Att göra skolan till en språngbräda för nyanlända

Ur Författarnyhetsbrevet

Foto: Zurijeta/Shutterstock

Under många år har svenska skolor tagit emot elever från andra länder – det är alltså ingen ny situation. Forskning och erfarenheter utgör tillsammans en god grund för att lyckas väl även i framtiden.

En person som forskat och arbetat mycket med skolans förmåga att ta emot nyanlända är Tore Otterup, fil.dr och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Tore Otterup är även författare och flitigt anlitad kursledare. Han understryker att Sverige faktiskt har goda förutsättningar och lång erfarenhet av att ta emot elever från andra länder.

– Vi behöver inte starta på noll, vi har tagit emot barn från andra länder sedan 60-talet och det finns ganska mycket forskning inom området, det måste vi ta vara på, säger Tore.

Språkutvecklingen som katalysator

Han har själv ett språkligt perspektiv i sin forskning. Nyanländas språkutveckling är också en av flera viktiga nycklar för framgångsrikt mottagande i skolan.

– Fast språkutveckling är en mycket tidskrävande process, det måste man vara medveten om, säger han.

Modersmålsundervisningen är central i detta, enligt Tore. Liksom studiehandledning på modersmålet. Det finns dock en problematik i att studiehandledningen är något som skolorna själva fattar beslut om, till skillnad från modersmålsundervisningen, som alltid måste erbjudas, menar han.

– Båda dessa ger möjlighet för eleven att utveckla en egen identitet men det finns också en stor poäng i att vara flerspråkig i dagens samhälle – vi lever ju i ett flerspråkigt samhälle, slår han fast.

Tore ser behovet av att i högre grad skifta till ett flerspråkighetsperspektiv i synen på vårt samhälle. Det speglar bättre verklig­heten barn växer upp i, menar han. Detta kräver kunskaper om flerspråkighet, i skolan i synnerhet. 

Lägg ribban högt

Det finns några aspekter, utifrån forskningen inom området, som den enskilde läraren kan ta till sig i sin undervisning. Ett bra förhåll­ningssätt är att undvika för­enklingar och i stället sträva efter att hålla en hög kognitiv nivå.

– Hellre arbeta med färre saker men försöka hålla uppe nivån på det man gör, säger han.

Tore beskriver även hur viktigt det är att arbeta aktivt med att skapa tillfällen att använda det nya språket. Det kan ske genom en hög grad av interaktion mellan lärare och elev men det kan också ske i utbytet elever emellan. Och till synes små förändringar kan ge stor effekt. Till exempel hur läraren formulerar frågor i klassrummet. Genom att undvika kontrollfrågor och i stället ställa öppna frågor ges möjligheter till diskussion och samtal.

– Att förändra sitt sätt att ställa frågor kanske låter löjligt men det ger en helt annan lärandesituation, menar Tore.

Samtidigt är det viktigt att inte stanna vid utvecklingen av ett så kallat ”vardagsspråk” – det språk som används kompisar emellan. Nyanlända måste också få tillgodogöra sig och kunna använda ett ”skolrelaterat språk”. Det är det språk som används i våra läroböcker och som vi förväntar oss i tal och skrift för att kunna fungera i samhället.

– Alla ges tyvärr inte möjlighet att utvecklas till den nivån men nyanlända ha r rätt till det precis som alla andra elever, slår Tore fast.

Han talar om att vi måste stötta eleven till dess att eleven klarar sig själv. Det kan visserligen ta tid –  men förr eller senare kan man plocka bort stödet.

Läraren central

Skolans och lärarens roll är naturligtvis inte alltid lätt. Ett problem kan vara motivation hos eleverna. Tore talar om ett synsätt där man ser motivation som en form av investering.

– Det är intressant. Eleven måste känna att det är lönt att lära sig och med det syn­sättet blir naturligtvis lärarens roll helt central, säger han.

Skolans roll är över huvud taget otroligt viktig i sammanhanget och det finns många fler än de språkliga faktorerna som avgör om nyanlända elever får en bra start eller inte. Det handlar exempelvis även om psykosociala, sociokulturella och hälsomässiga aspekter, menar Tore.

– Just skolan är den arena där alla dessa aspekter möts och därmed också den viktigaste resursen vi har för att göra nyanlända elevers insteg i vårt samhälle och land lyckosamt.

ANNIE NYBLOM

 

Tore Otterup

Filosofie doktor och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Han bedriver forskning om flerspråkighet och identitet, men även andraspråks­utveckling.

NÅGRA Aktuella böcker om nyanlända i skolan


Etnicitet som resurs i skolan

 

En bra början

 

Skolledarskap i mångfald

 

Interkulturell pedagogisk kompetens

 

Den mångkulturella förskolan

 

Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan

 

Litteracitet och språklig mångfald

 

Svenska som andraspråk

 

 

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text