Sverige
Privatperson Logga in

Fem steg till formativ bedömning

När lärare integrerar formativ bedömning i sina aktiviteter, är det möjligt att öka elevernas inlärningstakt med 50 till 70 procent. Här kan du ta del av fem olika tekniker, hämtade ut handboken, för att förstå och komma igång med formativ bedömning.

Eftersom varje lärare - och varje klassrum - är olika, inriktar sig denna handbok i formativ bedömning på de förändringar som är mest betydesefulla för dig och dina elever. För att göra den här övergången till formativ bedömning så enkel som möjligt, finns det flera olika mallar som du kan kopiera för att implementera de olika teknikerna.

Steg 1. Klargöra, delegera och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång
Det kan verka självklart att eleverna ska veta vad de ska lära sig, ändå är det svårt.
Wiliam ta upp ett flertal tekniker i sin handbok för att tydliggöra lärandemålen, var av ett är att anpassa kursplanerna till ett mer elevvänligt språk. Ett annat tips för att tydliggöra lärandemål är att konsekvent berätta om dem för eleverna. Det är även viktigt för läraren själv att kunna skilja på lärandemål och undervisningsaktiviteter.

Steg 2. Få fram belägg för elevernas lärande
När man är på det klara med vad man vill att eleverna ska lära sig är nästa steg att fastställa var eleverna befinner sig i sitt lärande. En av teknikerna Wiliams tar upp är den så kallade ”Fråga-paus-nedslag-studs”. Läraren ställer en fråga och väntar i minst fem sekunder och en slumpvis utvald elev får sedan svara. När denne svarat slumpas en ny elev som ska kommentera svaret. Det slumpvisa valet gör att alla elever måste vara beredda och delaktiga och studsen gör att de också måste lyssna när någon annan svarar.

Steg 3. Ge återkoppling som för lärandet framåt
Studier visar att mycket av den återkoppling elever får, inte alls leder till ett ökat lärande. Återkoppling kan till och med få motsatt effekt beroende på hur den är utformad. Därför är det viktigt att se till att den återkopplingen som ges, utgår från synen på förmåga som något stegvis föränderligt, snarare än statiskt och förutbestämt.

Det är viktigt att formulera återkopplingen på så sätt att elever förstå att de själva kan påverka sina prestationer genom arbete och engagemang. Återkopplingen till eleverna bör därmed generera tänkande och inte kännande, det vill säga att återkoppling ska vara kognitiv och inte emotionell.

Steg 4. Aktivera elever som läranderesurser för varandra
Kollaborativt lärande har i studier visat framkalla påtaglig och substantiell förbättring av elevers lärande. Det finns ett antal olika tekniker som anses vara användbara för att komma igång med att aktivera elever som läranderesurser för varandra. En av teknikerna som Wiliam tar upp i handboken är den så kallade "C3B4ME-tekniken" vilket står för "See three before me)". Tekniken går ut på att eleven måste ha bett minst tre klasskamrater om hjälp innan hen får fråga läraren.

Steg 5. Uppmuntra eleverna till att bli aktiva i sitt eget lärande
Självreglerat lärande hjälper elever att samordna sina kognitiva resurser, känslor och handlingar till hjälp för sina lärandemål. Många elever besitter denna färdighet, men de använder den inte i skolsammanhang, vilket kan tyda på bristande motivation eller vilja. Det är ingen tveka om att elever som stimuleras till att själva hantera sitt eget lärande presterar mycket bättre, men det är inte gjort i en handvändning. Många lärare har märkt att elevernas första försök till självbedömning vanligtvis varken är insiktsfulla eller användbara.

En teknik som uppmuntrar elever till att reflektera över sitt eget lärande och som Wiliam belyser i sin handbok är så kallat "Trafikljus". I början av en lektion kan läraren gå igenom de lärandemål som ska klaras av under lektionen. I slutet av lektionen ska eleverna bedöma i vilken grad de uppnått målen och sätta en färgad cirkel vid de mål de skrivit ner. Grönt betyder att de är säkra på att de har uppnått det avsedda lärandet. Gul betyder osäker på att målet uppnåtts i sin helhet. Röd betyder att eleven tror sig inte ha lärt sig det som avsågs. Det finns många olika varianter på denna teknik, vara en är att elever i realtid signalerar med gröna och röda lappar under lektionens gång. Detta för att ge läraren en signal om eleven tycker att lektionen går för fort fram.

Avslutningvis betonar Wiliam att det inte finns en teknik som fungerar för alla lärare, men att alla lärare kan hitta något som passar dem. Vi rekommenderar att du välja ut några få tekniker ur handboken och pröva dem i ditt klassrum, träna dem tills de sitter innan du inkoporerar fler. Lycka till!

Nyfiken på Dylan Wiliam?

Dylan Wiliam är professor emeritus i pedagogisk bedömning vid University College i London. Efter att ha undervisat på olika skolor i London i sju år började han sin tjänst vid Chelsea College, som numera är en del av King’s College i London. Under sin spretiga karriär har han utbildat lärare, varit chef för ett storskaligt utvärderingsprogram och innehaft ett antal olika administrativa positioner inom universitetsvärlden. Han är författare till fler än 300 böcker, artiklar och bokkapitel, många författade tillsammans med den mångåriga kollegan Paul Black. Till Dylans senaste böcker hör Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker (tillsammans med Siobhán Leahy, 2015) och Leadership for teacher learning (2016).

Produktbild

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer