En strävan efter sanning - Digitalt

Bengt Kristensson Uggla bor i Stockholm och är Amos Anderson professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet, Åbo Akademi. En strävan efter sanning Vetenskapens teori och praktik I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar - och samtidigt i grunden ifrågasätts - behöver vi åter ställa de grundläggande frågorna: Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Hur går det till när man vetenskapar? Vilken betydelse har vetenskapen i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”? En strävan efter sanning introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. Vetenskapen beskrivs som ett projekt, med upptäckten som drivkraft och med en historia - och en framtid - som utmanar. För att förstå hur vetenskapen konkret fungerar måste man ta sig bortom de stereotyper som ofta ställt positivism och hermeneutik, induktion och deduktion, empirism och rationalism, kvantitativa och kvalitativa metoder mot varandra som antingen-eller-alternativ, för att i stället intressera sig för tolkningskonflikter. Om det vetenskapliga projektet ska hållas vid liv och ha en framtid kan man inte resignerat plädera för en godtycklig relativism, men inte heller hävda att man redan äger absolut kunskap. “Denna bok består av fyra delar som tillsammans bygger en teori om vad vetenskap är. Den första delen syftar till att förstå vad det innebär att vetenskapen har en historia, en historia som den moderna vetenskapen samtidigt tenderar att förtränga (även när den aktualiserats på ett sådant sätt att den samtidigt eliminerats). Den andra delen söker komma till rätta med denna historia genom att i tre kapitel återvända till den så kallade vetenskapliga revolutionen i syfte att befria den från dess många anakronismer och återerövra många av de förutsättningar för den moderna vetenskapen som här utvecklades. I den tredje delen skisseras grundstrukturerna till de kunskapspraktiker och tolkningslaboratorier som präglar vetenskapens vardag. I den fjärde delen återvänder vi avslutningsvis till vetenskapens tidslighet, men denna gång med utgångspunkt från frågor om vetenskapens framtid och vilka utmaningar detta framtidsperspektiv innebär för vetenskapen.”