vet exakt vad jag ska säga, vid vilken tidpunkt och på vilket sätt.

Vad läser du själv just nu?

Jag är en sådan som läser flera böcker på en gång. Just nu Oceanen vid vägens slut av Neil Gaiman och Historien av Elsa Morante. Samt, som en liten hutt före läggdags, några rader varje dag ur Omfamningarnas bok av Eduardo Galeano.

 

HALLÅ DÄR ...

... Katarina Winka och Åsa Ryegård, aktuella med boken Pedagogisk Portfölj.

Hur fick ni idén till att skriva boken och varför var det viktigt att skriva den?

Vi saknade en bok med konkreta exempel att använda i de portföljkurser vi hade för universitetslärare. Behovet var inte bara vårt eget, utan lärarna efterfrågade en sådan bok också.

Vad har ni själva lärt er under arbetets gång?

Vi känner att vi båda lärt oss ännu mer om pedagogiska portföljer genom att skriva boken. Det var också roligt att skriva en bok tillsammans enbart genom mailkontakt, dropbox och Skype, och vi är fortfarande vänner efter detta projekt.

Vilka reaktioner har boken väckt?

Det är bara positiva omdömen som nått oss och den verkar användas på portföljkurser på flera lärosäten. Men vi tar gärna emot konstruktiva kommentarer om hur den kan förbättras till en eventuell ny version.

Tips till andra som skriver?

Skriv tillsammans, det är otroligt utvecklande och lärorikt, dessutom delar man på arbetsbördan och kan växeldra när någon tappat inspirationen. Använd gärna vänner och kollegor som kritiska läsare under processen.

Vad läser ni själva just nu?

Åsa läser Charles Baudelaird, Arma Belgien, en konstig men cool bok och extra intressant eftersom jag bodde i Belgien tidigare. Katarina läser Lars Widding, Pigan och härligheten, som handlar om Umeå på 1920-talet. Den känns passande eftersom Umeå är Kulturhuvudstad i år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jadwiga Krupinska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Hamrin och Patrik Norqvist

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Britt-Marie Israelsson och Marina Bergman

 

 

 

 

 

 

Stephan Rössner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tobias Hammar 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åsa Ryegård och Katarina Winka

 

 

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text