Pedagogik som utmanar föreläsningssalens normer

forelasning_shutterstock_204005755
 

En rosa buljongtärning. Så beskriver Viktorija Kalonaityté, forskare vid Linnéuniversitet i Växjö, sin bok Normkritisk pedagogik. Den handlar om kunskap, makt och identitet. Hur normer styr vårt sätt att förhålla oss till såväl omvärlden som varandra på ett både medvetet och omedvetet plan. I boken för hon samman teori med praktik, och beskriver hur normer kan göras tydliga och utmanas i den dagliga undervisningen.

Med sitt skära omslag syns boken väl. Så handlar dess innehåll också om att synliggöra sådant som annars ofta tas för givet. Det rör sig om normer gällande sexualitet, genus, etnicitet, ras och funktionsförmåga. Hur vissa identiteter framstår som självklara, medan andra marginaliseras eller nedvärderas.

Mellan pärmarna ryms allt från praktiska tips kring fördelning av talarutrymmet, till queerteori och hållbarhetsperspektiv som radikal pedagogisk strategi. Särskild vikt läggs vid metoder för att skapa en medvetenhet hos studenten om de egna värderingarna och hur dessa påverkar tolkningen av kunskap. Utgångspunkt är den högre utbildningen, men normkritisk pedagogik är ett dynamiskt fält även inom förskola, grund- och gymnasieskola.

– Min bok är en öppen inbjudan att leka med normer. Det är en rosa buljongtärning som varje lärare kan koka sin egen pedagogiska filosofi på, utifrån ämne och metod. Den ger ingångar och öppningar, men inga färdiga lösningar, säger Viktorija Kalonaityté.

Ger verktyg att tänka kritiskt

Målet har varit att på ett koncist och lättillgängligt sätt introducera normkritisk pedagogik för lärare inom högskola och universitet, liksom för en bredare intresserad publik. Men varför är det väsentligt?

– Normkritisk pedagogik är ett sätt att översätta det vi berättar om – vikten av att tänka kritiskt och normkritiskt – till det vi gör i föreläsningssalen. I förlängningen knyter det an till universitetets vidare pedagogiska uppdrag, att ge studenterna verktyg för att kunna förhålla sig till och påverka samhället.

Under senare år har högre utbildning blivit mer instrumentell och marknadsorienterad, menar Viktorija Kalonaityté. Kunskap har en tendens att ses som en produkt medan studenten tilldelas rollen som konsument, där målet är att bli anställningsbar. I boken problematiseras denna utveckling i relation till en normkritisk pedagogik, som inte ger enkla svar utan ställer obekväma frågor och ruckar på invanda perspektiv.

Börja med dig själv

Den normkritiska pedagogiken kan upplevas som närmast till hands för samhällsvetenskap och humaniora. Men Viktorija Kalonaityté har märkt ett uppdämt behov av att kunna ta sig an dessa frågor även hos teknologer och naturvetare. Vilket är då det första steget i föreläsningssalen?

– Att som lärare börja med att reflektera över det egna seendet, och arbeta med studenternas normkritiska läskunnighet. ”Queer läskunnighet” kan användas inom många fält. Att ställa frågor som varför läser jag texten på det här viset, eller tolkar bilden på det sätt jag gör? Att förstå vilka normer som styr min förförståelse och se mina referensramar, säger Viktorija Kalonaityté, och tar som exempel hur studenter tolkade in en frånvarande hustru i ett fotografi av en äldre man som stickade.

stickning_shutterstock.com

Här kommer både lärarens och de studerandes personliga bakgrund och upplevelser in. För att de ska hanteras på ett fruktbart sätt krävs att läraren skapar förutsättningar där alla känner sig trygga att delta på egna villkor – oavsett om de tillhör normen eller inte. Ingen individ ska behöva stå som representant för det avvikande, eller genom sin identitet tvingas agera pedagog gentemot kamraterna.

Pedagogikens spänningar och fallgropar

Normkritisk pedagogik kan väcka starka känslor. Dels rymmer den i sig spänningar, där strävan att synliggöra förbisedda identiteter och erfarenheter, ställs mot viljan att upplösa fasta kategoriseringar och hierarkier. Samtidigt rör den om socialt i studentgruppen, där gensvaret kan växla mellan nyfikenhet, självinsikt och frustration eller motvilja.

– I boken berör jag flera fallgropar. För det första kan det vara bra att hålla i minnet den övergripande svårigheten att påverka människors värderingar och syn på världen. Normkritisk pedagogik ska heller inte uppfattas som ett tvång, utan som ett erbjudande till medvetandegörande, säger Viktorija Kalonaityté.

Därefter kommer den tröskel som kan uppstå när undervisningen blir mer krävande, och fordrar en högre grad av självständig analys och reflektion av de studerande.

– Det finns ett vardagligt motstånd som väcks när man pratar om känslomässigt laddade frågor som orättvisor. Det är jobbigt att syna sig själv som människa. Insikten att man kanske inte alltid är så god som man önskar, kan vara smärtsam. Fast jag tror att all pedagogik är fylld av mellanmänskliga dilemman. Skillnaden är att normkritisk pedagogik förhåller sig öppet till dem.

Boken tar upp den högre utbildningens organisering, och redogör för de lagar, förordningar och värdegrunder som styr verksamheten. Dit hör Diskrimineringslagen, som till skillnad från normkritisk pedagogik är tvingande att förhålla sig till. Olika normer och identiteter diskuteras med stöd i teorier och belysande exempel. Det sista avsnittet föreslår en rad praktiska övningar att själv pröva eller bygga vidare på i undervisningen.

Lärarens och författarens roll

Finns det en checklista för den som är nybörjare på området?

– När jag presenterade boken för mina kollegor erbjöd jag dem lite lekfullt en punktlista, men verkligheten är långt mer komplex. Den sträckte sig från de mest konkreta råd, som att alltid använda mikrofon i en sal där högtalarutrustning finns, till uppmaningen att ha en samtalsmetod när det gäller samhälls- och identitetsfrågor. För att kunna röra sig vidare från den egna föregivet tagna positionen, kan det vara klokt att medvetet föra diskussionen i tre dimensioner; den personliga, värderingsmässiga och teoretiska, säger Viktorija Kalonaityté.

Vilket ansvar har den som undervisar, eller skriver läroböcker och kurslitteratur, att förändra normer?

Alla har vi ett visst ansvar för hur vi skildrar ett ämne. Numera handlar det sällan om brist på forskningsunderlag, utan vad man väljer att lyfta fram. Normkritisk pedagogik vänder sig mot rådande ämneskanon, eller använder sig av den på ett kritiskt sätt för att låta andra röster komma till tals. Jag tror att läraren själv är experten och upphovsman till sin pedagogiska gärning. En normkritisk pedagogik kan inte skapas genom direktiv utifrån.

Den rosa färgens laddning

Stötte du själv på normer som gjorde din egen utbildningstid svårare?

– Absolut. Först halvvägs genom min utbildning träffade jag min första kvinnliga föreläsare. När jag började plugga på ekonomprogrammet under 1990-talet var vi bland ett par hundra elever bara fyra, som hade utländskklingande efternamn, säger Viktorija Kalonaityté, som doktorerade i organisation vid Lunds universitet.

Slutligen, varför är boken rosa?

– Rosa är den farliga färgen, för att knyta an till det genusvetaren Fanny Ambjörnsson säger. Det är en färg med många associationsmöjligheter, som politiserats på nytt. Feministiskt initiativ har gjort den till sin färg, och den används som symbol för motstånd inom queer-rörelsen.

Men den rosa färgen har också en tung historia, berättar Viktorija Kalonaityté.

– Den rosa triangeln användes inom koncentrationslägren för att märka ut homosexuella. Samtidigt lever den kvar som något fluffigt tjejigt, något som seriösa akademiker ska hålla sig borta från. Vi behöver bli bättre på att hänga av oss våra svarta kavajer och pröva lite chockrosa ibland – för att visa att vi inte är så objektiva och neutrala.

Skrivet av Carolina Söderholm, 2015

Viktorija Kalonaitytés lästips

 

Vid sidan av forskning, ta del av verklighetsnära skildringar som historiskt inte fått mycket utrymme av samhället. Lämna den akademiska bekvämlighetszonen för att se vad det finns för studentföreningar och vad de arbetar med, som Sveriges Förenade HBTQ-studenter. Följ ’Rummet’ och andra aktuella bloggar, om frågor som etnicitet och identitet."

 

Foto: Jonas Ankarloo

Foto: Jonas Ankarloo

 

 

Normkritisk pedagogik – för den högre utbildningen beskriver den normkritiska pedagogikens grunder samt ger konkreta förslag på hur universitetslärare kan synliggöra och utmana normer gällande genus, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, etnicitet, ras och funktionsförmåga i sin undervisning.

normkritiskpedagogik_boken_länk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rosa_buljong_shutterstock.com

 

 

 

Min kundvagn

Din kundvagn är tom för tillfället. Titta gärna genom vårt utbud och se om det är något som faller dig i smaken.

Din varukorg innehåller artiklar som det inte finns tillräckligt många exemplar av i lager. Till privatpersoner och andra kunder som önskar betala med kort kan vi tyvärr inte expediera order där inte allt finns i lager. Andra kundkategorier kan välja betalningssätt ”Faktura”. Resterande artiklar kommer då att skickas så snart som möjligt.

Original text